Läs Högskoleverkets rapport - Mittuniversitetet

Det är risk för framtida brist på läkare, sjuksköterskor
med flera grupper inom vården, om inte antalet
platser på vårdutbildningarna utökas. Högskoleingenjörer
är en annan utbildningsgrupp som skulle
behöva expandera för att klara ersättningsbehoven
när pensionsavgångarna ökar framöver. På detta område
finns kapacitet för fler studerande. Här är det
i stället intresset bland studenterna som skulle behöva
bli större. Många lärargrupper, framförallt förskollärare
och yrkeslärare, är redan bristgrupper och
kommer att så förbli om inte utbildningarna får fler
studenter.
Det här är några av resultaten i de beräkningar
av de framtida balanserna på arbetsmarknaden som
Prognosinstitutet vid Statistiska centralbyrån har utfört
i samarbete med Högskoleverket.
Fokus i rapporten ligger på bedömning av arbetsmarknaden
när de som börjar studera under det kommande
läsåret kommer ut på arbetsmarknaden.
Det framtida behovet ska styra
Universitet och högskolor dimensionerar utbildningarna
efter studenternas intresse och arbetsmarknadens
behov – men det är det framtida behovet som
ska vara styrande. Det går ju cirka fem år från det
att studenterna börjar till att de blir färdiga och går
ut på arbetsmarknaden, och mycket hinner hända
på fem år.
Vissa redan kända förhållanden bör dock påverka
besluten om ökning och minskning av antalet nybörjarplatser.
Ett sådant är de framtida pensionsavgångarna
som varierar mellan yrkeskategorierna och
därmed ger upphov till ett mindre eller större ersättningsbehov.
Vissa trendmässiga strukturella förändringar
påverkar också det framtida behovet av arbetskraft
inom olika områden. Det gäller bland annat befolkningsutvecklingen
och befolkningens åldersfördelning,
teknikskiften och andra förändringar inom
näringsgrenarna.
Viktigast är dock insikten att det inte är dagens
arbetsmarknad som ska styra dimensioneringen av
utbildningarna, utan morgondagens. Erfarenheten
visar att diskussionen om dimensionering av utbild-
Sammanfattning
ningar eller – i ett studentperspektiv – om vilka utbildningar
som är bäst att välja, alltför ofta domineras
av det aktuella läget på arbetsmarknaden.
Risk för brist på flera grupper av lärare,
högskoleingenjörer och utbildade med
inriktning på vård
För ungefär en tredjedel av utbildningsgrupperna pekar
beräkningarna på balans eller tämligen god balans
mellan arbetsmarknadens efterfrågan och antalet
examinerade när de som nu börjar sin utbildning
blir färdiga. I övrigt finns påtagliga risker för över-
respektive underskott på examinerade, om inga förändringar
i dimensioneringen görs.
Fritidspedagoger, yrkeslärare, biomedicinska analytiker,
högskoleingenjörer, förskollärare, receptarier,
speciallärare och tandläkare tillhör de grupper för
vilka beräkningarna tydligt pekar mot framtida brist
på nyexaminerade. Det här är alltså utbildningar
som skulle behöva växa för att undvika att det blir
brist på den framtida arbetsmarknaden.
Examinerade med konstnärlig utbildning, apotekare
och ekonomer är grupper för vilka det finns
stor risk för överskott med den nuvarande dimensioneringen
av utbildningen.
I bredare termer kan man säga att det behövs fler
platser på utbildningar inom vårdområdet och en
viss utökning inom det tekniska området, medan
det är risk för överskott inom en del samhällsvetenskapliga
utbildningar.
Det behövs också fler lärarutbildade. Här är det
framför allt de studerandes val av inriktning och nivå
inom lärarutbildningen som är avgörande för utfallet.
För att ändra de studerandes val torde även krävas
att bristyrkena blir attraktivare så att fler vill arbeta
som till exempel förskollärare.
I en förenklad sammanfattande tabell, se även
följande avsnitt, kan balansläget på arbetsmarknaden
redovisas på följande sätt när de som börjar studera
läsåret 2009/10 är färdiga med sin utbildning
och börjar komma ut på arbetsmarknaden – om
inte nuvarande dimensionering av utbildningarna
förändras.
5