Läs Högskoleverkets rapport - Mittuniversitetet

More documents

Recommendations

Info

6 Fritidspedagoger Brist Yrkeslärare Brist Biomedicinska analytiker Brist Högskoleingenjörer Brist Förskollärare Brist Receptarier Brist Speciallärare och specialpedagoger Brist Tandläkare Brist Bibliotekarier Brist Grundskollärare, tidigare år Brist Arkitekter Brist Agronomer och hortonomer Balans Sjuksköterskor Balans Läkare Balans Grundskollärare, senare år och gymnasielärare Balans Sjukgymnaster Balans Arbetsterapeuter Balans Samhälls- och beteendevetare Balans Veterinärer* Balans Teologer Balans Psykologer Balans Humanister Balans Naturvetare Balans Systemvetare Överskott Civilingenjörer Överskott Socionomer Överskott Jurister Överskott Journalister Överskott Ekonomer Överskott Apotekare Överskott Konstnärlig utbildning Överskott Beräknat balansläge när de som börjar läsåret 2009/10 kommer ut på arbetsmarknaden, givet nuvarande antal nybörjarplatser. Balans betyder att examinationen avviker från rekryteringsbehovet med högst 20 procent. Brist betyder att rekryteringsbehovet beräknas överstiga antalet examinerade med mer än 20 procent och att antalet som börjar utbildningen alltså behöver öka. Överskott betyder att nuvarande nybörjartal kan leda till att det utbildas (minst 20 procent) fler än vad arbetsmarknaden kommer att efterfråga. * Veterinärgruppen är antalsmässigt liten och känslig för små antalsförändringar. Därför baseras veterinärernas balansläge på ett genomsnitt över tre år.
Den främsta avsikten med denna rapport är att fokusera på balansläget på arbetsmarknaden för olika utbildningsgrupper inom den högre utbildningen vid den tidpunkt när de som nu ska börja sin utbildning kommer ut på arbetsmarknaden. Rapporten är också en redovisning av det uppdrag som regeringen har gett Högskoleverket att ta fram ett planeringsunderlag för universitetens och högskolornas utbildningsutbud i relation till arbetsmarknadens framtida behov. Erfarenheten visar att diskussionen om hur olika utbildningar ska dimensioneras, eller i ett studentperspektiv vilka utbildningar som är bäst att välja, alltför ofta domineras av det aktuella läget på arbetsmarknaden. Detta trots att de som börjar en utbildning inte är klara med utbildningen förrän efter tidigast 4–5 år och att det är vad man vet om den framtida arbetsmarknaden som bör vara styrande för besluten. Utgångspunkt för de resultat som redovisas är de beräkningar Prognosinstitutet vid Statistiska centralbyrån gör vart tredje år av de framtida balanserna på arbetsmarknaden för olika utbildningsgrupper. De utgår från den dimensionering av utbildningarna som gäller vid tidpunkten för beräkningarna och den efterfrågan som kan förutses, givet den långsiktiga utvecklingen av näringsgrenar, yrkesstruktur och utbildningskrav. De senaste beräkningarna genomfördes under 2008. Resultatet av dessa beräkningar, som rör hela utbildningssystemet, redovisas i publikationen Trender och prognoser 2008. Genom ett samarbete mellan Prognosinstitutet och Högskoleverket presenteras här resultatet av en vidarebearbetning av beräkningarna för ett trettiotal utbildningsgrupper inom den högre utbildningen. De resultat angående de framtida balanserna på arbetsmarknaden som redovisas i rapporten är framräknade med ett antal antaganden som kan ifrågasättas och resultaten gäller naturligtvis bara om också antagandena gäller. Resultaten är inte givna, men de kan ge en enkel barometerinformation om vilka ten- Inledning denser till över- och underskott som nuvarande utbildningsdimensionering och de långsiktiga förändringarna i näringsgrensfördelning och yrkes- och utbildningsstruktur kan ge. I rapporten redovisas dessutom uppgifter om arbetsgivarnas bedömning av dagens arbetsmarknadssituation. Dessa uppgifter är framför allt är hämtade från den arbetskraftsbarometer som Prognosinstitutet publicerar årligen; senast i Arbetskraftsbarometern´08, Utsikterna på arbetsmarknaden för 72 utbildningar, SCB, 2008. För de olika utbildningsgrupperna redovisas även uppgifter om vilka som är de vanligaste yrkena i åldern 25–39 år, arbetets kvalifikationskrav samt uppgifter om arbetsinkomster. Framtidens arbetsmarknad och utbildningsdimensioneringen Den högre utbildningen vid universitet och högskolor dimensioneras närmast helt och hållet efter studenternas intresse och arbetsmarknadens behov. Studentintresset kan ju någorlunda enkelt mätas genom att följa hur studenterna söker. Den andra delen är svårare. För att kunna svara upp mot den krävs inte bara kunskap om den aktuella arbetsmarknaden. Man ska dessutom kunna förutse hur behoven eller efterfrågan kommer att se ut när studenterna blir färdiga med sin utbildning, och ännu längre fram i tiden. Även om det inte går att förutsäga en framtida efterfrågan, så finns det vissa saker som är kända. Dit hör till exempel åldersfördelningen bland de yrkesverksamma, vilket ger en ungefärlig bild av vilket ersättningsbehov som uppkommer genom de framtida pensionsavgångarna. Detta kan sedan ställas mot det utflöde av olika utbildningsgrupper som nuvarande antal platser på olika utbildningar ger. Det ger en basinformation som sedan kan kompletteras med antaganden om tendenser och trender av annat slag, till exempel antaganden om förändringar av yrkessammansättning i olika näringsgrenar och förändrade utbildningskrav inom olika yrken. Beräkningarna av arbetsmarknadens efterfrågan utgår från en prognos över sysselsatta per närings- 7
Page 1 and 2: Rapport 2009:5 R Högskoleutbildnin
Page 3 and 4: Innehåll Sammanfattning 5 Inlednin
Page 5: Det är risk för framtida brist p
Page 9 and 10: mensam utgångspunkt för utbildnin
Page 11 and 12: antalet nybörjarplatser. Även nä
Page 13 and 14: Förskollärare Fritidspedagoger Bi
Page 15 and 16: Centrala antaganden för tillgångs
Page 17 and 18: Utbildningskrav För att bedöma de
Page 19 and 20: Läsanvisningar för de följande s
Page 22 and 23: Beräknat rekryteringsbehov och ber
Page 24 and 25: Antal nybörjarplatser Apotekarutbi
Page 26 and 27: Antal nybörjarplatser Arbetsterape
Page 28 and 29: Antal nybörjarplatser Arkitektutbi
Page 30 and 31: Antal nybörjarplatser Utbildningen
Page 34 and 35: Antal nybörjarplatser Civilingenj
Page 36 and 37: Antal nybörjarplatser Ekonomutbild
Page 38 and 39: Antal nybörjarplatser Fritidspedag
Page 40 and 41: Antal nybörjarplatser Utbildning t
Page 42 and 43: Antal nybörjarplatser Utbildning t
Page 44 and 45: Beräknat rekryteringsbehov och ber
Page 46 and 47: Antal nybörjarplatser Humanistiska
Page 50 and 51: Antal nybörjarplatser Journalistpr
Page 52 and 53: Antal nybörjarplatser Möjligheten
Page 54 and 55: Antal nybörjarplatser Det finns en
Page 56 and 57:
Antal nybörjarplatser Läkarutbild
Page 58 and 59:
Antal nybörjarplatser Det naturvet
Page 60 and 61:
Antal nybörjarplatser Psykologer u
Page 62 and 63:
Antal nybörjarplatser Receptarieut
Page 64 and 65:
Beräknat rekryteringsbehov och ber
Page 66 and 67:
Antal nybörjarplatser Sjukgymnastu
Page 68 and 69:
Antal nybörjarplatser Sjuksköters
Page 70 and 71:
Antal nybörjarplatser Utbildningen
Page 72 and 73:
Beräknat rekryteringsbehov och ber
Page 74 and 75:
Antal nybörjarplatser Denna utbild
Page 76 and 77:
Antal nybörjarplatser Tandläkarut
Page 78 and 79:
Antal nybörjarplatser Till gruppen
Page 80 and 81:
Antal nybörjarplatser Veterinärpr
Page 82 and 83:
Antal nybörjarplatser Utbildningen
Page 85 and 86:
Svensk utbildningsnomenklatur - SUN
Page 87 and 88:
Naturvetenskap, matematik, data (4)
Page 89 and 90:
Standard för svensk yrkesklassific
Page 91 and 92:
4-8 Gymnasiekompetens 4 Kontors- oc
Page 93 and 94:
9 Inga utbildningskrav 9 Arbete uta
Page 95:
Antal förvärvsarbetande 2006 i å
show all

Läs Högskoleverkets rapport - Mittuniversitetet

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?