SLUTRAPPORT AV STORÖVERSVÄMNINGSARBETSGRUPPEN

orsaka skador på sammanlagt cirka 560 miljoner euro i Finland. De består i huvudsak
av byggnadsskador (52 %), industrins produktionsmässiga och materiella skador (20
%) samt lantbruksskador (17 %). Att stora översvämningar uppstår samtidigt över
hela landet är naturligtvis en mycket teoretisk situation. Vid Västra Finlands
flodsystem översvämmas ett par tusen hektar odlingsmark nästan varje vår, och några
bostäder kan även lida av översvämningsskador. En av den senaste tidens största
översvämningar var år 1984, då cirka 10 000 hektar mark blev under vatten enbart i
området kring Kyro älv. Vid en översvämning av samma storlek som Menedarens
skulle detta område ännu fördubblas. Vid en stor översvämning är ett av de största
enskilda skadeobjekten Björneborgs stad. Där bor cirka 15 000 invånare på områden,
som har skyddats i huvudsak under tiden mellan 1950- och 1970-talen och endast
mot översvämningar som i medeltal återkommer en gång varje 20–50 år. Dessa
invallade områden var från början i lantbruksanvändning, men på dessa marker har
sedermera uppstått en omfattande bosättning och industriverksamhet.
I bedömningarna av översvämningsskador i Utredningen om storöversvämningar
ingår vissa osäkerhetsfaktorer. För det första är det svårt att exakt identifiera en
översvämning som återkommer i medeltal en gång på 250 år på basis av
observationsmaterial som omfattar högst cirka hundra år. Å andra sidan kan man inte
särskilt exakt uppskatta på vilket sätt de ibrukvarande regleringarna av vattendrag
samt de otaliga undantagstappningarna som sannolikt verkställs skulle inverka på
översvämningen. Bedömningarna av översvämningsskador är inte helt à jour och
många skadebedömningar har inte ursprungligen gällt så sällsynta översvämningar.
Det har varit speciellt svårt att bedöma industriskador och väg- och broskador, och
ingen riksomfattande bedömning har gjorts om dessa. Trots osäkerheten ger
skadebedömningarna en bild av totalskadornas storlek och de objekt som drabbas
värst. Skadebedömningarna har gjorts på de regionala miljöcentralerna och de har
den bästa expertisen i dessa frågor.
I Utredningen om storöversvämningar strävade man efter att på basis av den dåtida
informationen bedöma alla skador som orsakas vid de värst drabbade skadeobjekten.
I flera regionala miljöcentralers områden har man emellertid inte tagit industriskador
tillräckligt i beaktande. Eftersom i synnerhet industrins produktionsmässiga skador
kan vara mycket stora, kan det vara motiverat med en precisare bedömning av
industriskador på vissa områden. Även i bedömningen av de översvämningsskador
som orsakas för vägar och broar fanns oenhetligheter.
Storöversvämningsarbetsgruppen analyserade tillsammans med Vägverkets
Lapplands vägdistrikt och Lapplands miljöcentral de bedömningar som gjorts om
väg- och broskador i Lappland. På basis av utredningen konstaterades att dessa
skadebedömningar, cirka 160 miljoner euro, uppenbarligen är avsevärt
överdimensionerade.
I Utredningen om storöversvämningar kom man inte fram med eventuella skador
som orsakas av vattenföroreningen. Eftersom den undersökta översvämningen som
återkommer i medeltal en gång på 250 år är mycket sällsynt, är det möjligt att den
skulle leda till att industrianläggningar, lagerområden, oljecisterner,
avstjälpningsplatser och andra objekt översvämmas, och att giftiga ämnen till följd av
detta sprids till vattendragen och därifrån till exempel till samhällenas och industrins
vattentäkter. Detta kunde orsaka skador både för hälsan och för produktionen.
Dessutom skulle skador orsakas av till exempel eventuella fiskdöd och badvattnets
och strändernas förorening och de rengöringskostnader som detta medför.
8