Läs Högskoleverkets rapport - Mittuniversitetet

Den främsta avsikten med denna rapport är att fokusera
på balansläget på arbetsmarknaden för olika
utbildningsgrupper inom den högre utbildningen vid
den tidpunkt när de som nu ska börja sin utbildning
kommer ut på arbetsmarknaden. Rapporten är också
en redovisning av det uppdrag som regeringen har
gett Högskoleverket att ta fram ett planeringsunderlag
för universitetens och högskolornas utbildningsutbud
i relation till arbetsmarknadens framtida
behov.
Erfarenheten visar att diskussionen om hur olika
utbildningar ska dimensioneras, eller i ett studentperspektiv
vilka utbildningar som är bäst att välja,
alltför ofta domineras av det aktuella läget på arbetsmarknaden.
Detta trots att de som börjar en utbildning
inte är klara med utbildningen förrän efter
tidigast 4–5 år och att det är vad man vet om den
framtida arbetsmarknaden som bör vara styrande
för besluten.
Utgångspunkt för de resultat som redovisas är de
beräkningar Prognosinstitutet vid Statistiska centralbyrån
gör vart tredje år av de framtida balanserna
på arbetsmarknaden för olika utbildningsgrupper.
De utgår från den dimensionering av utbildningarna
som gäller vid tidpunkten för beräkningarna
och den efterfrågan som kan förutses, givet
den långsiktiga utvecklingen av näringsgrenar,
yrkesstruktur och utbildningskrav. De senaste beräkningarna
genomfördes under 2008. Resultatet
av dessa beräkningar, som rör hela utbildningssystemet,
redovisas i publikationen Trender och prognoser
2008. Genom ett samarbete mellan Prognosinstitutet
och Högskoleverket presenteras här resultatet
av en vidarebearbetning av beräkningarna
för ett trettiotal utbildningsgrupper inom den högre
utbildningen.
De resultat angående de framtida balanserna på
arbetsmarknaden som redovisas i rapporten är framräknade
med ett antal antaganden som kan ifrågasättas
och resultaten gäller naturligtvis bara om också
antagandena gäller. Resultaten är inte givna, men de
kan ge en enkel barometerinformation om vilka ten-
Inledning
denser till över- och underskott som nuvarande utbildningsdimensionering
och de långsiktiga förändringarna
i näringsgrensfördelning och yrkes- och utbildningsstruktur
kan ge.
I rapporten redovisas dessutom uppgifter om arbetsgivarnas
bedömning av dagens arbetsmarknadssituation.
Dessa uppgifter är framför allt är hämtade
från den arbetskraftsbarometer som Prognosinstitutet
publicerar årligen; senast i Arbetskraftsbarometern´08,
Utsikterna på arbetsmarknaden för 72 utbildningar,
SCB, 2008. För de olika utbildningsgrupperna
redovisas även uppgifter om vilka som är de
vanligaste yrkena i åldern 25–39 år, arbetets kvalifikationskrav
samt uppgifter om arbetsinkomster.
Framtidens arbetsmarknad och
utbildningsdimensioneringen
Den högre utbildningen vid universitet och högskolor
dimensioneras närmast helt och hållet efter studenternas
intresse och arbetsmarknadens behov. Studentintresset
kan ju någorlunda enkelt mätas genom att
följa hur studenterna söker. Den andra delen är svårare.
För att kunna svara upp mot den krävs inte bara
kunskap om den aktuella arbetsmarknaden. Man ska
dessutom kunna förutse hur behoven eller efterfrågan
kommer att se ut när studenterna blir färdiga med sin
utbildning, och ännu längre fram i tiden.
Även om det inte går att förutsäga en framtida efterfrågan,
så finns det vissa saker som är kända. Dit
hör till exempel åldersfördelningen bland de yrkesverksamma,
vilket ger en ungefärlig bild av vilket ersättningsbehov
som uppkommer genom de framtida
pensionsavgångarna. Detta kan sedan ställas mot det
utflöde av olika utbildningsgrupper som nuvarande
antal platser på olika utbildningar ger. Det ger en
basinformation som sedan kan kompletteras med antaganden
om tendenser och trender av annat slag, till
exempel antaganden om förändringar av yrkessammansättning
i olika näringsgrenar och förändrade
utbildningskrav inom olika yrken.
Beräkningarna av arbetsmarknadens efterfrågan
utgår från en prognos över sysselsatta per närings-
7