Läs Högskoleverkets rapport - Mittuniversitetet

Läs Högskoleverkets rapport - Mittuniversitetet Läs Högskoleverkets rapport - Mittuniversitetet

29.08.2013 Views

Antal nybörjarplatser Läkarutbildningen, som ges vid sex universitet, har en studietid på 5,5 år. Därefter tillkommer 1,5 års ATtjänstgöring för full behörighet att utöva läkaryrket. För att uppnå specialistkompetens krävs sedan ytterligare fem år. Antalet nybörjarplatser på läkarutbildningen är lågt i förhållande till arbetsmarknadens behov av nyrekrytering av läkare. För närvarande täcks därför en stor del av behovet genom rekrytering av färdigutbildade läkare från andra länder. Under de senaste tre åren och det kommande året, har antalet nybörjarplatser på läkarutbildningen utökats med totalt 234 platser. Platsökningen har ännu inte resulterat i att tillgången på läkare ökat, men på sikt kommer sannolikt balansen mellan antalet examinerade och nyrekryteringsbehovet att bli bättre. Utbyggnaden är dock inte tillräcklig för att Sverige ska bli självförsörjande. Behovet av läkare förväntas öka framöver när andelen äldre i befolkningen ökar. Nyrekryteringsbehovet av läkare förväntas i genomsnitt ligga på cirka 1 250 per år jämfört med de knappt 1 100 examine- Beräknat rekryteringsbehov och beräknad examination till 2025 1 800 1 500 1 200 56 900 600 300 Perioden som kan påverkas av förändringar i antalet nybörjare 2009/10 är markerad genom att staplarna för antalet examinerade har fylligare infärgning. Läkare Antalet programnybörjare de fem senaste läsåren 03/04 04/05 05/06 06/07 07/08 Män 478 455 497 551 540 Kvinnor 596 607 580 551 619 Totalt 1074 1062 1077 1102 1159 Antagen examensfrekvens procent Män 87 Kvinnor 92 Förstahandssökande per antagen 7,0 rade som nuvarande dimensionering av utbildningen ger (de 234 nya platserna inräknade). I beräkningarna ingår ett antagande om ett invandringsöverskott av läkare på knappt 300 per år under hela perioden till 2025 (varav en del är svenska medborgare som utbildat sig utomlands, till exempel i Danmark eller Polen). Men för att Sverige ska bli självförsörjande, och inte behöva lita till den något osäkra rekryteringen av färdiga läkare från andra länder, behövs ytterligare 300–400 nya utbildningsplatser, vilket framgår av den streckade linjen i diagrammet nedan. Rekryteringsbehov utan invandringsöverskott Staplarna visar antalet examinerade. Den röda linjen visar rekryteringsbehovet. Överskott markeras med beige. 0 2007/08 2011/12 2015/16 2019/20 2024/25

Fortsatt brist Antalet förvärvsarbetande med läkarutbildning är drygt 36 000. Nästan alla arbetar som läkare. Drygt 40 procent av läkarna är kvinnor. Bland yngre läkare, under 35 år, och bland dem som nu går på läkarutbildningen är kvinnorna i majoritet. År 2025 beräknas i genomsnitt varannan förvärvsarbetande med en läkarutbildning vara kvinna. Det är i dag brist på läkare. För att mildra bristen har landstingen rekryterat läkare från utlandet. Under senare år har det utfärdats fler legitimationer till läkare med utländsk utbildning, över 1 000 per år, än till läkare med svensk utbildning, cirka 800 per år. Men eftersom den svenska legitimationen kan sökas från hemlandet för EU- och EES-medborgare är det osäkert hur många som verkligen kommer att bosätta sig och arbeta som läkare i Sverige. I våra beräkningar har vi antagit att Sverige får ett invandringsöverskott av läkare på knappt 300 per år. Efterfrågan på läkare väntas öka under hela perioden till 2025, på grund av ökade vårdbehov till följd av befolkningstillväxten och att antalet äldre i befolkningen ökar. Under samma period kommer pensionsavgångarna bland läkare att vara stora eftersom nästan varannan läkare i dag är över 50 år. Trots utbyggnaden av läkarutbildningen och det beräknade invandringsöverskottet ökar inte till- Prognos över tillgång och efterfrågan till 2025 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 33 % 67 % Män Kvinnor Arbetets kvalifikationskrav 2006 25–39 år, procent Tillgång utan invandringsöverskott Förvärvsarbetande Efterfrågan Tillgång 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 Åren 1990–2001 ingår personer med doktorsexamen i medicin, men som saknar läkarutbildning, i antalet förvärvsarbetande. År 2002 uppgick denna grupp till cirka 3 000 personer. 42 % 58 % Män Kvinnor Lång eftergymnasial utbildning 99 99 Kort eftergymnasial utbildning 0 0 Gymnasiekompetens 0 0 Inga utbildningskrav 0 0 Vanligaste yrken 2006 25–39 år, procent Män Kvinnor Läkare 98 98 Universitets- och högskolelärare 1 1 Arbetsinkomst 2006 medianinkomst, 1 000-tal kronor 25–29 år 30–34 år 35–39 år Män 404 464 560 Kvinnor 361 387 437 gången i samma grad som efterfrågan. Det finns därför risk för att bristen på läkare består. Utan invandringen av läkare kommer bristen att förvärras ytterligare, som framgår av den streckade linjen i diagrammet nedan. Beträffande bedömningarna av den framtida arbetsmarknaden för läkare och andra grupper av vårdutbildade, se även Årsrapport NPS 2009. En analys av barnmorskors, sjuksköterskors, läkares, tandhygienisters och tandläkares arbetsmarknad, Socialstyrelsen, 2009. 50 % 50 % 57

Antal nybörjarplatser<br />

Läkarutbildningen, som ges vid sex universitet, har<br />

en studietid på 5,5 år. Därefter tillkommer 1,5 års ATtjänstgöring<br />

för full behörighet att utöva läkaryrket.<br />

För att uppnå specialistkompetens krävs sedan ytterligare<br />

fem år.<br />

Antalet nybörjarplatser på läkarutbildningen är<br />

lågt i förhållande till arbetsmarknadens behov av nyrekrytering<br />

av läkare. För närvarande täcks därför en<br />

stor del av behovet genom rekrytering av färdigutbildade<br />

läkare från andra länder.<br />

Under de senaste tre åren och det kommande året,<br />

har antalet nybörjarplatser på läkarutbildningen utökats<br />

med totalt 234 platser. Platsökningen har ännu<br />

inte resulterat i att tillgången på läkare ökat, men på<br />

sikt kommer sannolikt balansen mellan antalet examinerade<br />

och nyrekryteringsbehovet att bli bättre.<br />

Utbyggnaden är dock inte tillräcklig för att Sverige<br />

ska bli självförsörjande.<br />

Behovet av läkare förväntas öka framöver när andelen<br />

äldre i befolkningen ökar. Nyrekryteringsbehovet<br />

av läkare förväntas i genomsnitt ligga på cirka<br />

1 250 per år jämfört med de knappt 1 100 examine-<br />

Beräknat rekryteringsbehov och beräknad examination till 2025<br />

1 800<br />

1 500<br />

1 200<br />

56<br />

900<br />

600<br />

300<br />

Perioden som kan påverkas av förändringar i antalet<br />

nybörjare 2009/10 är markerad genom att staplarna<br />

för antalet examinerade har fylligare infärgning.<br />

Läkare<br />

Antalet programnybörjare de fem senaste läsåren<br />

03/04 04/05 05/06 06/07 07/08<br />

Män 478 455 497 551 540<br />

Kvinnor 596 607 580 551 619<br />

Totalt 1074 1062 1077 1102 1159<br />

Antagen examensfrekvens procent<br />

Män 87<br />

Kvinnor 92<br />

Förstahandssökande per antagen 7,0<br />

rade som nuvarande dimensionering av utbildningen<br />

ger (de 234 nya platserna inräknade). I beräkningarna<br />

ingår ett antagande om ett invandringsöverskott av<br />

läkare på knappt 300 per år under hela perioden till<br />

2025 (varav en del är svenska medborgare som utbildat<br />

sig utomlands, till exempel i Danmark eller Polen).<br />

Men för att Sverige ska bli självförsörjande, och<br />

inte behöva lita till den något osäkra rekryteringen<br />

av färdiga läkare från andra länder, behövs ytterligare<br />

300–400 nya utbildningsplatser, vilket framgår<br />

av den streckade linjen i diagrammet nedan.<br />

Rekryteringsbehov utan invandringsöverskott<br />

Staplarna visar antalet examinerade.<br />

Den röda linjen visar rekryteringsbehovet.<br />

Överskott markeras med beige.<br />

0<br />

2007/08 2011/12 2015/16 2019/20 2024/25

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!