Läs Högskoleverkets rapport - Mittuniversitetet
Läs Högskoleverkets rapport - Mittuniversitetet
Läs Högskoleverkets rapport - Mittuniversitetet
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
De beräkningar av rekryteringsbehov av olika utbildningskategorier<br />
som presenteras i denna <strong>rapport</strong> bygger<br />
på de beräkningar av framtida tillgång och efterfrågan<br />
på arbetskraft som redovisats i SCB:s publikation<br />
Trender och prognoser 2008. Tillgångsberäkningarna<br />
har dock uppdaterats med hänsyn till senare<br />
uppgifter om antalet nybörjare vid universitet<br />
och högskolor. Nedan redovisas i sammandrag hur<br />
dessa beräkningar gjorts, de centrala antagandena för<br />
beräkningarna samt på vilket sätt det årliga rekryteringsbehovet<br />
härletts.<br />
Beräkningsmodellen<br />
Beräkningarna av den framtida tillgången på utbildningskategorier<br />
av olika slag utgår från uppgifter<br />
från SCB:s register över befolkningens utbildning<br />
år 2007. Befolkningen redovisas efter högsta utbildning.<br />
Om en person har flera utbildningar på samma<br />
nivå redovisas den senaste utbildningen. Till dessa<br />
uppgifter läggs en prognos över antalet avgångna eller<br />
examinerade i olika utbildningsgrupper och en<br />
prognos över invandringen. Tillgången minskar genom<br />
utvandring och dödsfall. Tillgången för arbetsmarknaden<br />
beräknas genom att den totala tillgången<br />
multipliceras med s.k. arbetskraftstal, dvs. andelen<br />
14<br />
Befolkningens<br />
utbildning år 2007<br />
Prognos över<br />
examination<br />
Migration<br />
Dödsfall<br />
Arbetskraftstal<br />
av respektive utbildningsgrupp (fördelad på kön och<br />
ålder) som tillhör arbetskraften.<br />
Den på så vis beräknade tillgången för arbetsmarknaden<br />
jämförs med en beräknad efterfrågan på<br />
olika utbildningskategorier. Efterfrågeberäkningarna<br />
grundas på en befolknings- och sysselsättningsprognos,<br />
som tillsammans med en ekonomisk framtidsbedömning<br />
ger efterfrågan på arbetskraft i olika näringsgrenar.<br />
Därefter görs antaganden om yrkesstrukturens<br />
förändring per näringsgren och om hur utbildningskraven<br />
kommer att utvecklas i olika yrken.<br />
I beräkningarna tas det inte någon hänsyn till vilken<br />
effekt uppkomna obalanser kan komma att få på<br />
människors val av utbildning, statens och kommunernas<br />
styrning av utbildningsresurserna och arbetsmarknadens<br />
efterfrågan på olika utbildningsgrupper.<br />
En stor skillnad mellan beräknad framtida tillgång<br />
och efterfrågan betyder alltså att kravet på anpassning<br />
blir stort, och inte på att ett visst antal personer<br />
kommer att bli arbetslösa eller att ett visst antal<br />
lediga platser inte kommer att besättas.<br />
Syftet med beräkningarna är att lyfta fram de<br />
obalanser mellan tillgång och efterfrågan som ser<br />
ut att bli resultatet om utvecklingen fortsätter i nuvarande<br />
banor.<br />
Tillgång Efterfrågan<br />
Utbildning<br />
A<br />
B<br />
C<br />
D<br />
.<br />
.<br />
etc.<br />
.<br />
.<br />
Beräkningarna<br />
Utbildning<br />
A<br />
B<br />
C<br />
D<br />
.<br />
.<br />
etc.<br />
.<br />
.<br />
Befolkningsprognos och<br />
prognos över antalet<br />
förvärvsarbetande<br />
Ekonomisk utveckling<br />
Näringsgrensprognos<br />
Yrkesprognos<br />
Utbildningskrav<br />
• 98 utbildningsgrupper • 48 näringsgrenar • 158 yrkeskategorier • Åldrarna 16–74 år
Change language