Läs Högskoleverkets rapport - Mittuniversitetet

att bättre svara mot den förväntade efterfrågan på arbetsmarknaden.
En del av detta underskott kommer
sannolikt att täckas av svenskar som utbildar sig utomlands
och som kommer att vara verksamma i Sverige
när de är färdiga med sin utbildning. Ytterligare
en del av underskottet kan (som i dag) täckas av utländska
läkare, men balansläget visar att utbyggnaden
av läkarutbildningen bör fortsätta.
Dagens arbetsmarknadssituation för
nyexaminerade
Utsikterna på dagens arbetsmarknad har försämrats
överlag, i spåren av den tilltagande finansiella krisen
efter sommaren 2008. För många utbildningsgrupper
med inriktning mot den offentliga sektorn är dock arbetsmarknadssituationen
fortfarande god. Det gäller
exempelvis flera grupper av eftergymnasialt utbildade
med inriktning mot vård- och omsorg.
Enligt SCB:s senaste arbetskraftsbarometer minskar
andelen arbetsgivare som söker personal för
många av de utbildningsgrupper som ingår i barometern.
I barometern, som omfattar både gymnasialt
och eftergymnasialt utbildade, bedömer arbetsgivarna
att antalet anställda för många utbildningsgrupper
kommer att öka på tre års sikt. Utvecklingen
är särskilt positiv för utbildade inom vårdområdet
och för utbildade inom det tekniska området.
För de utbildningsgrupper som förekommer i den
här rapporten redovisar arbetsgivarna brist på sökande
som kommer direkt från utbildningsväsendet
när det gäller vissa grupper av civilingenjörer samt veterinärer,
läkare, specialistutbildade sjuksköterskor,
fritidspedagoger och förskollärare.
Tillgången på nyexaminerade sökande bedöms
dock fortfarande som god för flertalet av de grupper
av högskoleutbildade som ingår i rapporten. Det gäller
till exempel ekonomer, naturvetare, vissa grupper
av samhällsvetare, socionomer och flera lärargrupper.
Notera att barometerundersökningen genomfördes
hösten 2008, det vill säga i början av den finan-
12
siella krisen. Möjligen var arbetsgivarnas bedömning
av det framtida rekryteringsbehovet i vissa fall mer
positiv då än vad den skulle vara i dagsläget.
De etableringsstudier rörande nyexaminerade som
Högskoleverket genomför årligen visar på stora skillnader
mellan olika grupper när det gäller hur fort de
nyexaminerade får fäste på arbetsmarknaden. Den
visar också att läget förändras tämligen snabbt och
på olika sätt för olika utbildningsgrupper beroende
på konjunkturer, och beroende på utvecklingen inom
den offentliga sektorn, dit många av de högskoleutbildade
går.
I etableringsstudierna är i genomsnitt mellan 70
och 90 procent etablerade på arbetsmarknaden 1–
1,5 år efter examen. Läkare, civilingenjörer och högskoleingenjörer
tillhör de större examensgrupper
som under hela perioden från mitten av nittiotalet
har etablerat sig relativt snabbt på arbetsmarknaden.
Grupper med humanistisk utbildning har däremot
etablerat sig långsammare än genomsnittet.
(Se vidare Etableringen på arbetsmarknaden, Rapport
2008:35 R, Högskoleverket.)
Flertalet högskoleutbildade får, när de väl etablerar
sig på arbetsmarknaden, arbeten i paritet med sin
utbildning. I detta avseende är skillnaderna mellan
utbildningsgrupperna inte så stora. Det framgår av
de uppgifter om kvalifikationsnivå i yrket för dem
som nu finns på arbetsmarknaden, som redovisas
tillsammans med övriga uppgifter för var och en
av utbildningsgrupperna. När det gäller förhållandena
på dagens arbetsmarknad redovisas även uppgifter
om de vanligaste yrkena, och arbetsinkomster
för respektive utbildningsgrupp. I detta avseende
är dock skillnaderna mellan olika utbildningsgrupper
stora.
En sammanställning av dessa uppgifter, vilka avser
arbetsinkomster under 2006, visar att de som tjänar
mest (läkare, ekonomer och civilingenjörer bland
andra) har dubbelt så höga medianinkomster som de
som tjänar minst (förskollärare, fritidspedagoger och
sjukgymnaster bland andra).