Läs Högskoleverkets rapport - Mittuniversitetet

More documents

Recommendations

Info

Systemvetare 74 Tandläkare 76 Teologer 78 Veterinärer 80 Yrkeslärare 82 Svensk utbildningsnomenklatur – SUN 85 Standard för svensk yrkesklassificering – SSYK 89 Yrkesuppgifternas kvalitet 94
Det är risk för framtida brist på läkare, sjuksköterskor med flera grupper inom vården, om inte antalet platser på vårdutbildningarna utökas. Högskoleingenjörer är en annan utbildningsgrupp som skulle behöva expandera för att klara ersättningsbehoven när pensionsavgångarna ökar framöver. På detta område finns kapacitet för fler studerande. Här är det i stället intresset bland studenterna som skulle behöva bli större. Många lärargrupper, framförallt förskollärare och yrkeslärare, är redan bristgrupper och kommer att så förbli om inte utbildningarna får fler studenter. Det här är några av resultaten i de beräkningar av de framtida balanserna på arbetsmarknaden som Prognosinstitutet vid Statistiska centralbyrån har utfört i samarbete med Högskoleverket. Fokus i <strong>rapport</strong>en ligger på bedömning av arbetsmarknaden när de som börjar studera under det kommande läsåret kommer ut på arbetsmarknaden. Det framtida behovet ska styra Universitet och högskolor dimensionerar utbildningarna efter studenternas intresse och arbetsmarknadens behov – men det är det framtida behovet som ska vara styrande. Det går ju cirka fem år från det att studenterna börjar till att de blir färdiga och går ut på arbetsmarknaden, och mycket hinner hända på fem år. Vissa redan kända förhållanden bör dock påverka besluten om ökning och minskning av antalet nybörjarplatser. Ett sådant är de framtida pensionsavgångarna som varierar mellan yrkeskategorierna och därmed ger upphov till ett mindre eller större ersättningsbehov. Vissa trendmässiga strukturella förändringar påverkar också det framtida behovet av arbetskraft inom olika områden. Det gäller bland annat befolkningsutvecklingen och befolkningens åldersfördelning, teknikskiften och andra förändringar inom näringsgrenarna. Viktigast är dock insikten att det inte är dagens arbetsmarknad som ska styra dimensioneringen av utbildningarna, utan morgondagens. Erfarenheten visar att diskussionen om dimensionering av utbild- Sammanfattning ningar eller – i ett studentperspektiv – om vilka utbildningar som är bäst att välja, alltför ofta domineras av det aktuella läget på arbetsmarknaden. Risk för brist på flera grupper av lärare, högskoleingenjörer och utbildade med inriktning på vård För ungefär en tredjedel av utbildningsgrupperna pekar beräkningarna på balans eller tämligen god balans mellan arbetsmarknadens efterfrågan och antalet examinerade när de som nu börjar sin utbildning blir färdiga. I övrigt finns påtagliga risker för över- respektive underskott på examinerade, om inga förändringar i dimensioneringen görs. Fritidspedagoger, yrkeslärare, biomedicinska analytiker, högskoleingenjörer, förskollärare, receptarier, speciallärare och tandläkare tillhör de grupper för vilka beräkningarna tydligt pekar mot framtida brist på nyexaminerade. Det här är alltså utbildningar som skulle behöva växa för att undvika att det blir brist på den framtida arbetsmarknaden. Examinerade med konstnärlig utbildning, apotekare och ekonomer är grupper för vilka det finns stor risk för överskott med den nuvarande dimensioneringen av utbildningen. I bredare termer kan man säga att det behövs fler platser på utbildningar inom vårdområdet och en viss utökning inom det tekniska området, medan det är risk för överskott inom en del samhällsvetenskapliga utbildningar. Det behövs också fler lärarutbildade. Här är det framför allt de studerandes val av inriktning och nivå inom lärarutbildningen som är avgörande för utfallet. För att ändra de studerandes val torde även krävas att bristyrkena blir attraktivare så att fler vill arbeta som till exempel förskollärare. I en förenklad sammanfattande tabell, se även följande avsnitt, kan balansläget på arbetsmarknaden redovisas på följande sätt när de som börjar studera läsåret 2009/10 är färdiga med sin utbildning och börjar komma ut på arbetsmarknaden – om inte nuvarande dimensionering av utbildningarna förändras. 5
Page 1 and 2: Rapport 2009:5 R Högskoleutbildnin
Page 3: Innehåll Sammanfattning 5 Inlednin
Page 7 and 8: Den främsta avsikten med denna rap
Page 9 and 10: mensam utgångspunkt för utbildnin
Page 11 and 12: antalet nybörjarplatser. Även nä
Page 13 and 14: Förskollärare Fritidspedagoger Bi
Page 15 and 16: Centrala antaganden för tillgångs
Page 17 and 18: Utbildningskrav För att bedöma de
Page 19 and 20: Läsanvisningar för de följande s
Page 22 and 23: Beräknat rekryteringsbehov och ber
Page 24 and 25: Antal nybörjarplatser Apotekarutbi
Page 26 and 27: Antal nybörjarplatser Arbetsterape
Page 28 and 29: Antal nybörjarplatser Arkitektutbi
Page 30 and 31: Antal nybörjarplatser Utbildningen
Page 34 and 35: Antal nybörjarplatser Civilingenj
Page 36 and 37: Antal nybörjarplatser Ekonomutbild
Page 38 and 39: Antal nybörjarplatser Fritidspedag
Page 40 and 41: Antal nybörjarplatser Utbildning t
Page 42 and 43: Antal nybörjarplatser Utbildning t
Page 44 and 45: Beräknat rekryteringsbehov och ber
Page 46 and 47: Antal nybörjarplatser Humanistiska
Page 50 and 51: Antal nybörjarplatser Journalistpr
Page 52 and 53: Antal nybörjarplatser Möjligheten
Page 54 and 55:
Antal nybörjarplatser Det finns en
Page 56 and 57:
Antal nybörjarplatser Läkarutbild
Page 58 and 59:
Antal nybörjarplatser Det naturvet
Page 60 and 61:
Antal nybörjarplatser Psykologer u
Page 62 and 63:
Antal nybörjarplatser Receptarieut
Page 64 and 65:
Beräknat rekryteringsbehov och ber
Page 66 and 67:
Antal nybörjarplatser Sjukgymnastu
Page 68 and 69:
Antal nybörjarplatser Sjuksköters
Page 70 and 71:
Antal nybörjarplatser Utbildningen
Page 72 and 73:
Beräknat rekryteringsbehov och ber
Page 74 and 75:
Antal nybörjarplatser Denna utbild
Page 76 and 77:
Antal nybörjarplatser Tandläkarut
Page 78 and 79:
Antal nybörjarplatser Till gruppen
Page 80 and 81:
Antal nybörjarplatser Veterinärpr
Page 82 and 83:
Antal nybörjarplatser Utbildningen
Page 85 and 86:
Svensk utbildningsnomenklatur - SUN
Page 87 and 88:
Naturvetenskap, matematik, data (4)
Page 89 and 90:
Standard för svensk yrkesklassific
Page 91 and 92:
4-8 Gymnasiekompetens 4 Kontors- oc
Page 93 and 94:
9 Inga utbildningskrav 9 Arbete uta
Page 95:
Antal förvärvsarbetande 2006 i å
show all

Läs Högskoleverkets rapport - Mittuniversitetet

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?