SLUTRAPPORT AV STORÖVERSVÄMNINGSARBETSGRUPPEN

112
• vattenstånds- och vattenföringsobservationer för kalibrering av
strömningsmodellen.
Avståndet mellan de tvärsnitt som behövs i modelleringen beror på det objekt som
skall modelleras. Om det i flodens topografi finns många förändringar, behövs
tvärsnitten tätare, till exempel med 50–100 meters mellanrum. Om det finns få
förändringar i flodbädden, kan ett längre tvärsnittsmellanrum användas, till exempel
200–1000 m. Tvärsnittsuppgifter måste finnas från en så lång sträcka att det finns en
pålitlig vattenståndsobservation nedströms eller en avbördningskurva som kan
användas som strömningsmodellens nedre randvillkor. Översvämningsområdenas
topografi tas med i tvärsnitten. En egentlig exakt höjdmodell om
översvämningsområdet behövs nödvändigtvis inte. De måste emellertid finnas exakta
höjduppgifter om vägar och invallningar som begränsar strömningen.
Strömningsmodellen kalibreras enligt de konstaterade vattenförings- och
vattenståndsuppgifterna. Det är bra att ha uppgifter om vattenstånd både vid litet
flöde och vid högvattenflöde. Kalibrering är nödvändigt för kalkyleringen av
pålitliga högvattenstånd.
Det högvattenflöde som används i granskningen, till exempel HQ 1/100, kalkyleras
statistiskt eller med hjälp av vattendragsmodellen. Med hjälp av den kalibrerade
strömningsmodellen kan man kalkylera vattenståndet vid tvärsnitten. Om det finns en
numerisk höjdmodell av det område som skall bedömas, kan
översvämningsområdena printas på en karta. Utarbetandet av höjdmodeller är
emellertid dyrt och enbart för kalkyleringen av bygghöjderna lönar det sig troligen
inte att utarbeta höjdmodeller. Översvämningskartan är till hjälp som allmän
information, d.v.s. man ser var det flödar, och en sådan karta är informativ i
upplysning och information.
Utförandet av själva kalkyleringarna är inte dyrt, men anskaffningen av
utgångsuppgifterna är ofta dyrt.
Beaktansvärt
Om mindre vattendrag finns det vanligen få observationer och
strömningsförhållandena är beroende på vegetationen och andra faktorer som orsakar
uppdämdhet i fåran, varför man måste få praktiska observationsuppgifter, eftersom
kalkylering är så gott som omöjligt i sådana situationer.
De högvattenstånd som orsakas av isproppar måste beaktas vid kalkyleringen av de
lägsta bygghöjderna på sådana älvsträckor där man vet att isproppar förekommit. I
allmänhet kan detta göras genom att använda observationer om högvattenstånd som
orsakats av isproppar. Om man vet att det på platsen förekommit isproppar, men
uppgifter om de vattenstånd som de orsakat inte är tillgängliga, kan man i
kalkyleringen av de vattenstånd som isproppar orsakat utnyttja en lämplig numerisk
modell (till exempel HEC-RAS).