SLUTRAPPORT AV STORÖVERSVÄMNINGSARBETSGRUPPEN
SLUTRAPPORT AV STORÖVERSVÄMNINGSARBETSGRUPPEN
SLUTRAPPORT AV STORÖVERSVÄMNINGSARBETSGRUPPEN
- No tags were found...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
11<br />
2.1.2 Sverige<br />
I Sverige orsakade de rikliga och långvariga regnen under våren och sommaren 2000<br />
stora översvämningar i Mellersta och Västra Sverige. Översvämningarna i Sverige<br />
var av den typen att de kan förekomma även i Finland. Höstöversvämningen i<br />
Arvikaområdet orsakades av regn som började i början av oktober och fortsatte<br />
kontinuerligt i två månader. Den totala nederbördsmängden var cirka 400 mm.<br />
Översvämningens återkomstintervall beräknades vara cirka 200 år (HW 1/200).<br />
Översvämningsskadorna i Arvikaområdet uppgick till 7–8 miljoner euro. Man<br />
försökte minska högvattenstånden genom reglering, men nyttan var begränsad,<br />
eftersom bassängerna var nästan fulla. Många lokala skyddsåtgärder genomfördes,<br />
till exempel tillfälliga högvattenregleringskonstruktioner byggdes upp.<br />
2.1.3 Norge<br />
Älven Glomma i Norge svämmade över i maj-juni 1995 och orsakade skador på 200<br />
miljoner euro. 700 personer måste evakueras undan översvämningen.<br />
Översvämningen orsakade en trafikolycka med dödlig utgång. Den viktigaste<br />
skyddsmetoden mot översvämningen var användningen av reservoarer med hjälp av<br />
vilka man kunde sänka vattennivån till och med 2,3 m. Översvämningens<br />
återkomstintervall har beräknats vara hundra år (HW 1/100), i vissa områden 200 år<br />
(HW 1/200).<br />
Snart efter översvämningen tillsatte Norges regering en kommitté som skulle utreda<br />
möjligheterna att minska samhällets sårbarhet i översvämningssituationer och säkra<br />
att man samtidigt också tar vattennaturen och ekosystemet i beaktande. Kommittén<br />
utarbetade en mängd rekommendationer som framtidsmål. De viktigaste målen<br />
ansågs vara klarläggandet av de olika organisationernas roller samt förbättrandet av<br />
översvämningsprognosernas kvalitet och begriplighet. Dessutom föreslog man i<br />
rekommendationerna bland annat att regleringen borde bättre utnyttjas i<br />
översvämningsskyddet, att översvämningskartor borde framställas, markanvändning<br />
planeras, översvämningsskyddsplaner utarbetas och forsknings- och<br />
utvecklingsverksamhet ökas. Vattenverkens verksamhet under översvämningarna har<br />
ansetts vara viktig när det gäller att bibehålla dricksvattenkvaliteten och förhindra<br />
nedsmutsningen av miljön.<br />
2.2 ECE:s rekommendationer för översvämningsskydd<br />
Vid det andra mötet mellan parterna i Konventionen om skydd för och användning av<br />
gränsöverskridande vattendrag och internationella sjöar i mars 2000 godkände<br />
Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europa (ECE) Direktiv för hållbart<br />
flödesskydd som har utarbetats i en arbetsgrupp som letts av Tyskland. Även<br />
finländska representanter deltog i arbetsgruppens arbete. De tog med i direktiven de<br />
finländska erfarenheterna och tillvägagångssätten.<br />
Direktivens syfte är att rekommendera olika åtgärder och de bästa tillvägagångssätt<br />
med hjälp av vilka man kan förhindra, kontrollera och minska de skador som<br />
översvämningarna orsakar för människornas hälsa och säkerhet, värdeföremål och<br />
egendom samt vatten- och markområden. Direktivens syfte är att hjälpa<br />
avtalsparterna och övriga UN/ECE-länder och organisationer att utveckla och<br />
genomföra hållbara åtgärder och goda översvämningsskydds- och