Läs Högskoleverkets rapport - Mittuniversitetet

Rapport 2009:5 R 

Högskoleutbildningarna 

och arbetsmarknaden 

Ett planeringsunderlag inför läsåret 2009/10

Högskoleverket • Luntmakargatan 13 • Box 7851, 103 99 Stockholm 

tfn 08-563 085 00 • fax 08-563 085 50 • e-post hsv@hsv.se • www.hsv.se 

Högskoleutbildningarna och arbetsmarknaden 

Ett planeringsunderlag inför läsåret 2009/10 

Utgiven av Högskoleverket 2009 

Högskoleverkets rapportserie 2009:5 R 

ISSN 1400-948X 

Innehåll: Högskoleverket, analysavdelningen, Torbjörn Lindqvist, Örjan Hemström, 

Thomas Furusten och Statistiska centralbyrån, Prognosinstitutet, 

Kerstin Karlsson, Ingrid Bergström-Levander, Stefan Vikenmark 

Formgivning: Högskoleverkets informationsavdelning 

Tryck: Tryckeri AB, Ort, mars 2009 

Tryckt på miljömärkt papper

Innehåll 

Sammanfattning 5 

Inledning 7 

Beräkningarna 14 

Läsanvisningar för de följande sidorna 19 

Agronomer och hortonomer 22 

Apotekare 24 

Arbetsterapeuter 26 

Arkitekter 28 

Bibliotekarier 30 

Biomedicinska analytiker 32 

Civilingenjörer 34 

Ekonomer 36 

Fritidspedagoger 38 

Förskollärare 40 

Grundskollärare, tidigare år 42 

Grundskollärare, senare år, och gymnasielärare 44 

Humanister 46 

Högskoleingenjörer 48 

Journalister 50 

Jurister 52 

Konstnärlig utbildning 54 

Läkare 56 

Naturvetare 58 

Psykologer 60 

Receptarier 62 

Samhälls- och beteendevetare 64 

Sjukgymnaster 66 

Sjuksköterskor 68 

Socionomer 70 

Speciallärare och specialpedagoger 72

Systemvetare 74 

Tandläkare 76 

Teologer 78 

Veterinärer 80 

Yrkeslärare 82 

Svensk utbildningsnomenklatur – SUN 85 

Standard för svensk yrkesklassificering – SSYK 89 

Yrkesuppgifternas kvalitet 94

Det är risk för framtida brist på läkare, sjuksköterskor 

med flera grupper inom vården, om inte antalet 

platser på vårdutbildningarna utökas. Högskoleingenjörer 

är en annan utbildningsgrupp som skulle 

behöva expandera för att klara ersättningsbehoven 

när pensionsavgångarna ökar framöver. På detta område 

finns kapacitet för fler studerande. Här är det 

i stället intresset bland studenterna som skulle behöva 

bli större. Många lärargrupper, framförallt förskollärare 

och yrkeslärare, är redan bristgrupper och 

kommer att så förbli om inte utbildningarna får fler 

studenter. 

Det här är några av resultaten i de beräkningar 

av de framtida balanserna på arbetsmarknaden som 

Prognosinstitutet vid Statistiska centralbyrån har utfört 

i samarbete med Högskoleverket. 

Fokus i rapporten ligger på bedömning av arbetsmarknaden 

när de som börjar studera under det kommande 

läsåret kommer ut på arbetsmarknaden. 

Det framtida behovet ska styra 

Universitet och högskolor dimensionerar utbildningarna 

efter studenternas intresse och arbetsmarknadens 

behov – men det är det framtida behovet som 

ska vara styrande. Det går ju cirka fem år från det 

att studenterna börjar till att de blir färdiga och går 

ut på arbetsmarknaden, och mycket hinner hända 

på fem år. 

Vissa redan kända förhållanden bör dock påverka 

besluten om ökning och minskning av antalet nybörjarplatser. 

Ett sådant är de framtida pensionsavgångarna 

som varierar mellan yrkeskategorierna och 

därmed ger upphov till ett mindre eller större ersättningsbehov. 

Vissa trendmässiga strukturella förändringar 

påverkar också det framtida behovet av arbetskraft 

inom olika områden. Det gäller bland annat befolkningsutvecklingen 

och befolkningens åldersfördelning, 

teknikskiften och andra förändringar inom 

näringsgrenarna. 

Viktigast är dock insikten att det inte är dagens 

arbetsmarknad som ska styra dimensioneringen av 

utbildningarna, utan morgondagens. Erfarenheten 

visar att diskussionen om dimensionering av utbild- 

Sammanfattning 

ningar eller – i ett studentperspektiv – om vilka utbildningar 

som är bäst att välja, alltför ofta domineras 

av det aktuella läget på arbetsmarknaden. 

Risk för brist på flera grupper av lärare, 

högskoleingenjörer och utbildade med 

inriktning på vård 

För ungefär en tredjedel av utbildningsgrupperna pekar 

beräkningarna på balans eller tämligen god balans 

mellan arbetsmarknadens efterfrågan och antalet 

examinerade när de som nu börjar sin utbildning 

blir färdiga. I övrigt finns påtagliga risker för över- 

respektive underskott på examinerade, om inga förändringar 

i dimensioneringen görs. 

Fritidspedagoger, yrkeslärare, biomedicinska analytiker, 

högskoleingenjörer, förskollärare, receptarier, 

speciallärare och tandläkare tillhör de grupper för 

vilka beräkningarna tydligt pekar mot framtida brist 

på nyexaminerade. Det här är alltså utbildningar 

som skulle behöva växa för att undvika att det blir 

brist på den framtida arbetsmarknaden. 

Examinerade med konstnärlig utbildning, apotekare 

och ekonomer är grupper för vilka det finns 

stor risk för överskott med den nuvarande dimensioneringen 

av utbildningen. 

I bredare termer kan man säga att det behövs fler 

platser på utbildningar inom vårdområdet och en 

viss utökning inom det tekniska området, medan 

det är risk för överskott inom en del samhällsvetenskapliga 

utbildningar. 

Det behövs också fler lärarutbildade. Här är det 

framför allt de studerandes val av inriktning och nivå 

inom lärarutbildningen som är avgörande för utfallet. 

För att ändra de studerandes val torde även krävas 

att bristyrkena blir attraktivare så att fler vill arbeta 

som till exempel förskollärare. 

I en förenklad sammanfattande tabell, se även 

följande avsnitt, kan balansläget på arbetsmarknaden 

redovisas på följande sätt när de som börjar studera 

läsåret 2009/10 är färdiga med sin utbildning 

och börjar komma ut på arbetsmarknaden – om 

inte nuvarande dimensionering av utbildningarna 

förändras. 

5

6 

Fritidspedagoger Brist 

Yrkeslärare Brist 

Biomedicinska analytiker Brist 

Högskoleingenjörer Brist 

Förskollärare Brist 

Receptarier Brist 

Speciallärare och specialpedagoger Brist 

Tandläkare Brist 

Bibliotekarier Brist 

Grundskollärare, tidigare år Brist 

Arkitekter Brist 

Agronomer och hortonomer Balans 

Sjuksköterskor Balans 

Läkare Balans 

Grundskollärare, senare år och gymnasielärare Balans 

Sjukgymnaster Balans 

Arbetsterapeuter Balans 

Samhälls- och beteendevetare Balans 

Veterinärer* Balans 

Teologer Balans 

Psykologer Balans 

Humanister Balans 

Naturvetare Balans 

Systemvetare Överskott 

Civilingenjörer Överskott 

Socionomer Överskott 

Jurister Överskott 

Journalister Överskott 

Ekonomer Överskott 

Apotekare Överskott 

Konstnärlig utbildning Överskott 

Beräknat balansläge när de som börjar läsåret 2009/10 

kommer ut på arbetsmarknaden, givet nuvarande antal 

nybörjarplatser. Balans betyder att examinationen avviker från 

rekryteringsbehovet med högst 20 procent. Brist betyder att rekryteringsbehovet 

beräknas överstiga antalet examinerade med 

mer än 20 procent och att antalet som börjar utbildningen alltså 

behöver öka. Överskott betyder att nuvarande nybörjartal kan 

leda till att det utbildas (minst 20 procent) fler än vad arbetsmarknaden 

kommer att efterfråga. 

* Veterinärgruppen är antalsmässigt liten och känslig för små antalsförändringar. 

Därför baseras veterinärernas balansläge på ett 

genomsnitt över tre år.

Den främsta avsikten med denna rapport är att fokusera 

på balansläget på arbetsmarknaden för olika 

utbildningsgrupper inom den högre utbildningen vid 

den tidpunkt när de som nu ska börja sin utbildning 

kommer ut på arbetsmarknaden. Rapporten är också 

en redovisning av det uppdrag som regeringen har 

gett Högskoleverket att ta fram ett planeringsunderlag 

för universitetens och högskolornas utbildningsutbud 

i relation till arbetsmarknadens framtida 

behov. 

Erfarenheten visar att diskussionen om hur olika 

utbildningar ska dimensioneras, eller i ett studentperspektiv 

vilka utbildningar som är bäst att välja, 

alltför ofta domineras av det aktuella läget på arbetsmarknaden. 

Detta trots att de som börjar en utbildning 

inte är klara med utbildningen förrän efter 

tidigast 4–5 år och att det är vad man vet om den 

framtida arbetsmarknaden som bör vara styrande 

för besluten. 

Utgångspunkt för de resultat som redovisas är de 

beräkningar Prognosinstitutet vid Statistiska centralbyrån 

gör vart tredje år av de framtida balanserna 

på arbetsmarknaden för olika utbildningsgrupper. 

De utgår från den dimensionering av utbildningarna 

som gäller vid tidpunkten för beräkningarna 

och den efterfrågan som kan förutses, givet 

den långsiktiga utvecklingen av näringsgrenar, 

yrkesstruktur och utbildningskrav. De senaste beräkningarna 

genomfördes under 2008. Resultatet 

av dessa beräkningar, som rör hela utbildningssystemet, 

redovisas i publikationen Trender och prognoser 

2008. Genom ett samarbete mellan Prognosinstitutet 

och Högskoleverket presenteras här resultatet 

av en vidarebearbetning av beräkningarna 

för ett trettiotal utbildningsgrupper inom den högre 

utbildningen. 

De resultat angående de framtida balanserna på 

arbetsmarknaden som redovisas i rapporten är framräknade 

med ett antal antaganden som kan ifrågasättas 

och resultaten gäller naturligtvis bara om också 

antagandena gäller. Resultaten är inte givna, men de 

kan ge en enkel barometerinformation om vilka ten- 

Inledning 

denser till över- och underskott som nuvarande utbildningsdimensionering 

och de långsiktiga förändringarna 

i näringsgrensfördelning och yrkes- och utbildningsstruktur 

kan ge. 

I rapporten redovisas dessutom uppgifter om arbetsgivarnas 

bedömning av dagens arbetsmarknadssituation. 

Dessa uppgifter är framför allt är hämtade 

från den arbetskraftsbarometer som Prognosinstitutet 

publicerar årligen; senast i Arbetskraftsbarometern´08, 

Utsikterna på arbetsmarknaden för 72 utbildningar, 

SCB, 2008. För de olika utbildningsgrupperna 

redovisas även uppgifter om vilka som är de 

vanligaste yrkena i åldern 25–39 år, arbetets kvalifikationskrav 

samt uppgifter om arbetsinkomster. 

Framtidens arbetsmarknad och 

utbildningsdimensioneringen 

Den högre utbildningen vid universitet och högskolor 

dimensioneras närmast helt och hållet efter studenternas 

intresse och arbetsmarknadens behov. Studentintresset 

kan ju någorlunda enkelt mätas genom att 

följa hur studenterna söker. Den andra delen är svårare. 

För att kunna svara upp mot den krävs inte bara 

kunskap om den aktuella arbetsmarknaden. Man ska 

dessutom kunna förutse hur behoven eller efterfrågan 

kommer att se ut när studenterna blir färdiga med sin 

utbildning, och ännu längre fram i tiden. 

Även om det inte går att förutsäga en framtida efterfrågan, 

så finns det vissa saker som är kända. Dit 

hör till exempel åldersfördelningen bland de yrkesverksamma, 

vilket ger en ungefärlig bild av vilket ersättningsbehov 

som uppkommer genom de framtida 

pensionsavgångarna. Detta kan sedan ställas mot det 

utflöde av olika utbildningsgrupper som nuvarande 

antal platser på olika utbildningar ger. Det ger en 

basinformation som sedan kan kompletteras med antaganden 

om tendenser och trender av annat slag, till 

exempel antaganden om förändringar av yrkessammansättning 

i olika näringsgrenar och förändrade 

utbildningskrav inom olika yrken. 

Beräkningarna av arbetsmarknadens efterfrågan 

utgår från en prognos över sysselsatta per närings- 

7

Miljoner 

2,5 

2,0 

1,5 

1,0 

0,5 

Antal förvärvsarbetande 1990–2006 och beräknad efterfrågan på arbetskraft 2007–2025 med fördelning på utbildningsnivå. 

ndelen ndelen eftergymnasialt utbildade (till övervägande del högskoleutbildade) av de förvärvsarbetande ökade under nittiotalet 

och med nuvarande dimensionering av den högre utbildningen kommer denna utveckling att fortsätta fram till och förbi 2025. Källa: 

Trender och prognoser 2008, SCB. 

gren. För varje näringsgren görs antaganden om yrkesstrukturens 

utveckling och för varje yrke antaganden 

om förändringen av utbildningsstrukturen 

i yrket. En viktig utgångspunkt är att sambandet 

mellan yrke och utbildning stärks jämfört med idag, 

både när det gäller utbildningsnivå och utbildningsinriktning. 

Detta antagande är centralt för utfallet 

för flertalet utbildningsgrupper. Förändringen av utbildningsstrukturen 

inom olika yrken antas ske långsamt, 

men i takt med nyrekryteringen till respektive 

yrke. 

Ett resultat av beräkningarna av arbetsmarknadens 

efterfrågan är att den ökning av andelen med 

högskoleutbildning som skett i flertalet näringar under 

de senaste decennierna fortsätter under prognosperioden 

fram till 2025, dock i lägre takt. Om man 

i stället antar att förändringen av utbildningsstrukturen 

inom olika yrken stannar av, kommer det att 

bli ett överskott av högskoleutbildade inom de flesta 

områden. Det beror på att antalet med högskoleutbildning 

bland dem som lämnar utbildningsväsendet 

nu är högre än bland dem som lämnar arbetsmarknaden 

och som kom ut från utbildningsväsendet för 

40 eller 50 år sedan. 

8 

Gymnasial utbildning 

Eftergymnasial utbildning 

Grundskoleutbildning (och motsvarande) 

0,0 

1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 

Med den kraftiga expansionen av högskoleutbildningen 

som har skett under de senaste tjugo åren 

kommer de flesta grupperna av högskoleutbildade 

att fortsätta öka under de närmaste decennierna även 

utan ytterligare ökning av antalet utbildningsplatser. 

Antalet nyexaminerade från högskolan som kommer 

ut på arbetsmarknaden är alltså större än antalet 

högskoleutbildade som lämnar arbetsmarknaden. 

Det gäller två tredjedelar av de utbildningsgrupper 

som redovisas här. För resterande tredjedel är antalet 

nyexaminerade mindre än antalet som går i pension. 

Det gäller exempelvis biomedicinska analytiker, 

förskollärare, receptarier, tandläkare och i synnerhet 

yrkeslärare. Tillgången på personer med dessa 

utbildningar riskerar alltså att minska om inte utbildningsvolymen 

ökar. 

Den framtida tillgången på utbildade påverkas 

förutom av nyexamination och pensionsavgång även 

av in- och utvandring. Migrationen är svår att förutse, 

och välutbildade rör sig allt oftare mellan olika 

länder. Det kommer antagligen att bli ännu vanligare, 

bland annat genom utvecklingen av The European 

Higher Education Area med jämförbara beskrivningar 

av utbildningar och kompetenser. En ge-

mensam utgångspunkt för utbildningsplaneringen 

inom EU är att medlemsländerna ska sikta på att dimensionera 

efter sina egna behov och räkna med en 

rörelse både ut från och in till landet. 

Hur kan uppgifterna användas? 

För varje utbildningsgrupp redovisas balansläget på 

arbetsmarknaden, det vill säga överskott, underskott 

eller balans, år för år från läsåret 2007/08 och fram 

till och med 2025. Fokus ligger på det första år som 

påverkas av hur många som påbörjar utbildningen 

läsåret 2009/10. 

Det handlar givetvis om en indikator som snarast 

kan användas för jämförelser mellan utbildningsgrupper 

för att peka på för vilka grupper ökningar 

och minskningar är mest aktuella. I redovisningen 

ingår också några år som inte längre är påverkbara 

genom förändringar av nybörjartalen eftersom 

dessa studenter redan kan ha avlagt examen 

eller är under utbildning. Men ett över- eller underskott 

under dessa år påverkar i någon mån även det 

framtida balansläget. 

Det är dock viktigt att inte låta nuvarande eller 

de närmaste årens balans på arbetsmarknaden alltför 

mycket påverka utbildningsdimensioneringen eftersom 

det successivt sker en anpassning mellan tillgång 

och efterfrågan. Det som var ett överskott kan 

därför inte alltid tas i anspråk längre fram. Särskilt 

viktigt är detta när det gäller grupper som är utbytbara, 

det vill säga som har kompetenser som kan användas 

brett på arbetsmarknaden. För sådana grupper 

ställs inte alls samma krav på noggrannhet i dimensioneringen 

som för utbildningsgrupper som i 

sina yrken har bestämda kompetenskrav som läkare, 

sjuksköterskor, lärare med flera. 

Beräkningarna kan, tillsammans med uppgifter 

om yrke och arbetsinkomster, ge viss vägledning till 

blivande studenter. Om beräkningarna pekar mot att 

det finns risk för ett framtida överskott kan detta ge 

anledning till extra eftertanke. Samtidigt ska man 

vara medveten om att det i allmänhet ändå kommer 

att behövas många med den aktuella utbildningen 

på den framtida arbetsmarknaden. 

Utöver beräkningarna om det framtida balansläget 

på arbetsmarknaden för olika utbildningsgrupper 

redovisas också den aktuella situationen på arbetsmarknaden 

plus arbetsgivarnas bedömningar såsom 

de redovisas i Arbetskraftsbarometern ’08, Information 

om utbildning och arbetsmarknad, Statistiska centralbyrån, 

2008. För varje utbildningsgrupp redovisas 

även uppgifter om nybörjartal, könsfördelning 

och examensfrekvenser. 

Risk för brist på yrkeslärare, 

biomedicinska analytiker, 

högskoleingenjörer och tandläkare 

För ungefär en tredjedel av utbildningsgrupperna 

visar beräkningarna en tämligen god balans mellan 

antalet examinerade och arbetsmarknadens framtida 

rekryteringsbehov med nuvarande antal nybörjarplatser. 

Det gäller till exempel psykologer, samhälls- 

och beteendevetare samt teologer. Även för arbetsterapeuter 

och veterinärer visar beräkningarna 

att balansen mellan antal examinerade och arbetsmarknadens 

framtida rekryteringsbehov är tämligen 

god. 

Det finns också utbildningsgrupper för vilka det 

är risk för ett betydande överskott om 4–5 år om 

inte antalet utbildningsplatser reduceras, och utbildningsgrupper 

för vilka det är risk för betydande underskott 

på arbetsmarknaden om inte antalet utbildningsplatser 

utökas. Antalet utbildningsgrupper i 

den senare kategorin är större än i den förra. 

När det gäller risk för underskott handlar det ofta 

om utbildningsgrupper som kommer att ha stora pensionsavgångar 

under det kommande decenniet. Det 

gäller till exempel biomedicinska analytiker, receptarier, 

läkare, tandläkare och flertalet andra utbildningsgrupper 

med inriktning mot vård och omsorg, 

flera lärargrupper, högskoleingenjörer samt agronomer. 

Flera av de här grupperna är dessutom svåra att 

ersätta med näraliggande kompetenser, och det gäller 

naturligtvis särskilt vårdyrkena som har särskilda 

krav för legitimation. 

När det gäller läkare och tandläkare finns redan i 

dag en brist, och för läkarna täcks en betydande del 

av behovet av nytillskott till kåren genom rekrytering 

av färdiga läkare från andra länder. Trots att antalet 

nybörjarplatser har utökats på både läkar- och 

tandläkarutbildningen under de senaste åren krävs 

ytterligare utökning av antalet nybörjarplatser för 

att täcka de framtida behoven. Båda utbildningarna 

är dessutom mycket eftersökta. Studentefterfrågan 

lägger därför inga hinder i vägen för en utökning av 

9

Framtida underskott och överskott på arbetsmarknaden. Bilden visar det beräknade antalet examinerade i förhållande till rekryteringsbehovet 

(uttryckt i procent) för olika utbildningsgrupper om inga förändringar i antalet nybörjare görs inför läsåret 2009/10. 

Fritidspedagoger, yrkeslärare, biomedicinska analytiker, högskoleingenjörer, förskollärare, receptarier, speciallärare och tandläkare tillhör 

de grupper för vilka brist kan förväntas om inte antalet nybörjare ökar. En stapel som stannar vid 50 procent betyder att antalet examinerade 

skulle behöva fördubblas för balans när de som börjar läsåret 2009/10 går ut på arbetsmarknaden. För ekonomer, apotekare 

och konstnärligt utbildade finns risk för ett framtida överskott. När stapeln når upp till 120 procent, som för systemvetarna, betyder det 

att antalet nybörjare skulle behöva minska med 20 procent för balans mellan efterfrågan och nyrekryteringsbehov när de som börjar 

2009/10 blir färdiga och gör entré på arbetsmarknaden. * Veterinärgruppen är antalsmässigt liten och känslig för små antalsförändringar. 

Därför baseras veterinärernas balansläge på ett genomsnitt över tre år. 

10 

Fritidspedagoger 

Yrkeslärare 

Biomedicinska analytiker 

Högskoleingenjörer 

Förskollärare 

Receptarier 

Speciallärare och specialpedagoger 

Tandläkare 

Bibliotekarier 

Grundskollärare, tidigare år 

Arkitekter 

Agronomer och hortonomer 

Sjuksköterskor 

Läkare 

Grundskollärare, senare år, gymnasielärare 

Sjukgymnaster 

Arbetsterapeuter 

Samhälls- och beteendevetare 

Veterinärer* 

Teologer 

Psykologer 

Humanister 

Naturvetare 

Systemvetare 

Civilingenjörer 

Socionomer 

Jurister 

Journalister 

Ekonomer 

Apotekare 

Konstnärlig utbildning 

Beräknat 

rekryteringsbehov 

Staplarna visar antalet 

examinerade i procent av 

det beräknade 

nyrekryteringsbehovet. 

0 50 100 150 200 250 

Procent

antalet nybörjarplatser. Även när det gäller utbildningen 

av biomedicinska analytiker behövs en kraftig 

utökning av antalet nybörjarplatser för att ersätta 

det stora antalet yrkesverksamma som kommer att 

gå i pension inom en snar framtid. 

Anpassningsproblemen kan inte alltid 

lösas i utbildningssystemet 

Situationen är något annorlunda när det gäller förskollärarna 

som är en annan bristgrupp. Med dagens 

breda lärarutbildning utbildas redan många 

med kompetens att arbeta i förskolan, men de finner 

det ofta mer lockande att arbeta i skolans tidigare 

år. Här finns en del av lösningen på arbetsmarknaden, 

snarare än i utbildningsväsendet. Yrket måste 

bli attraktivare för att fler ska välja att arbeta i förskolan. 

Fler utbildningsplatser är inte tillräckligt för 

att skapa balans. Situationen är liknande för grupper 

som receptarier och agronomer, där intresset för utbildningarna 

har sjunkit under senare år. 

Antalet utbildningsgrupper för vilka beräkningarna 

pekar mot ett tydligt framtida överskott är färre 

än antalet grupper för vilka ett underskott kan förutses. 

Konstnärligt utbildade kommer sannolikt att 

möta ett yrkesliv med relativt låg efterfrågan. Apotekare 

är en annan utbildningsgrupp som riskerar att 

få större tillskott än vad som efterfrågas. Detsamma 

gäller ekonomer, journalister och jurister. 

Regionala skillnader 

Perspektivet i den här redovisningen är hela tiden 

nationellt, det vill säga hur balansen mellan tillgång 

och efterfrågan ser ut för olika utbildningsgrupper i 

landet med Sverige som en gemensam arbetsmarknad. 

Det är naturligtvis en förenkling, även om rörligheten 

bland de unga människor som lämnar universitet 

och högskolor med en ny yrkesutbildning 

är relativt stor. I realiteten kan balanserna mellan 

tillgång och efterfrågan skilja ganska mycket mellan 

regionerna och mellan högskoleorter och orter 

utan högskola. 

Det är väl känt att det är lättast att rekrytera högskoleutbildade 

på utbildningsorterna. Även om högskolan 

har byggts ut kraftigt under de senaste tjugo 

åren och blivit mer närvarande på många orter finns 

fortfarande skillnader, som för vissa utbildningar kan 

vara tämligen stora. 

För till exempel lärarutbildningar och vårdutbildningar 

finns visst annat material som kan vara av intresse 

för att belysa regionala olikheter. Det gäller 

Skolverkets personalprognoser, senast i Länsprognoser 

över behov av lärare perioden 2008–2022, samt Socialstyrelsens 

analyser av barnmorskors, sjuksköterskors, 

läkares, tandhygienisters och tandläkares arbetsmarknad, 

senast i Årsrapport NPS 2009. 

Hur läser man diagrammet? 

I diagrammet på sidan 10, som visar balansläget för 

olika utbildningsgrupper, kan utläsas ungefär hur 

stor procentuell förändring av antalet nybörjarplatser 

som skulle krävas för balans på den framtida arbetsmarknaden 

när de som börjar sina studier 2009/10 

börjar komma ut på arbetsmarknaden. Talen ska ses 

som barometervärden. Bilden ger dessutom bara värden 

för ett år. Som framgår av den mer detaljerade 

redovisningen som följer senare i rapporten finns det 

skillnader mellan det valda året och balansläget för 

följande år. 

En tredjedel av de redovisade utbildningsgrupperna 

ligger inom intervallet tjugo procent över till tjugo 

procent under jämviktsläget. För två tredjedelar av utbildningsgrupperna 

är avvikelsen från det bedömda 

nyrekryteringsbehovet större än tjugo procent. 

Diagrammets värde för tandläkare är 62 procent, 

det vill säga ett underskott på 38 procent. Det betyder 

att med den antagna examensfrekvensen skulle antalet 

nybörjarplatser behöva öka med drygt sextio procent 

för balans mellan tillgång och efterfrågan när 

de som börjar studera 2009/10 kommer ut på arbetsmarknaden. 

I detta fall innebär det att antalet nybörjare 

skulle behöva öka med cirka 180 , från 295 till 

475. Utbildningen har fått ett tillskott av 70 nybörjarplatser 

sedan 2006, inklusive 40 för 2009, men antalet 

är otillräckligt och utbyggnaden behöver fortsätta 

under kommande år för att ge förutsättningar 

för balans på den framtida arbetsmarknaden. 

En annan utbildning som kräver åtgärder är läkarutbildningen. 

Denna utbildning har också fått 

ett tillskott av nybörjarplatser sedan 2006, men antalet 

är även i detta fall otillräckligt. De 234 nybörjarplatser 

(realiserade och planerade) som har tillförts 

utbildningen 2006–2009 räcker inte för de framtida 

behoven. Antalet nybörjare skulle behöva öka med 

ytterligare cirka 200 per år, från 1 300 till 1 500, för 

11

att bättre svara mot den förväntade efterfrågan på arbetsmarknaden. 

En del av detta underskott kommer 

sannolikt att täckas av svenskar som utbildar sig utomlands 

och som kommer att vara verksamma i Sverige 

när de är färdiga med sin utbildning. Ytterligare 

en del av underskottet kan (som i dag) täckas av utländska 

läkare, men balansläget visar att utbyggnaden 

av läkarutbildningen bör fortsätta. 

Dagens arbetsmarknadssituation för 

nyexaminerade 

Utsikterna på dagens arbetsmarknad har försämrats 

överlag, i spåren av den tilltagande finansiella krisen 

efter sommaren 2008. För många utbildningsgrupper 

med inriktning mot den offentliga sektorn är dock arbetsmarknadssituationen 

fortfarande god. Det gäller 

exempelvis flera grupper av eftergymnasialt utbildade 

med inriktning mot vård- och omsorg. 

Enligt SCB:s senaste arbetskraftsbarometer minskar 

andelen arbetsgivare som söker personal för 

många av de utbildningsgrupper som ingår i barometern. 

I barometern, som omfattar både gymnasialt 

och eftergymnasialt utbildade, bedömer arbetsgivarna 

att antalet anställda för många utbildningsgrupper 

kommer att öka på tre års sikt. Utvecklingen 

är särskilt positiv för utbildade inom vårdområdet 

och för utbildade inom det tekniska området. 

För de utbildningsgrupper som förekommer i den 

här rapporten redovisar arbetsgivarna brist på sökande 

som kommer direkt från utbildningsväsendet 

när det gäller vissa grupper av civilingenjörer samt veterinärer, 

läkare, specialistutbildade sjuksköterskor, 

fritidspedagoger och förskollärare. 

Tillgången på nyexaminerade sökande bedöms 

dock fortfarande som god för flertalet av de grupper 

av högskoleutbildade som ingår i rapporten. Det gäller 

till exempel ekonomer, naturvetare, vissa grupper 

av samhällsvetare, socionomer och flera lärargrupper. 

Notera att barometerundersökningen genomfördes 

hösten 2008, det vill säga i början av den finan- 

12 

siella krisen. Möjligen var arbetsgivarnas bedömning 

av det framtida rekryteringsbehovet i vissa fall mer 

positiv då än vad den skulle vara i dagsläget. 

De etableringsstudier rörande nyexaminerade som 

Högskoleverket genomför årligen visar på stora skillnader 

mellan olika grupper när det gäller hur fort de 

nyexaminerade får fäste på arbetsmarknaden. Den 

visar också att läget förändras tämligen snabbt och 

på olika sätt för olika utbildningsgrupper beroende 

på konjunkturer, och beroende på utvecklingen inom 

den offentliga sektorn, dit många av de högskoleutbildade 

går. 

I etableringsstudierna är i genomsnitt mellan 70 

och 90 procent etablerade på arbetsmarknaden 1– 

1,5 år efter examen. Läkare, civilingenjörer och högskoleingenjörer 

tillhör de större examensgrupper 

som under hela perioden från mitten av nittiotalet 

har etablerat sig relativt snabbt på arbetsmarknaden. 

Grupper med humanistisk utbildning har däremot 

etablerat sig långsammare än genomsnittet. 

(Se vidare Etableringen på arbetsmarknaden, Rapport 

2008:35 R, Högskoleverket.) 

Flertalet högskoleutbildade får, när de väl etablerar 

sig på arbetsmarknaden, arbeten i paritet med sin 

utbildning. I detta avseende är skillnaderna mellan 

utbildningsgrupperna inte så stora. Det framgår av 

de uppgifter om kvalifikationsnivå i yrket för dem 

som nu finns på arbetsmarknaden, som redovisas 

tillsammans med övriga uppgifter för var och en 

av utbildningsgrupperna. När det gäller förhållandena 

på dagens arbetsmarknad redovisas även uppgifter 

om de vanligaste yrkena, och arbetsinkomster 

för respektive utbildningsgrupp. I detta avseende 

är dock skillnaderna mellan olika utbildningsgrupper 

stora. 

En sammanställning av dessa uppgifter, vilka avser 

arbetsinkomster under 2006, visar att de som tjänar 

mest (läkare, ekonomer och civilingenjörer bland 

andra) har dubbelt så höga medianinkomster som de 

som tjänar minst (förskollärare, fritidspedagoger och 

sjukgymnaster bland andra).





Sjukgymnaster 



Humanister 

Grundskollärare, senare år, gymnasielärare 

Socionomer, social omsorgsutbildning 

Biomedicinsk analytiker 

Speciallärare, specialpedagoger 

Yrkeslärare 

Teologer 

Psykologer 


Journalister 

Arkitekter och landskapsarkitekter 


Högskoleingenjörer och gymnasieingenjörer 


Naturvetare 

Tandläkare 

Systemvetare 

Veterinärer 

Jurister 

Apotekare 

Ekonomer 


Läkare 

Kvinnor 

0 100 200 300 400 500 600 

1000-tal 

Kronor 

Medianinkomst år 2006 för män och kvinnor i åldern 35–39 år. Uppgifterna avser medianvärdet för årsinkomsten av arbete 

(inklusive sjuk- och föräldrapenning) för olika grupper av examinerade som förvärvsarbetade i november år 2006. En del av skillnaden i 

medianinkomst mellan män och kvinnor förklaras av att deltidsarbete är vanligare bland kvinnor. 

Män 

13

De beräkningar av rekryteringsbehov av olika utbildningskategorier 

som presenteras i denna rapport bygger 

på de beräkningar av framtida tillgång och efterfrågan 

på arbetskraft som redovisats i SCB:s publikation 

Trender och prognoser 2008. Tillgångsberäkningarna 

har dock uppdaterats med hänsyn till senare 

uppgifter om antalet nybörjare vid universitet 

och högskolor. Nedan redovisas i sammandrag hur 

dessa beräkningar gjorts, de centrala antagandena för 

beräkningarna samt på vilket sätt det årliga rekryteringsbehovet 

härletts. 

Beräkningsmodellen 

Beräkningarna av den framtida tillgången på utbildningskategorier 

av olika slag utgår från uppgifter 

från SCB:s register över befolkningens utbildning 

år 2007. Befolkningen redovisas efter högsta utbildning. 

Om en person har flera utbildningar på samma 

nivå redovisas den senaste utbildningen. Till dessa 

uppgifter läggs en prognos över antalet avgångna eller 

examinerade i olika utbildningsgrupper och en 

prognos över invandringen. Tillgången minskar genom 

utvandring och dödsfall. Tillgången för arbetsmarknaden 

beräknas genom att den totala tillgången 

multipliceras med s.k. arbetskraftstal, dvs. andelen 

14 

Befolkningens 

utbildning år 2007 

Prognos över 

examination 

Migration 

Dödsfall 

Arbetskraftstal 

av respektive utbildningsgrupp (fördelad på kön och 

ålder) som tillhör arbetskraften. 

Den på så vis beräknade tillgången för arbetsmarknaden 

jämförs med en beräknad efterfrågan på 

olika utbildningskategorier. Efterfrågeberäkningarna 

grundas på en befolknings- och sysselsättningsprognos, 

som tillsammans med en ekonomisk framtidsbedömning 

ger efterfrågan på arbetskraft i olika näringsgrenar. 

Därefter görs antaganden om yrkesstrukturens 

förändring per näringsgren och om hur utbildningskraven 

kommer att utvecklas i olika yrken. 

I beräkningarna tas det inte någon hänsyn till vilken 

effekt uppkomna obalanser kan komma att få på 

människors val av utbildning, statens och kommunernas 

styrning av utbildningsresurserna och arbetsmarknadens 

efterfrågan på olika utbildningsgrupper. 

En stor skillnad mellan beräknad framtida tillgång 

och efterfrågan betyder alltså att kravet på anpassning 

blir stort, och inte på att ett visst antal personer 

kommer att bli arbetslösa eller att ett visst antal 

lediga platser inte kommer att besättas. 

Syftet med beräkningarna är att lyfta fram de 

obalanser mellan tillgång och efterfrågan som ser 

ut att bli resultatet om utvecklingen fortsätter i nuvarande 

banor. 

Tillgång Efterfrågan 

Utbildning 

A 

B 

C 

D 

. 

. 

etc. 

. 

. 

Beräkningarna 

Utbildning 

A 

B 

C 

D 

. 

. 

etc. 

. 

. 

Befolkningsprognos och 

prognos över antalet 

förvärvsarbetande 

Ekonomisk utveckling 

Näringsgrensprognos 

Yrkesprognos 

Utbildningskrav 

• 98 utbildningsgrupper • 48 näringsgrenar • 158 yrkeskategorier • Åldrarna 16–74 år

Centrala antaganden för 

tillgångsberäkningarna 

Examinationen 

De beräkningar som redovisas i Trender och prognoser 

2008 omfattar i princip all utbildning, men här 

redovisas endast de förutsättningar och antaganden 

som berör högskolan och annan eftergymnasial utbildning 

som är av betydelse för de utbildningar som 

redovisas i denna rapport. 

Antalet nybörjare – programnybörjare fördelade 

på program som leder till yrkesexamen respektive 

högskolenybörjare fördelade på ämnen och ämnesgrupper 

– har antagits förbli i princip detsamma som 

läsåret 2006/07. Vidare har andelen som avlägger examen, 

examensfrekvensen, antagits förbli densamma 

som under de senaste åren. Beräkningarna i den här 

rapporten baseras däremot på antalet nybörjare läsåret 

2007/08. För de yrkesprogram där preliminära 

uppgifter om nybörjare hösten 2008 tyder på större 

förändringar jämfört med hösten 2007 antas istället 

att antalet nybörjare stannar på en skattad nivå för 

läsåret 2008/09. Det gäller agronomer, lärare, psykologer, 

speciallärare och specialpedagoger. För läkare 

och tandläkare bygger beräkningarna på en beslutad 

utbyggnad av antalet nybörjarplatser. För bibliotekarier 

används fr.o.m. 2009/10 ett genomsnitt av 

faktiska uppgifter om nybörjare 2007/08 och skattade 

för 2008/09. 

När det gäller antalet nybörjarplatser på sjuksköterskeutbildningen 

antas dessa inte påverkas av att 

rättigheten att utfärda sjuksköterskeexamen nyligen 

dragits in för fyra lärosäten. I beräkningarna antas 

indragningarna kompenseras av att andra lärosäten 

utökar sina nybörjarplatser i motsvarande grad. 

Antagandena om examensfrekvenser på olika yrkesprogram 

baseras dels på uppföljningar av olika 

årgångar av programnybörjare, dels på en serie av 

enkla kvoter mellan antalet examinerade olika läsår 

och antalet nybörjare ett ”lämpligt” antal år tillbaka 

i tiden (”lämpligt” i förhållande till utbildningens 

faktiska normala längd). För att räknas som examinerad 

ska man ha tagit en examen som inneburit att 

man höjt sin utbildningsnivå eller tagit en examen 

på samma nivå men med en annan inriktning än tidigare. 

I beräkningarna redovisas således en person 

efter sin högsta utbildning. 

Beräkningen av antalet personer som avlägger en 

generell examen (högskole-, kandidat-, magister- eller 

masterexamen) är mer schabloniserad och därmed 

osäkrare, bland annat därför att det inte finns 

någon tydligt avgränsad grupp av nybörjare att relatera 

de examinerade till. Givet dessa förutsättningar 

har ”examensfrekvensen” uppskattats genom att antalet 

personer som avlägger generella examina, fördelade 

efter inriktning, relaterats till antalet högskolenybörjare 

i ”lämpliga” ämnen eller ämnesgrupper 

ett ”lämpligt” antal år tillbaka i tiden. För att i beräkningarna 

räknas som examinerad skall man ha 

tagit en examen som inneburit att man höjt sin utbildningsnivå 

eller tagit en examen på samma nivå 

men med en annan inriktning än tidigare. Genom 

att beräkna dessa kvoter för en serie av år får man 

fram ett relationstal som duger till att uppskatta det 

framtida antalet nettoexaminerade, men som inte är 

någon examinationsfrekvens i egentlig mening. Därför 

redovisas heller inte några examinationsfrekvenser 

för de utbildningsgrupper som utgörs av personer 

med generell högskoleexamen. Det gäller bland 

annat humanister och naturvetare. 

Utöver universitets- och högskoleutbildningar ingår 

kvalificerad yrkesutbildning (KY) och andra eftergymnasiala 

utbildningar inom exempelvis teologi 

och konst i de utbildningsgrupper som redovisas. 

Antagandena om nybörjare och examination inom 

KY m.m. bygger på senast kända uppgifter och inga 

förändringar antas ske under prognosperioden. 

Migration 

Antalet in- respektive utvandrare, fördelade på kön 

och ålder, har tagits från SCB:s officiella befolkningsprognos 

från 2007. Antaganden om in- respektive utvandrarnas 

utbildning sätts var för sig, varefter migrationsnettot 

beräknas. 

– Invandrarnas fördelning efter utbildning antas 

bli densamma som den fördelning invandrarna 

2004 hade året efter invandringen enligt utbildningsregistrets 

migrationstabeller. Dessa tabeller 

omfattar även utbildningsuppgifter vid invandringstillfället 

som inkommit efter slutdatum för 

den officiella versionen av det aktuella utbildningsregistret. 

15

– Utvandrarnas fördelning efter utbildning antas 

bli densamma som den som de som utvandrade 

2005 hade året före utvandringen enligt SCB:s 

register över befolkningens utbildning. 

Valet av årgång för invandrarna är betingat av tillgången 

på någorlunda tillförlitliga och fullständiga 

data. Uppgift om invandrarnas utbildning får man 

i flertalet fall genom den enkät ”Utbildning i annat 

land än Sverige” som varje år går ut till de nyinvandrade, 

vilket innebär en viss fördröjning i statistiken. 

Från och med årgång 2004 används en ny enkät. I 

den nya enkäten kan civilingenjörer, läkare, tandläkare, 

sjuksköterskor och ekonomer skiljas ut som 

separata grupper. Samtidigt har möjligheten att urskilja 

systemerare förlorats. Förändringen har medfört 

att återutvandrarnas utbildning i vissa avseenden 

korrigerats innan migrationsnettot beräknats. 

Relativa arbetskraftstal 

Vid beräkningen av arbetsmarknadens tillgång på 

utbildade har använts ett slags relativa arbetskraftstal 

beräknade på uppgifter från SCB:s sysselsättningsregister 

för år 2006, i kombination med uppgifter från 

dåvarande Arbetsmarknadsstyrelsens (AMS) register 

över arbetssökande 2006. 

Med relativa arbetskraftstal menas här den andel 

av befolkningen (fördelad på kön och ålder i ettårsklasser 

och på olika utbildningskategorier) som antingen 

förvärvsarbetade i november enligt sysselsättningsregistret 

eller var arbetslösa eller deltog i någon 

arbetsmarknadspolitisk åtgärd av sysselsättningskaraktär 

(alltså inte arbetsmarknadsutbildning) vid utgången 

av november månad enligt AMS register. 

Centrala antaganden för 

efterfrågeberäkningarna 

Näringsgrensprognos 

Näringsgrensprognosen grundar sig på den senaste 

långtidsutredningens (LU08) bedömningar 

av den ekonomiska utvecklingen i stort och hur arbetskraftsefterfrågan 

uttryckt i antal arbetade timmar 

kommer att utvecklas i ett antal näringsgrenar. 

Denna utveckling har kombinerats med den sysselsättningsprognos 

som gjorts i Trender och prognoser 

2008. Enligt denna beräknas det totala antalet sysselsatta 

på arbetsmarknaden öka med nära 250 000 

16 

mellan år 2006 och år 2030. Några av de breda näringsgrenar 

som långtidsutredningen använder har 

brutits ned på en mer detaljerad nivå i beräkningarna 

för Trender och prognoser. 

Inom den offentliga tjänstesektorn bedöms sysselsättningen 

öka med cirka 240 000 personer mellan 

2006 och 2030. Ökningen väntas bli störst inom 

äldreomsorgen följt av hälso- och sjukvården. Antalet 

sysselsatta inom utbildningssektorn beräknas vara 

ungefär oförändrat år 2030 jämfört med år 2006, 

medan sysselsättningen inom offentlig förvaltning 

minskar något. 

Sysselsättningen inom den privata tjänstesektorn 

bedöms fortsätta öka. Denna sektor beräknas öka 

med cirka 120 000 personer mellan 2006 och 2030. 

Intresseorganisationer och religiösa samfund samt 

fastighetsbolag och fastighetsförvaltare hör till de 

snabbast växande näringsgrenarna inom privat tjänstesektor. 

En relativt stor sysselsättningstillväxt bedöms 

även för andra företagstjänster och handel. Däremot 

bedöms sysselsättningen minska inom till exempel 

bank- och försäkringsverksamhet. 

Sysselsättningen inom industrin bedöms fortsätta 

att minska. Den totala nedgången beräknas bli drygt 

100 000 personer mellan 2006 och 2030. Även inom 

jord- och skogsbruk bedöms nedgången av antalet 

sysselsatta fortsätta. Till följd av ett antal stora infrastruktursatsningar 

och ett förväntat ökat bostadsbyggande 

beräknas sysselsättningen inom byggverksamheten 

öka på sikt för att 2030 nästan nå upp till 

samma höga nivå som i början av 1990-talet. 

Yrkesprognos 

Yrkesprognosen ger den framtida yrkesstrukturen 

per näringsgren och grundar sig på utvecklingen 

mellan 1985 och 2005. För ett stort antal yrkeskategorier 

har utvecklingstakten fram till 2030 antagits 

bli hälften så stor som den kända historiska utvecklingen. 

Detta innebär ett försiktigt antagande. På 

grund av en delvis förändrad näringsgrensklassificering 

har, för ett fåtal näringsgrenar, utvecklingen 

mellan 1990 och 2005 legat till grund för beräkningarna. 

I de fall jämförelsen inte ansetts tillförlitlig, 

varken mellan 1985 och 2005 eller mellan 1990 och 

2005, eller av annat skäl inte ansetts lämplig att använda, 

har yrkeskategorierna behållit 2005 års andel 

i näringsgrenen fram till 2030.

Utbildningskrav 

För att bedöma den framtida utbildningsstrukturen 

per yrkeskategori har utbildningsstrukturen för 2005 

studerats. För yrken som kräver eftergymnasial kompetens 

har utbildningsfördelningen i åldersgruppen 

25–54 år studerats, medan fördelningen i åldrarna 25– 

34 år har studerats för yrken med krav på gymnasial 

kompetens. Syftet med åldersavgränsningarna är att 

den studerade utbildningsfördelningen skall spegla 

dagens utbildningssystem. 

Utifrån dessa studier har antaganden gjorts om 

den adekvata utbildningsstrukturen per yrke. I ett 

första steg har samtliga utbildningar som ansetts vara 

adekvata selekterats fram. Dessa har därefter delats 

upp i två grupper, varav den ena omfattar utbildningar 

med stark anknytning till yrket, den andra 

med svagare anknytning. För utbildningar med stark 

anknytning till yrket har utbildningens andel i den 

framtida efterfrågan antagits vara större än vad som 

nu iakttagits, medan adekvata utbildningar med svagare 

anknytning antagits behålla sin andel. Utrymmet 

för ökade andelar ges av de utbildningar som 

inte anses vara adekvata. 

Med adekvat utbildning avses en utbildning som 

inte bara matchar arbetets krav på kompetensnivå 

utan även inriktningsmässigt matchar yrkesområdet. 

För yrken som inte ställer tvingande utbildningskrav 

accepteras en viss grad av över- och underutbildning 

inom ramen för vad som klassificerats som lämplig 

utbildningsinriktning. Tolkningen av yrkets krav 

gentemot den kompetens som utbildningen ger har 

varit relativt generös. Dessutom har kraven anpassats 

till det faktum att vissa yrken är genomgångsyrken. 

Syftet med att ta fram den adekvata utbildningen 

för varje yrkeskategori har varit att försöka beräkna 

efterfrågan på personer med olika utbildningar vid 

framtida rekrytering. I efterfrågeberäkningen har 

antagits att en adekvat utbildningsstruktur för samtliga 

förvärvsarbetande inom en yrkeskategori uppnås 

först år 2050. Det vill säga vid den tidpunkt då 

i princip samtliga förvärvsarbetande inom yrket har 

rekryterats under prognosperioden. 

I många yrken måste det lämnas utrymme för andra 

förmågor än vad som förvärvats inom den formella 

utbildningens ram. Trots detta har alltså ovan 

beskrivna metod använts för att beräkna den framtida 

efterfrågan på personer med olika utbildning. 

Alternativet vore att acceptera dagens utbildningsstruktur 

per yrke, där en stor andel av arbetskraften 

antingen är över- eller underutbildad eller har en 

formell kompetens som inte matchar yrkets krav inriktningsmässigt. 

Att acceptera denna struktur vore 

att anta att det vi ser i dag är den ideala utbildningsstrukturen. 

Med den nu presenterade metoden eftersträvas en 

så riktig utbildningsfördelning per yrke som möjligt, 

anpassad till det utbildningsutbud som finns inom 

det formella utbildningsväsendet i dag. 

Härledning av det årliga rekryteringsbehovet 

Som framgått ovan avser beräkningarna i Trender och 

prognoser 2008 den framtida totala tillgången respektive 

efterfrågan på arbetskraft av olika utbildningskategorier. 

Utifrån dessa båda kalkyler har det årliga 

rekryteringsbehovet härletts på det sätt som beskrivs 

nedan. 

– Först beräknas år för år skillnaden mellan beräknad 

tillgång och beräknad efterfrågan för 

varje kategori av utbildade. 

– Därefter beräknas hur denna skillnad förändras 

från ett år till nästa. 

Tolkningen av resultatet av denna kalkyl är följande: 

– Om skillnaden, som alltså är ett över- eller underskott, 

inte alls förändras över tiden får den 

nuvarande dimensioneringen (och därav följande 

examination) anses vara lagom, såvida vi inte i 

utgångsläget har stor brist eller stort överskott. 

– Om vi har ett ständigt växande överskott borde 

examinationen dras ner motsvarande ökningen 

av överskottet. 

– Om vi har ett ständigt växande underskott 

borde examinationen ökas motsvarande ökningen 

av underskottet. 

17

I formler kan detta skrivas på följande vis: 

Förändringen i skillnaden mellan tillgång och efterfrågan från år T-1 till år T = (tillgång år T – efterfrågan år T) – (tillgång år T-1 – 

efterfrågan år T-1) = 

= ((tillgång år T-1 + tillskott av examinerade år T – avgång år T) – efterfrågan år T) – (tillgång år T-1 – efterfrågan år T-1) = 

= tillskott av examinerade år T – avgång år T – efterfrågan år T + efterfrågan år T-1 = 

= tillskott av examinerade år T – avgång år T – (efterfrågan år T – efterfrågan år T-1) = 

= tillskott av examinerade år T – avgång år T – efterfrågeförändringen år T. 

Om detta uttryck = 0, dvs. om över- eller underskottet inte förändras, är 

tillskottet av examinerade = avgången + efterfrågeförändringen. 

Uttrycket till höger om likhetstecknet är lika med rekryteringsbehovet; rekryteringen ska ju täcka avgången och eventuell förändring 

(positiv eller negativ) av efterfrågan. 

För att slutligen komma fram till rekryteringsbehovet subtraheras den beräknade förändringen av skillnaden mellan tillgång och efterfrågan 

(dvs. tillskott av examinerade år T – avgång år T – efterfrågeförändringen åt T) från den beräknade examinationen. 

Förfarandet är något förenklat. Migrationen kan innebära tillskott (eller förlust) av arbetskraft. För de flesta utbildningskategorier har 

emellertid migrationen relativt sett liten betydelse. För de utbildningskategorier där migrationen kan antas spela en påtaglig roll för resultatet 

har detta påpekats särskilt. 

18

Läsanvisningar för de följande sidorna 

På de följande sidorna redovisas i diagram och kommenterande 

text prognoser över examination och rekryteringsbehov 

samt total tillgång och total efterfrågan 

på arbetskraft för var och en av drygt 30 olika 

eftergymnasiala utbildningsgrupper. Vidare redovisas 

könsfördelningen, aktuella uppgifter om de vanligaste 

yrkena, arbetets kvalifikationskrav och arbetsinkomst 

för hela 2006 för respektive utbildningsgrupp. 

Uppgifterna om yrke, kvalifikationskrav och 

inkomst avser personer i åldern 25–39 år. Uppgifterna 

om förstahandssökande per antagen avser höstterminen 

2008. 

Diagrammen 

Diagrammet på vänstersidan av varje utbildningsuppslag 

visar för varje examensår fram till 2025 antalet 

examinerade och beräknat rekryteringsbehov 

med hänsyn till pensionsavgångar och förändringar 

av den totala efterfrågan. Den examination som, i 

större omfattning, kan påverkas av förändringar av 

antalet nybörjare från och med 2009/10 är markerad 

genom att staplarna för antalet examinerade har 

fylligare infärgning. 

Av diagrammet på högersidan framgår hur det totala 

antalet förvärvsarbetande i utbildningsgruppen 

i åldrarna upp till och med 74 år har utvecklats efter 

1990, och hur den framtida tillgången kommer 

att utvecklas med de antaganden som görs i beräkningarna. 

Till skillnad från det första diagrammet får man 

därmed en bild av storleken på utbildningsgruppen 

och hur mycket den ökar eller minskar i antal fram 

till och med år 2025 med de antaganden som gäller. 

Den framtida tillgången kan också jämföras med beräknad 

framtida efterfrågan. De eventuella obalanser 

som på sikt uppstår mellan tillgång och efterfrågan 

är en konsekvens av de skillnader mellan examination 

och rekryteringsbehov som visas i diagrammet 

på vänstra sidan. 

I det andra diagrammet redovisas också könsfördelningen 

för de förvärvsarbetande 1990 samt 

för dem i arbetskraften 2006 och 2025. Uppgiften 

för 2025 bygger på förutsättningen att könsfördelningen 

bland framtida nybörjare vid utbildningen 

kommer att vara densamma som för nybörjarna läsåret 

2007/08. 

Utbildningsgrupperna 

Vad de olika utbildningsgrupperna omfattar, uttryckt 

i SUN-koder, framgår av bilaga, Svensk utbildningsnomenklatur 

(SUN). En fullständig redovisning 

finns i SUN 2000 – Svensk utbildningsnomenklatur. 

Standard för klassificering av svensk utbildning, 

Meddelanden i samordningsfrågor för Sveriges officiella 

statistik, 2000:1, SCB. 

Prognosen över examination 

För varje utbildning redovisas antalet nybörjare de 

senaste fem åren. Med nybörjare avses antalet programnybörjare 

för yrkesprogrammen respektive antalet 

högskolenybörjare inom relevant ämne eller 

ämnesområde för generella examina. I den beräknade 

examinationen ingår i vissa fall även examination 

från likartade utbildningar utanför högskolan, 

t.ex. från kvalificerad yrkesutbildning. I några fall 

har även generell examen adderats till examinationen 

från motsvarande yrkesprogram. 

För yrkesprogrammen anges även de antaganden 

som gjorts om examinationsfrekvensen. För de utbildningar 

som leder fram till generella examina har 

inga egentliga examinationsfrekvenser kunnat beräknas, 

eftersom det saknas en klart avgränsad grupp 

av nybörjare att relatera de examinerade till (se vidare 

avsnittet Beräkningarna). 

De vanligaste yrkena 2006 

För varje utbildningsgrupp redovisas de vanligaste 

yrkena för dem mellan 25 och 39 år, med uppdelning 

19

på kvinnor och män. Uppgifterna bygger på SCB: 

s yrkesregister för år 2006. Yrkena är klassificerade 

enligt Svensk standard för yrkesklassificering (SSYK). 

Huvudsakligen redovisas yrkena enligt tresiffernivån 

i SSYK, vilket innebär 113 yrkesgrupper. I vissa fall 

har dock redovisning skett enligt den mer detaljerade 

fyrsiffriga nivån som ger en uppdelning i 355 yrken. 

Observera att yrkesuppgifter saknas om egna företagare 

och anställda i företag med endast en anställd. I 

vissa fall härrör uppgiften om yrke från ett annat år 

än 2006. I denna rapport har en avgränsning gjorts så 

att yrkesuppgift för dem vars examensår ligger senare 

i tid än året för yrkesuppgift inte tagits med. Även i 

de fall yrkesuppgiften avser en bisyssla eller när yrkesuppgiften 

avser en person med studiestöd under 

året har uppgiften uteslutits. Av tabellen i slutet av 

bilaga SSYK framgår för varje utbildningsgrupp hur 

stor andel av de förvärvsarbetande som yrkesuppgifter 

redovisas för samt hur stor andel som är företagare. 

Beträffande yrkesuppgifternas kvalitet i övrigt 

hänvisas till nämnda bilaga. 

Arbetets kvalifikationskrav 2006 

Varje yrke är klassificerat efter kvalifikationskrav i 

fyra grupper efter den utbildningsnivå som normalt 

krävs av yrkesutövaren. Dessutom finns en femte kategori, 

ledningsarbete, för vilken inga speciella kvalifikationskrav 

finns angivna. Den kategorin redovisas 

här tillsammans med den grupp som har de högsta 

kraven, det vill säga normalt minst treårig eftergymnasial 

utbildning. Beträffande innebörden av de 

olika kvalifikationsnivåerna, se bilaga SSYK. 

20 

Arbetsinkomst 2006 

Uppgifterna avser medianvärdet för årsinkomsten av 

arbete för dem som enligt SCB:s registerbaserade sysselsättningsstatistik 

(RAMS) förvärvsarbetade i november 

2006. Årsinkomsten redovisas i tre femåriga 

åldersgrupper inom åldersintervallet 25–39 år. 

I arbetsinkomsten ingår, förutom kontant bruttolön 

och inkomst av aktiv näringsverksamhet, även 

arbetsrelaterade ersättningar, till exempel sjukpenning 

och föräldrapenning. Arbetsinkomsten redovisas 

endast när kontant bruttolön eller inkomst av 

aktiv näringsverksamhet är större än noll. 

Observera att det är inkomster och inte löner som 

avses. Årsinkomsten av arbete beror naturligtvis först 

och främst på vilken lön man har (månadslön för heltidsarbete), 

men också på om man arbetat hel- eller 

deltid, varit sjukfrånvarande eller föräldraledig under 

någon del av året, eller om man arbetat hela eller 

bara en del av året. I inkomststatistiken finns inga 

uppgifter om detta. Eftersom kvinnor i högre grad än 

män arbetar deltid och dessutom tar ut större delen 

av föräldraledigheten, blir kvinnornas årsinkomst av 

arbete i genomsnitt lägre än männens även om deras 

månadslöner i genomsnitt skulle vara lika. 

För att, så långt möjligt, eliminera effekten av att 

man bara arbetat en del av året 2006, och då som 

helt nyexaminerad, har vi ställt villkoret att man ska 

ha varit förvärvsarbetande även i november 2005 och 

att man då ska ha haft samma utbildning som 2006. 

Vidare ska man inte ha varit studerande hösten 2006 

eller uppburit studiestöd under året.

Beräknat rekryteringsbehov och beräknad examination till 2025 

200 

160 

120 

80 

40 

Perioden som kan påverkas av förändringar i antalet 

nybörjare 2009/10 är markerad genom att staplarna 

för antalet examinerade har fylligare infärgning. 

Staplarna visar antalet examinerade. 

Den röda linjen visar rekryteringsbehovet. 

0 

2007/08 2011/12 2015/16 2019/20 2024/25 

22 


Antal nybörjarplatser 

Agronomutbildningen är 4,5 år lång och ges vid 

Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i Uppsala. Utbildningen 

har fem inriktningar, ekonomi, husdjur, 

livsmedel, landsbygdsutveckling samt mark och 

växt. Antalet utbildningsplatser är jämnt fördelade 

mellan de olika inriktningarna. Inriktningen mot 

landsbygdsutveckling har tillkommit under läsåret 

2008/09. 

SLU ger även hortonomutbildning i Alnarp i 

Skåne. Utbildningen är femårig och under de sista 

två åren är det möjligt att välja påbyggnadskurser 

med inriktning mot exempelvis produktkvalitet, 

växtfysiologi, växtskydd, växtförädling eller marknadsföring. 

Antalet platser på hortonomutbildningen 

är dock litet. 

Beräkningarna visar att rekryteringsbehovet för 

varje år kommer att överstiga antalet nyexaminerade 

under hela perioden fram till 2025. Examensfrekvenserna 

har minskat något de senaste åren och vissa 

läsår har alla behöriga förstahandssökande kommit 

in på agronomutbildningen, något som tyder på ett 

minskat intresse för utbildningen. Antalet examinerade 

agronomer och hortonomer skulle dock behöva 

öka med 20–40 per år för att tillgodose arbetsmarknadens 

behov framöver. 

Antalet programnybörjare de fem senaste läsåren 

03/04 04/05 05/06 06/07 07/08 

Män 34 34 37 41 26 

Kvinnor 118 118 101 122 104 

Totalt 152 152 138 163 130 

Antalet gäller agronomer och hortonomer sammantaget. För läsåret 2008/09 har antalet 

nybörjare antagits bli 142. Under de fem senaste läsåren har nio av tio nybörjare börjat 

på agronomutbildningen. 

Antagen examensfrekvens procent 

Agronomexamen Hortonomexamen 

Män 65 60 

Kvinnor 58 55 

Förstahandssökande per antagen bara agronomer 0,9

Brist på sikt 

Det finns drygt 4 000 förvärvsarbetande med agronom- 

eller hortonomutbildning. En stor majoritet av 

dessa, omkring 90 procent, är agronomer. Den höga 

andelen kvinnor på agronom- och hortonomutbildningarna 

gör att kvinnorna om några år också kommer 

att vara i majoritet bland förvärvsarbetande med 

dessa utbildningar. Fortfarande är dock männen i 

knapp majoritet bland de förvärvsarbetande. 

Agronomer behövs inom många olika arbetsområden 

både i Sverige och internationellt. Utöver specialister 

inom jordbruket är universitets- och högskolelärare 

ett vanligt yrke bland både kvinnor och 

män. Av kvinnorna arbetar 15 procent som administratörer 

inom offentlig förvaltning och av männen 

arbetar 13 procent som säljare. Satsning på bioenergifrågor 

och miljö kräver mer forskning och leder till 

breddade verksamheter för agronomer. Svensk livsmedelsexport 

har varit framgångsrik och det blir allt 

viktigare att utveckla nya produkter. 

Enligt arbetsgivarnas bedömning har arbetsmarknaden 

för agronomer varit tämligen balanserad sedan 

några år men med en viss brist på yrkeserfarna. 

Beräkningarna visar att efterfrågan för hela utbildningsgruppen 

ligger någorlunda konstant under 

prognosperioden. Relativt stora pensionsavgångar 

innebär dock att tillgången minskar och att det på 

sikt finns risk för brist. 

Prognos över tillgång och efterfrågan till 2025 

5 000 

4 000 

3 000 

2 000 

1 000 

0 

28 % 

72 % 

Män 

Kvinnor 

Arbetets kvalifikationskrav 2006 25–39 år, procent 

48 % 

52 % 

Män Kvinnor 

Lång eftergymnasial utbildning 66 65 

Kort eftergymnasial utbildning 24 26 

Gymnasiekompetens 8 8 

Inga utbildningskrav 1 0 

Vanligaste yrken 2006 25–39 år, procent 

Män Kvinnor 

Agronomer och hortonomer 17 13 

Universitets- och högskolelärare 11 16 

Administratörer i offentlig förvaltning 6 15 

Säljare, inköpare, mäklare m.fl. 13 4 

Miljö- och hälsoskyddsinspektörer 

m.fl. 

Arbetsinkomst 2006 medianinkomst, 1 000-tal kronor 

25–29 år 30–34 år 35–39 år 

Män 318 337 362 

Kvinnor 280 286 288 

Förvärvsarbetande Efterfrågan Tillgång 

1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 

3 

70 % 

30 % 

8 

23


Apotekarutbildningen är femårig och finns vid universiteten 

i Göteborg och Uppsala. Inom utbildningsgruppen 

i denna redovisning ingår även magisterexamen 

med inriktning mot farmaci. Utbildningen 

ger en bred kunskapsbas inom kemi, biovetenskap 

och farmaci, vilket möjliggör ett arbete 

inom i stort sett alla funktioner som har med läkemedelsförsörjning 

att göra. Av de två utbildningsanordnarna 

har Göteborg tillkommit under 2000talet, 

vilket medförde att antalet utbildningsplatser 

blev fler fram till läsåret 2004/05. Därefter har antalet 

nybörjare minskat något. Antalet examinerade 

var också lägre 2007 än åren dessförinnan. 

Eftersom fler utbildat sig till apotekare under senare 

år finns det nu en god tillgång på apotekare. De 

som börjar studera på apotekarutbildningen hösten 

2009 kommer ut på arbetsmarknaden tidigast 2014. 

Beräkningarna från Prognosinstitutet visar att det 

årliga rekryteringsbehovet av apotekare kommer att 


300 

200 

100 






Överskott markeras med beige. 

0 

2007/08 2011/12 2015/16 2019/20 2024/25 

24 

Apotekare 


03/04 04/05 05/06 06/07 07/08 

Män 65 94 84 85 105 

Kvinnor 216 250 241 227 189 

Totalt 281 344 325 312 294 


Män 70 

Kvinnor 71 

Förstahandssökande per antagen 1,4 

vara betydligt mindre än det antal som årligen examineras 

under hela perioden fram till 2025. Det innebär 

ett ökande överskott av apotekare på sikt. 

Det finns dock möjligheter att omfördela arbetsuppgifter 

mellan apotekare och receptarier. Receptarierna 

är en grupp för vilken det finns risk för ett 

framtida underskott. Det råder också en osäkerhet 

i utvecklingen av efterfrågan med anledning av den 

avreglering av apoteksmarknaden som nu föreslås.

Ökande överskott 

Det finns cirka 3 000 förvärvsarbetande med apotekarutbildning, 

inklusive dem med en magisterexamen 

i farmaci. Drygt två tredjedelar av dessa är kvinnor. 

Fram till 2025 kommer andelen kvinnor att öka 

ytterligare eftersom andelen kvinnor bland de examinerade 

är ännu högre. 

Drygt 40 procent av de apotekarutbildade arbetar 

inom apotekshandeln, cirka 20 procent inom läkemedelsindustrin 

och 10 procent inom partihandel 

med medicinsk utrustning och apoteksvaror. Ungefär 

hälften är statligt anställda, medan fyra av tio är 

privatanställda. 

Enligt arbetsgivarnas bedömning är det i dag god 

tillgång på nyexaminerade och balans mellan tillgång 

och efterfrågan på yrkeserfarna med apotekarutbildning. 

Tillgången på apotekarutbildade har under 

de senaste åren ökat i takt med att utbildningen 

har byggts ut. Under prognosperioden kommer pensionsavgångarna 

att vara relativt små och med nuvarande 

utbildningsdimensionering beräknas tillgången 

öka kraftigt. 

Den ökade tillgången väntas bli betydligt större 

än efterfrågan. Det är således stor risk för ett ökande 

överskott på apotekare. Det bör tilläggas att den 

framtida efterfrågan på apotekare är särskilt svårbedömd 

med hänsyn till den avreglering av marknaden 

som nu föreslås. En sådan förändring skulle kunna 

komma att påverka efterfrågan. 


6 000 

5 000 

4 000 

3 000 

2 000 

1 000 

0 

56 % 

44 % 

Män 

69 % 

31 % 

Kvinnor 


Män Kvinnor 






Män Kvinnor 

Apotekare 28 43 


Receptarier 4 7 

Farmakologer m.fl. 6 6 

Kemister 5 6 


25–29 år 30–34 år 35–39 år 

Män 327 419 449 

Kvinnor 308 320 364 


1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 

72 % 

28 % 

25


Arbetsterapeututbildningen är treårig och anordnas 

vid åtta lärosäten från Luleå tekniska universitet i 

norr till Lunds universitet i söder. Utbildningen berättigar 

till legitimation, som meddelas av Socialstyrelsen. 

Prognosinstitutets beräkningar pekar mot ett nyrekryteringsbehov 

av arbetsterapeuter på cirka 450 

examinerade per år under perioden 2010 till 2025. 

Det betyder att de nuvarande cirka 550 nybörjarplatserna 

på sikt ganska väl, motsvarar det antal som behövs 

för att det årliga tillskottet till arbetsmarknaden 

ska bli tillräckligt. Detta under förutsättning att den 

nuvarande examensfrekvensen består. 

Med nuvarande dimensionering av utbildningen 

kommer antalet arbetsterapeuter att fortsätta att öka 

under hela perioden fram till år 2025, eftersom yrkeskåren 

är ung och få avgår med pension. 

Behovet av arbetsterapeuter bedöms komma att 

öka under hela perioden fram till 2025 med tanke på 

att antalet äldre personer i befolkningen ökar kraftigt 

framöver. Hur mycket av behoven som också kommer 

till uttryck i växande efterfrågan på just arbetsterapeuter 

beror – som för många av tjänsterna inom 

vården – på hur finansieringen kommer att ske. 


600 

400 

200 







0 

2007/08 2011/12 2015/16 2019/20 2024/25 

26 



03/04 04/05 05/06 06/07 07/08 

Män 45 47 60 61 66 

Kvinnor 496 448 445 441 482 

Totalt 541 495 505 502 548 


Män 64 

Kvinnor 78 

Förstahandssökande per antagen 1,2

Balanserad arbetsmarknad på sikt 

Antalet förvärvsarbetande med en arbetsterapeututbildning 

är för närvarande drygt 9 000. Genomsnittsåldern 

är relativt låg; två tredjedelar är yngre 

än 50 år. I dag är nästan alla förvärvsarbetande med 

en arbetsterapeututbildning kvinnor och så förväntas 

förhållandet i stort sett vara även år 2025. Omkring 

80 procent av de förvärvsarbetande med denna utbildning 

arbetar i arbetsterapeutyrket. 

Arbetsterapeutens uppgifter är både individ- och 

miljöinriktade. Det innebär exempelvis att träna 

färdigheter, anpassa bostaden och arbetsplatsen eller 

prova ut tekniska hjälpmedel. Arbetsterapeutens 

uppgift är att underlätta och ge möjlighet för handikappade 

och sjuka att klara sitt dagliga liv så självständigt 

som möjligt. Arbetsterapeuten arbetar även 

med förebyggande insatser, exempelvis genom utbildning 

och konsultation. 

Nästan hälften av dem med denna utbildning arbetar 

inom hälso- och sjukvården, medan var fjärde 

är anställd inom äldre- och handikappomsorgen. 

Omkring 80 procent är anställda inom kommuner 

och landsting. 

Enligt arbetsgivarnas bedömning råder det god 

tillgång på nyexaminerade och balans på yrkeserfarna. 

Fram till år 2025 beräknas både tillgången 

och efterfrågan på arbetsterapeuter öka, men efterfrågan 

beräknas växa något snabbare än tillgången, 


14 000 

12 000 

10 000 

8 000 

6 000 

4 000 

2 000 

0 

97 % 

3 % 

Män 

95 % 

5 % 

Kvinnor 


Män Kvinnor 





Observera att yrkesgruppen arbetsterapeuter i SSYK förs till ”kort eftergymnasial 

utbildning” eftersom motsvarande utbildningar fram till den senare delen av 1990-talet 

var kortare än tre år. 


Män Kvinnor 

Arbetsterapeuter 69 85 

Vård- och omsorgspersonal 2 4 

Socialförsäkringstjänstemän 3 2 

Chefer för mindre enheter inom vård 

och omsorg 

4 1 



25–29 år 30–34 år 35–39 år 

Män 247 260 273 

Kvinnor 235 213 218 

främst till följd av att antalet äldre i befolkningen 

ökar kraftigt. I vilken utsträckning det ökade behovet 

av rehabilitering och förebyggande insatser kommer 

att tillgodoses beror på ekonomi och prioriteringar 

inom kommuner och landsting. På sikt bedöms 

dock tillgången på arbetsterapeuter i stort sett 

balansera efterfrågan. 

Förvärvsarbetande Efterfrågan 

92 % 

8 % 

Tillgång 

1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 

27


Arkitektutbildningen ges vid Kungl. Tekniska högskolan 

i Stockholm, Chalmers tekniska högskola 

i Göteborg samt vid Lunds respektive Umeå universitet. 

Utbildningen är femårig, vilket betyder att 

nybörjarna hösten 2009 tar en examen tidigast år 

2014. 

Ett stort antal pensionsavgångar de närmaste åren 

gör att rekryteringsbehovet av nyexaminerade arkitekter 

ökar fram till 2010. Därefter minskar det årliga 

rekryteringsbehovet något, men under hela perioden 

fram till 2025 överstiger nyrekryteringsbehovet 

av arkitekter tillgången på nyexaminerade från 

utbildningsväsendet. 

Enligt beräkningarna skulle en viss utökning 

av antalet nybörjarplatser behöva ske för att åstadkomma 

balans med arbetsmarknadens behov. Det 

handlar i så fall om ett tillskott av totalt 50 nybörjarplatser 

med bibehållen examensfrekvens. 


300 

200 

100 






0 

2007/08 2011/12 2015/16 2019/20 2024/25 

28 

Arkitekter 


03/04 04/05 05/06 06/07 07/08 

Män 116 85 88 111 106 

Kvinnor 167 142 136 166 165 

Totalt 283 227 224 277 271 


Män 62 

Kvinnor 64 


Stora pensionsavgångar 

Det finns 4 700 förvärvsarbetande personer med en 

arkitektutbildning. Cirka tre fjärdedelar av dem arbetar 

i privata företag, men kommunerna är också 

viktiga arbetsgivare. Totalt sett är 13 procent av arkitekterna 

egenföretagare. 

Andelen kvinnor som utbildar sig till arkitekter 

har ökat, och drygt 40 procent av de förvärvsarbetande 

med arkitektutbildning är nu kvinnor. Vid 

prognosperiodens slut beräknas andelen kvinnor ha 

ökat till 60 procent. 

Arkitekternas arbetsmarknad är känslig för konjunktursvängningar 

och gynnas av en stark byggverksamhet. 

Enligt arbetsgivarnas bedömning rådde 

under åren 2006–2008 en viss brist på yrkeserfarna 

arkitekter. Under samma period förändrades läget för 

nyexaminerade arkitekter från god tillgång till i stort 

sett balans mellan tillgång och efterfrågan. 

Långsiktigt beräknas efterfrågan på arkitekter öka 

något till följd av en ökad tillväxt inom byggsektorn. 

Samtidigt sker stora pensionsavgångar de närmaste 

10–20 åren, eftersom över hälften av de förvärvsarbetande 

är 50 år eller äldre. Tillgången på utbildade 

arkitekter beräknas därför bli mindre än den framtida 

efterfrågan. 


6 000 

5 000 

4 000 

3 000 

2 000 

1 000 

0 

70 % 

30 % 

Män 

Kvinnor 


43 % 

57 % 

Män Kvinnor 






Män Kvinnor 

Arkitekter och stadsplanerare 70 70 

Byggnadsingenjörer och 

byggnadstekniker 


Civilingenjörer m.fl., bygg och 

anläggning 

Civilingenjörer m.fl., ej bygg och 

anläggning 1 1 



1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 

14 

1 

59 % 

41 % 

15 

25–29 år 30–34 år 35–39 år 

Män 308 322 345 

Kvinnor 308 311 297 

2 

29


Utbildningen av bibliotekarier och andra utbildningar 

inom biblioteks- och informationsvetenskap 

avslutas med en kandidat-, magister- eller masterexamen 

efter tre till fem år. Nästan alla avlägger en 

magisterexamen. Högskolan i Borås är den största 

utbildningsorten, men utbildningar med inriktning 

mot biblioteks- och informationsvetenskap ges också 

vid universiteten i Lund, Umeå och Uppsala. 

Bibliotekariernas utbildning har breddats något 

under senare år, främst för att det har funnits ett 

ökat behov av kompetens med inriktning mot informationsvetenskap. 

Av de i dag yrkesverksamma bibliotekarierna är en 

hög andel 60 år eller äldre. När de går i pension under 

de närmaste åren ökar rekryteringsbehovet relativt 

kraftigt. Från 2014 minskar sedan rekryteringsbehovet 

gradvis till 2025. 

Tillgången på nyexaminerade bibliotekarier och 

andra med biblioteks- och informationsvetenskaplig 


400 

300 

200 

100 







0 

2007/08 2011/12 2015/16 2019/20 2024/25 

30 



03/04 04/05 05/06 06/07 07/08 

Män 138 127 163 158 141 

Kvinnor 449 415 482 394 355 

Totalt 587 542 645 552 496 


Avser de som påbörjat en utbildning inom biblioteks - och informationsvetenskap. För 

läsåret 2008/09 har antalet nybörjare antagits bli 430. 

utbildning beräknas vara mindre än rekryteringsbehovet 

på arbetsmarknaden under de närmaste åren. 

Därefter uppskattas relationen mellan nyrekryteringsbehovet 

och tillgången på nyexaminerade personer 

med dessa utbildningar vara i balans. Framtidsutsikterna 

på arbetsmarknaden för personer med en 

biblioteksvetenskaplig examen har förbättrats under 

senare år, främst på grund av att antalet nybörjare 

och examinerade har minskat.

Mot en mer balanserad situation 

För närvarande finns det cirka 5 500 förvärvsarbetande 

med en biblioteks- och informationsvetenskaplig 

utbildning eller en äldre bibliotekarieutbildning. 

Kvinnodominansen är stor, cirka fyra av fem 

är kvinnor, något som inte förändras fram till 2025. 

Nästan 80 procent arbetar som bibliotekarie eller 

som bibliotekschef, och av dem arbetar mer än hälften 

i kommunal sektor. 

Under relativt lång tid har arbetsmarknaden varit 

kärv för dem som utbildat sig inom biblioteks- och 

informationsområdet och enligt arbetsgivarnas bedömning 

råder det i dag god tillgång på nyexaminerade 

bibliotekarier. Trots att informationsflödet säkert 

kommer att fortsätta att växa i snabb takt framöver 

beräknas efterfrågan på biblioteks- och informationsvetenskapligt 

utbildade öka tämligen svagt. 

Till det bidrar bland annat att allt fler klarar informationssökning 

själva utan experthjälp. 

Medelåldern är hög främst bland dem med bibliotekarieutbildning. 

Totalt sett för hela utbildningsgruppen 

är mer än varannan 50 år eller äldre. Stora 

pensionsavgångar sker alltså under prognosperioden 

och tillsammans med en beräknad låg tillströmning 

till denna utbildning kommer tillgången att på sikt 

endast öka marginellt. Dagens läge med överskott 

på utbildade kan därmed antas gå mot en mer balanserad 

situation. 


7 000 

6 000 

5 000 

4 000 

3 000 

2 000 

1 000 

0 

78 % 

22 % 

Män 

79 % 

21 % 

Kvinnor 


Män Kvinnor 






Män Kvinnor 

Bibliotekarier m.fl. 74 80 

Biblioteksassistenter m.fl. 3 2 

Administrativa assistenter 2 2 

Journalister, författare, 

informatörer m.fl. 



25–29 år 30–34 år 35–39 år 

Män 251 252 275 

Kvinnor 236 244 250 


1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 

2 

78 % 

22 % 

2 

31


Utbildningen, som finns på tiotalet orter, är treårig 

och avslutas med en biomedicinsk analytikerexamen. 

Från och med den 1 april 2006 utfärdar Socialstyrelsen 

legitimation för biomedicinska analytiker. 

De som börjar en utbildning till biomedicinsk analytiker 

under läsåret 2009/10 blir färdiga med utbildningen 

och kommer ut på arbetsmarknaden 2012, 

och åren därefter. Under nästa decennium kommer 

det att finnas ett stort behov av ersättningsrekryteringar 

för de många laboratorieassistenter som nu 

närmar sig pensionsåldern. 

Samtidigt sker förändringar inom yrket, bland annat 

på grund av anpassning och utveckling av utbildningen 

från den tidigare laboratorieassistentutbildningen 

till den nya utbildningen för biomedicinska 

analytiker. Detta kan komma att påverka det framtida 

behovet på arbetsmarknaden. 

För att antalet nyexaminerade biomedicinska analytiker 

på sikt ska motsvara rekryteringsbehovet, när 

de stora pensionsavgångarna inom yrket kommer, visar 

beräkningarna att det krävs mer än en fördubbling 

av antalet nybörjarplatser, och utbyggnaden behövs 

redan nu. 


800 

600 

400 

200 






0 

2007/08 2011/12 2015/16 2019/20 2024/25 

32 

Biomedicinska analytiker 


03/04 04/05 05/06 06/07 07/08 

Män 49 75 73 66 72 

Kvinnor 297 330 296 305 358 

Totalt 346 405 369 371 430 


Män 45 

Kvinnor 72 


Antalet biomedicinska analytiker är på 

väg att halveras 

Det finns cirka 11 000 förvärvsarbetande med utbildning 

som antingen biomedicinsk analytiker eller 

motsvarande äldre utbildning som laboratorieassistent. 

Drygt 60 procent arbetar i yrket biomedicinska 

analytiker. Över 60 procent arbetar inom 

hälso- och sjukvården och drygt 10 procent inom 

utbildning, forskning och utveckling. Läkemedelsindustrin 

sysselsätter cirka 7 procent av de förvärvsarbetande. 

Nio av tio förvärvsarbetande med denna 

utbildning är kvinnor och könsfördelningen bedöms 

vara i stort sett oförändrad år 2025. 

Det råder idag viss brist på yrkeserfarna biomedicinska 

analytiker. Däremot är det relativt god tillgång 

på nyexaminerade. 

Stora pensionsavgångar är att vänta inom den närmaste 

femtonårsperioden eftersom nästan 60 procent 

av de förvärvsarbetande i dag är 50 år eller äldre. 

Detta betyder att dagens utbildningsdimensionering 

är långt ifrån tillräcklig för att pensionsavgångarna 

ska kunna ersättas. 

Tillgången på biomedicinska analytiker beräknas 

därför nästan halveras fram till år 2025. Samtidigt 

bedöms efterfrågan öka inom framför allt hälso- 

och sjukvården. Sammantaget medför detta att det 

på längre sikt kan bli mycket stor brist på denna utbildningsgrupp. 


16 000 

12 000 

8 000 

4 000 

0 

93 % 

7 % 

Män 

Kvinnor 


92 % 

8 % 

Män Kvinnor 





Observera att yrket biomedicinsk analytiker i SSYK förs till ”kort eftergymnasial utbildning” 

eftersom motsvarande utbildningar fram till den senare delen av 1990-talet var 

kortare än tre år. 


Män Kvinnor 

Biomedicinska analytiker 49 65 

Ingenjörer och tekniker 17 13 

Avdelningschefer, vårdavdelning/ 

mottagning 3 3 




25–29 år 30–34 år 35–39 år 

Män .. 286 296 

Kvinnor 240 237 237 


1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 

91 % 

9 % 

33


Civilingenjörsutbildningen är sedan hösten 2007 

femårig och har ett flertal inriktningar. Det finns 

elva lärosäten som har rätt att examinera civilingenjörer, 

Blekinge tekniska högskola, Chalmers tekniska 

högskola, Karlstads universitet, Kungl. Tekniska 

högskolan (KTH), Linköpings universitet, Luleå 

tekniska universitet, Lunds universitet, Mittuniversitetet, 

Mälardalens högskola, Umeå universitet 

och Uppsala universitet. Flera av dessa lärosäten har 

få studenter, och av nybörjarna hösten 2008 började 

nästan åtta av tio vid någon av de fyra största utbildningsanordnarna, 

det vill säga vid Chalmers, KTH, 

Lund eller Linköping. 

Prognosinstitutet beräknar att det årliga rekryteringsbehovet 

av civilingenjörer kommer att vara lägre 

än det årliga tillskottet av nyexaminerade under nästan 

hela perioden fram till 2025. Det skulle betyda ett 

gradvis ökande överskott av civilingenjörer. 


5 000 

4 000 

3 000 

2 000 

1 000 

34 






03/04 04/05 05/06 06/07 07/08 

Män 5 007 4 785 4 899 4 113 4 368 

Kvinnor 1 617 1 467 1 430 1 381 1 570 

Totalt 6 624 6 252 6 329 5 494 5 938 


Män 64 

Kvinnor 69 


Arbetsmarknadens långsiktiga behov av olika typer 

av ingenjörer är svårbedömd. Prognosinstitutets 

beräkningar visar att det blir en betydande brist på 

personer med högskole- eller gymnasieingenjörsutbildning. 

Detta gör att efterfrågan på ingenjörer totalt 

sett kommer att överstiga tillgången. Det kan bidra 

till att efterfrågan på civilingenjörer också ökar, 

och på så sätt minskar det befarade överskottet. 




0 

2007/08 2011/12 2015/16 2019/20 2024/25

God tillgång 

Sedan 1990 har antalet förvärvsarbetande med civilingenjörsutbildning 

ökat från cirka 55 000 till närmare 

100 000. De vanligaste inriktningarna bland 

de förvärvsarbetande är maskinteknik, energi- och 

elektroteknik, byggnadsteknik, teknisk fysik samt 

kemi- och bioteknik. Inriktningar mot bland annat 

industriell ekonomi och datateknik har dock blivit 

allt vanligare. Industriell ekonomi är numera den 

näst vanligaste inriktningen bland de nyexaminerade 

civilingenjörerna. 

Enligt arbetsgivarnas bedömning var arbetsmarknaden 

under 2007–2008 gynnsam för flertalet civilingenjörsinriktningar. 

Arbetsgivarna angav antingen 

att det var brist på sökande eller lagom många sökande 

(balans) till utannonserade tjänster. För inriktningarna 

mot industriell ekonomi och organisation 

samt kemi- och bioteknik ansågs dock tillgången 

vara god. 

Med nuvarande dimensionering av civilingenjörsutbildningen 

beräknas tillgången på civilingenjörer 

att öka i snabbare takt än efterfrågan. Arbetsmarknadsläget 

kan dock variera beroende på inriktning. 

För civilingenjörer med inriktning mot väg- och vatten 

tyder beräkningarna på viss brist. 


150 000 

120 000 

90 000 

60 000 

30 000 

0 

10 % 

90 % 

Män 

Kvinnor 


20 % 

80 % 

Män Kvinnor 






Män Kvinnor 

Civilingenjörer, arkitekter m.fl. 32 32 

Dataspecialister 18 10 



Företagsekonomer, marknadsförare 

och personaltjänstemän 


25–29 år 30–34 år 35–39 år 

Män 353 421 486 

Kvinnor 331 358 392 


1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 

5 

25 % 

75 % 

5 

35


Ekonomutbildning finns på nästan alla högskoleorter. 

Utbildningens längd varierar. Den kan avslutas 

med en kandidat-, magister- eller masterexamen efter 

tre till fem år. Sedan hösten 2007 kan också åtta universitet 

(Göteborg, Linköping, Luleå, Lund, Stockholm, 

Växjö, Umeå och Örebro) utfärda en civilekonomexamen 

efter fyra års studier. 

Ekonomutbildningen är en av de största högskoleutbildningarna. 

När högskolan ökat i storlek de senaste 

tjugo åren hör ekonomutbildningarna till en av 

dem som ökat mest. Tillgången på nyexaminerade 

ekonomer har därmed ökat, och kommer att fortsätta 

att öka under flera år framöver. 

Det finns redan nu god tillgång till högskoleutbildade 

ekonomer, och det finns därför en betydande 

risk för överskott. Detta trots att Prognosinstitutet 

i sina beräkningar antar att en del gymnasieutbildade 

ekonomer som går i pension kommer att ersättas 

av högskoleutbildade. Överskottet på högskoleutbildade 

ekonomer kvarstår för dem som påbörjar sina 

studier läsåret 2009/10 och som från och med 2012 

börjar komma ut på arbetsmarknaden. Det beräknade 

rekryteringsbehovet är mindre än tillgången på 

nyexaminerade under hela perioden fram till 2025. 


6 000 

4 500 

3 000 

1 500 

36 




Ekonomer 

Antalet högskolenybörjare de fem senaste läsåren 

Ämne/ämnesområde: Ekonom/administration 

03/04 04/05 05/06 06/07 07/08 

Män 5 998 6 060 6 045 6 296 6 573 

Kvinnor 5 855 5 720 5 853 6 138 6 699 

Totalt 11 853 11 780 11 898 12 434 13 272 

Antalet nybörjare avser både programnybörjare och nybörjare i ekonomiska ämnen 

som fristående kurser. I den senare kategorin är det en låg andel som avlägger examen, 

vilket förklarar att antalet examinerade är mindre än hälften av antalet nybörjare. 

Från och med läsåret 2007/08 ingår de som påbörjat ekonomistudier på civilekonomprogrammet. 

Förstahandssökande per antagen 

Civilekonomprogrammet Ekonomi, övriga 

2,2 1,4 




0 

2007/08 2011/12 2015/16 2019/20 2024/25

Risk för ökande överskott 

Högskoleutbildade ekonomer är en stor utbildningsgrupp 

med cirka 90 000 förvärvsarbetande. Genomsnittsåldern 

är låg, två tredjedelar är yngre än 45 år. 

Könsfördelningen är relativt jämn. Männen är något 

fler än kvinnorna, något som väntas bli det omvända 

fram till 2025. 

Ekonomerna återfinns inom alla branscher och 

sektorer på arbetsmarknaden. Åtta av tio arbetar i 

privata företag och organisationer. Nästan 14 procent 

återfinns inom statsförvaltningen eller inom statligt 

ägda företag och ungefär 7 procent arbetar inom 

kommuner och landsting. Många ekonomer arbetar 

inom finansiell verksamhet eller företagstjänster. 

Andra arbetar till exempel inom industrin eller inom 

handel och kommunikation. Många av ekonomerna 

i åldern 25–39 år arbetar inom yrken som inte kräver 

mer än en kortare eftergymnasial utbildning. 

Intresset för ekonomutbildningen väntas vara 

fortsatt mycket stort. Samtidigt antas invandringsöverskottet 

av ekonomer bli betydande, cirka 1 000 

per år. Eftersom pensionsavgångarna kommer att 

vara relativt små de närmaste femton åren, kommer 

tillgången att öka mycket kraftigt. 

Enligt arbetsgivarnas bedömning råder det sedan 

många år god tillgång på nyexaminerade ekonomer. 

Efterfrågan på ekonomer bedöms dock växa, men 

inte i samma omfattning som den ökade tillgången. 


160 000 

120 000 

80 000 

40 000 

0 

31 % 

69 % 

Män 

Kvinnor 


46 % 

54 % 

Män Kvinnor 








Män Kvinnor 


Chefer för särskilda funktioner 10 6 

Redovisningsekonomer, administrativa 

assistenter m.fl. 

Bokförings- och 

redovisningsassistenter 


Det är därför risk för fortsatt överskott på ekonomer. 

Samtidigt visar beräkningarna brist på gymnasialt 

utbildade inom ekonomi, handel och administration, 

grupper som delvis återfinns i samma yrken som 

högskoleutbildade ekonomer. Om utbildningskraven 

i dessa yrken kommer att stiga i snabbare takt än beräknat, 

leder det också till att efterfrågan på högskoleutbildade 

ekonomer blir större än beräknat. 


1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 

29 

5 

55 % 

45 % 

32 

25–29 år 30–34 år 35–39 år 

Män 316 403 489 

Kvinnor 289 317 353 

2 

9 

5 

37


Fritidspedagoger utbildas inom lärarutbildningen. 

För en examen med inriktning mot fritidshem krävs 

3,5 års studier. Detta innebär att de studenter som påbörjar 

utbildningen läsåret 2009/10 kommer att examineras 

tidigast 2013, då rekryteringsbehovet av fritispedagoger 

beräknas vara drygt 900. Åren därefter 

beräknas rekryteringsbehovet minska något, men 

ändå kommer det att råda en stor brist på fritispedagoger 

eftersom nytillskottet beräknas att vara knappt 

300 per år. Vad som krävs för att förändra detta är 

att de nyexaminerade i betydligt högre utsträckning 

än idag väljer att arbete på fritidshem. 

Lärarutbildning med möjlighet att välja inriktning 

mot fritidspedagog finns vid 22 universitet och 

högskolor. Studenterna väljer inriktning antingen redan 

då de söker till utbildningen eller efter någon 

termins studier. Genom att välja ämnen under studiernas 

gång kan studenterna under vissa givna ramar 

påverka innehållet i sin examen. Denna valfrihet 

och flexibilitet i lärarutbildningen gör det svårt 

att beräkna hur stort antalet examinerade fritidspedagoger 

kommer att bli. Många som har inriktning 

mot förskola och grundskolans tidigare år i sin ex- 


1 200 

38 

900 

600 

300 





Antalet programnybörjare vid lärarutbildning inriktad 

mot tidigare år de fem senaste läsåren 

03/04 04/05 05/06 06/07 07/08 

Män 870 780 790 840 680 

Kvinnor 6 100 5 330 5 270 5 450 5 640 

Totalt 6 970 6 110 6 060 6 290 6 320 

Uppgifterna är skattade och avser all lärarutbildning med inriktning mot antingen förskola, 

förskoleklass, fritidshem eller grundskolans tidigare år, eller en kombination av två 

eller flera av dessa. För 2008/09 har antalet nybörjare antagits bli 5 560. 

Antagen examensfrekvens för inriktningar mot tidigare 

år procent 

Män 55 

Kvinnor 80 

15 procent av männen och 6 procent av kvinnorna med examen med inriktning mot 

tidigare år har förts till gruppen fritidspedagoger. Totalt beräknas dock cirka 60 procent 

av de examinerade mot tidigare år ha en examen som inkluderar fritidshem. 

amen har också kompetens att arbeta inom fritidshem. 

Totalt beräknas cirka 2 700 nyexaminerade lärare 

att ha en inriktning på sin examen som omfattar 

fritidshem. Av dessa är det dock färre än 300 som förväntas 

arbeta som fritidspedagoger, baserat på uppgifter 

om yrkesval bland tidigare examinerade. Till 

viss del kan dock arbetsmarknadsläget innebära att 

personer som tänkt sig arbeta i grundskolan i stället 

söker sig till fritidshem. 



0 

2007/08 2011/12 2015/16 2019/20 2024/25

Förvärrad brist 

Antalet förvärvsarbetande med fritidspedagogutbildning 

är drygt 17 000. Tre fjärdedelar är kvinnor 

och av dessa arbetar drygt 70 procent som förskollärare 

eller fritidspedagoger. Av männen arbetar 

endast hälften inom dessa yrken. I åldern 25–39 år 

är dock arbete som förskollärare eller fritidspedagog 

vanligare, bland både män och kvinnor. 

Enligt diagrammet nedan minskade tillgången 

på utbildade fritidspedagoger efter 2004. Uppgifterna 

t.o.m. 2007 omfattar inga av de nyare lärarna 

med examen för både grundskolans tidigare år och 

fritidshem. Av de nyexaminerade är det endast ett 

femtiotal per år som har varit inriktade enbart mot 

fritidshem. 

I den framtida tillgången ingår dock ett beräknat 

nytillskott av lärare vars examen avser både fritidshem 

och grundskolans tidigare år, förskola eller 

förskoleklass. Omkring 60 procent av samtliga nyexaminerade 

lärare med inriktning mot yngre barn 

har en examen som inkluderar fritidshem. Endast 7 

procent har dock i beräkningarna förts till kategorin 

fritidspedagoger. Denna andel baseras dels på observerad 

yrkesfördelning 2006 bland lärare som examinerats 

våren 2005 till våren 2006, dels på Högskoleverkets 

enkät 2004 om de studerandes önskemål 

om arbete. 

Enligt arbetsgivarnas bedömning råder det sedan 

länge brist på fritidspedagoger. Det är stor risk att 


25 000 

20 000 

15 000 

10 000 

5 000 

0 

76 % 

24 % 

Män 

Kvinnor 


74 % 

26 % 

Män Kvinnor 





Observera att yrkena förskollärare och fritidspedagog i SSYK förs till kvalifikationsnivå 

”kort eftergymnasial utbildning”, eftersom motsvarande utbildningar fram till senare 

delen av 1990-talet var kortare än tre år. 


Män Kvinnor 

Förskollärare och fritidspedagoger 67 84 


Behandlingsassistenter, fritidsledare 

m.fl. 

dagens brist kommer att förvärras. Det beräknade 

tillskottet av nyexaminerade räcker inte till för att 

ersätta de fritidspedagoger som går i pension, varför 

tillgången väntas fortsätta minska. Samtidigt väntas 

efterfrågan på fritidspedagoger (motsvarande) öka, 

bland annat till följd av att antalet barn i åldrarna 

6–12 år väntas öka. 


4 2 

Grundskollärare. 2 1 

Gymnasielärare m.fl. 2 1 


25–29 år 30–34 år 35–39 år 

Män 238 244 253 

Kvinnor 212 204 216 

1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 

74 % 

26 % 

39


Utbildning till förskollärare sker inom lärarutbildningen. 

Det krävs 3,5 års studier för att bli förskollärare. 

Studenter som börjar under läsåret 2009/10 blir 

med normal studietakt klara 2013. Då beräknas rekryteringsbehovet 

av förskollärare vara cirka 3 600. 

Antalet examinerade med en lärarexamen som omfattar 

förskolan beräknas bli cirka 3 400. Av dessa 

beräknas cirka 1 600 bli förskollärare. Det innebär 

att inte ens hälften av behovet kommer att kunna 

täckas. För att minska glappet mellan tillgång och 

efterfrågan krävs att de studenter som börjar på lärarutbildningen 

i mycket högre utsträckning än idag 

väljer inriktning mot förskolan. 

Lärarutbildning med inriktning mot förskola 

finns vid 24 universitet och högskolor runt om i 

landet. Genom att välja inriktning och ämnen under 

studiernas gång kan studenterna på lärarutbildningen 

till viss del själva komponera sin examen. Studenterna 

väljer inriktning antingen redan då de söker 

till utbildningen eller efter någon termins studier. 

En lärarexamen ger ofta kompetens att undervisa 

inom flera områden. De flesta som har inriktning 


4 000 

3 000 

2 000 

1 000 

40 







03/04 04/05 05/06 06/07 07/08 

Män 870 780 790 840 680 

Kvinnor 6 100 5 330 5 270 5 450 5 640 

Totalt 6 970 6 110 6 060 6 290 6 320 



eller flera av dessa. För 2008/09 har antalet nybörjare antagits bli 5 560. 


år procent 

Män 55 

Kvinnor 80 

12 procent av männen och 38 procent av kvinnorna med examen mot tidigare år har 

förts till gruppen förskollärare. Totalt beräknas dock cirka 75 procent av de examinerade 

mot tidigare år ha en examen som inkluderar förskola. 

mot förskola i sin examen har också kompetens att 

arbeta inom fritidshem och grundskolans tidigare 

år. Det omvända gäller också – och med det aktuella 

stora underskottet av förskollärare kan det ske 

en eventuell rörlighet av lärare från grundskolans tidigare 

år till förskolan. En sådan rörlighet kan kommat 

att till viss del jämna ut obalansen. 



0 

2007/08 2011/12 2015/16 2019/20 2024/25

Risk för ökande brist 

Antalet förvärvsarbetande med förskollärarutbildning 

är drygt 66 000. Nästan alla är kvinnor och av 

dessa arbetar cirka 80 procent som förskollärare eller 

fritidspedagog. Av männen arbetar endast hälften 

inom dessa yrken. I åldern 25–39 år är dock arbete 

som förskollärare eller fritidspedagog vanligare 

bland både män och kvinnor. 

Tillgången på förskollärare har minskat efter 2004 

och tillgången väntas även fortsätta att minska. Hittillsvarande 

minskning beror på att nya lärare, vars 

examen avser både förskola och grundskolans tidigare 

år, i SCB:s utbildningsregister klassificerats som 

lärare för grundskolans tidigare år. Vid beräkningen 

av den framtida tillgången har dock cirka en tredjedel 

av nyexaminerade lärare inriktade mot arbete 

med yngre barn förts till utbildningsgruppen förskollärare, 

medan huvuddelen förts till grundskolans tidigare 

år. Denna fördelning baseras på observerad 

yrkesfördelning bland nyexaminerade lärare. 

Enligt arbetsgivarnas bedömning har det varit 

brist på förskollärare under de senaste tio åren. Beräkningarna 

tyder på att bristen kommer att öka. 

De förändringar som föreslagits i betänkandet En 

hållbar lärarutbildning, SOU 2008:109, kan dock, 

om de genomförs, komma att påverka tillgången på 

förskollärare. 


100 000 

80 000 

60 000 

40 000 

20 000 

0 

95 % 

5 % 

Män 

95 % 

5 % 

Kvinnor 


Män Kvinnor 





Observera att yrkena förskollärare och fritidspedagog i SSYK förs till kvalifikationsnivå 

”kort eftergymnasial utbildning”, eftersom motsvarande utbildningar fram till senare 

delen av 1990-talet var kortare än tre år 


Män Kvinnor 



Chefer för mindre företag och 

enheter 1 1 

Grundskollärare 2 1 

Försäljare, detaljhandel, 

demonstratörer, m.fl. 0 1 


25–29 år 30–34 år 35–39 år 

Män 233 237 247 

Kvinnor 216 197 209 

Efterfrågan på förskollärare väntas öka bl.a. till 

följd av stigande födelsetal och en strävan efter att 

öka andelen personal med pedagogisk högskoleutbildning. 

Dessutom antas att en allt större andel 

av yrkesgruppen förskollärare och fritidspedagoger 

kommer att ha adekvat utbildning. 


96 % 

4 % 

Tillgång 

1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 

41


Utbildning till grundskollärare med inriktning mot 

tidigare år är 3,5–4 år beroende på vilka val studenterna 

gör. Studenter som börjar under läsåret 2009/10 

blir med en normal studietakt klara 2013. 

Behovet av lärare styrs till stor del av storleken på 

elevkullarna, och dessa varierar under prognosperioden. 

Rekryteringsbehovet ökar de närmaste åren, 

bland på grund av att många lärare närmar sig pensionsåldern. 

När de som nu börjar sin utbildning 

kommer ut på arbetsmarknaden är behovet som 

störst, då behöver nära 3 400 grundskollärare mot 

tidigare år anställas. Därefter kommer rekryteringsbehovet 

att minska kraftigt. Med nuvarande nybörjartal 

och examensfrekvens beräknas knappt 2 500 

examineras årligen. Detta utfall är dock osäkert. 

Studenter som examineras från lärarutbildningen 

har i många fall kompetens att undervisa inom flera 

verksamhetsområden. Om man räknar in samtliga 

som har en examen som innefattar grundskolans 

tidigare år beräknas antalet examinerade bli cirka 

4 000 per år. Av dessa uppskattas alltså 2 500 börja 

arbeta som grundskollärare. 


4 000 

3 000 

2 000 

1 000 

42 







03/04 04/05 05/06 06/07 07/08 

Män 870 780 790 840 680 

Kvinnor 6 100 5 330 5 270 5 450 5 640 

Totalt 6 970 6 110 6 060 6 290 6 320 



eller flera av dessa. För 2008/09 har antalet nybörjare antagits bli 5 560 per läsår. 


år procent 

Män 55 

Kvinnor 80 

4 procent av männen och 57 procent av kvinnorna med lärarexamen mot grundskolans 

tidigare år har förts till gruppen grundskollärare, tidigare år. Totalt beräknas dock cirka 

90 procent av de examinerade mot tidigare år ha en examen som inkluderar grundskolans 

tidigare år. 

Av dem som är inriktade mot grundskolans tidigare 

år har alltså många en lärarexamen som omfattar 

även förskola, förskoleklass eller fritidshem. 

Det förväntade överskottet på sikt av lärare inriktade 

mot grundskolans tidigare år kan därför komma att 

mildra den förväntade bristen på pedagogiskt utbildad 

personal inom förskola och fritidshem. 




0 

2007/08 2011/12 2015/16 2019/20 2024/25

Varierande utsikter beroende på 

inriktning 

I utbildningsgruppen grundskollärare, tidigare år, 

ingår även de äldre utbildningarna lågstadielärare, 

mellanstadielärare och grundskollärare 1–7. Antalet 

förvärvsarbetande är drygt 60 000. Sedan 1990 

har andelen män minskat från 21 till 17 procent, och 

med nuvarande könsfördelning bland nyexaminerade 

väntas andelen män fortsätta att minska. 

Av lärarna i åldern 25–39 år arbetar relativt många 

som förskollärare eller fritidspedagoger. Detta beror 

på att gruppen inkluderar alla nya lärare vars examen 

avser både grundskolans tidigare år, förskola, 

förskoleklass eller fritidshem. Vid beräkningen av 

den framtida tillgången har dock endast en del av 

kommande nyutexaminerade lärare med sådan examen 

räknats in. 

Under de närmaste femton åren kommer många 

inom lärargruppen att gå i pension, eftersom 45 

procent av dagens förvärvsarbetande är 50 år eller 

äldre. 

Enligt arbetsgivarnas bedömning råder det i dag 

god tillgång på grundskollärare för tidigare år med 

inriktning mot svenska och samhällsorienterande 

ämnen, medan situationen är mer balanserad när 

det gäller lärare i matematik och naturorienterande 

ämnen. Ungefär en fjärdedel av arbetsgivarna anser 

dock att det råder brist på nyexaminerade lärare med 

den senare inriktningen. 


80 000 

60 000 

40 000 

20 000 

0 

79 % 

21 % 

Män 

Kvinnor 


83 % 

17 % 

Män Kvinnor 






Män Kvinnor 




Speciallärare 2 2 



25–29 år 30–34 år 35–39 år 

Män 241 262 273 

Kvinnor 226 224 242 

Under de kommande åren ser inte situationen 

på arbetsmarknaden ut att förändras nämnvärt. På 

längre sikt väntas dock tillgången växa något snabbare 

än efterfrågan. Många med lärarutbildning med 

inriktning mot grundskolans tidigare år har dock 

goda möjligheter att få arbete inom förskola eller fritidshem, 

där bristen på pedagogiskt utbildad personal 

väntas öka. 


1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 

88 % 

12 % 

43


5 000 

4 000 

3 000 

2 000 

1 000 

44 

Grundskollärare, senare år, och gymnasielärare 


Utbildning till lärare med inriktning mot senare år 

och gymnasieskolan är minst 4,5 år. Beroende på 

vilka ämnen studenterna inriktar sig mot kan det 

krävas upp till 5,5 års studier. 

Studenter som börjar under läsåret 2009/10 blir 

tidigast klara 2014. Vid den tidpunkten beräknas 

rekryteringsbehovet vara omkring 2 800 examinerade 

per år, och därefter hålla sig ungefär på den nivån 

fram till runt 2020 då rekryteringsbehovet gradvis 

minskar. Antalet examinerade beräknas till cirka 

2 400 per år, vilket innebär ett visst förväntat underskott 

på lärarutbildade i denna kategori. Underskottet 

beror till stor del på en betydande nedgång i antalet 

nybörjare under de senaste åren. 

Inom denna genomsnittliga bild ryms emellertid 

såväl underskott som överskott. Det råder för närvarande 

god tillgång på lärare inom flera ämnesområden, 

medan andra ämnen uppvisar brist. Detta är 

en situation som sannolikt kommer att kvarstå, mot 

bakgrund av att studenternas intressen är ojämnt fördelade 

mellan olika ämnen. Den splittrade bilden av 

de aktuella behoven gör att uttalanden om framtidens 

arbetsmarknadssituation blir osäkra. 





mot senare år de fem senaste läsåren 

03/04 04/05 05/06 06/07 07/08 

Män 3 070 2 690 2 770 2 330 2 110 

Kvinnor 4 700 4 000 3 740 3 140 2 930 

Totalt 7 770 6 690 6 510 5 470 5 040 

Lärare med inriktning mot yrkesämnen ingår inte. För 2008/09 och därefter har antalet 

nybörjare antagits bli 4 410. 

Antagen examensfrekvens för inriktningar mot 

senare år procent 

Män 47 

Kvinnor 61 

Liksom för övriga lärarkategorier försvåras dessutom 

beräkningen av antalet examinerade av utbildningens 

flexibilitet och studenternas möjligheter till 

egna val under utbildningens gång. Det finns stor 

valfrihet för studenterna att själva komponera sin lärarprofil. 

Sedan den nya lärarutbildningen infördes 

2001 har ungefär en femtedel inriktat sig mot matematik 

och samhällsvetenskapliga ämnen, och omkring 

hälften mot samhällsvetenskapliga ämnen och 

svenska. 




0 

2007/08 2011/12 2015/16 2019/20 2024/25

Splittrad bild 

Denna utbildningsgrupp omfattar lärare med utbildning 

i allmänna ämnen och/eller praktisk-estetiska 

ämnen för undervisning inom grundskolans 

senare år eller i gymnasieskolan. Gruppen omfattar 

cirka 74 000 förvärvsarbetande, varav 50 000 lärare 

i allmänna ämnen och 24 000 i praktisk-estetiska 

ämnen. 

Andelen män har minskat sedan 1990 och är i 

dag cirka 40 procent, en trend som beräknas fortsätta. 

Dessutom arbetar män i mindre utsträckning 

än kvinnor som lärare och i större utsträckning som 

skolledare. 

Enligt Skolverkets statistik saknar cirka 20 procent 

av lärarna i allmänna ämnen och cirka 30 procent 

av lärarna i praktisk-estetiska ämnen lärarexamen. 

Enligt den genomsnittliga bilden från arbetsgivarna 

råder det dock idag god tillgång på lärare inom 

flera ämnesområden. Det gäller särskilt gymnasielärare 

i historia och samhällsvetenskap. När det gäller 

grundskollärare för senare år förefaller situationen 

mer balanserad. Bakom den genomsnittliga bilden 

döljer sig dock både överskott och underskott. Till 

exempel anser fyra av tio arbetsgivare att det råder 

brist på lärare för grundskolans senare år i matematik 

och naturvetenskapliga ämnen. 


100 000 

80 000 

60 000 

40 000 

20 000 

0 

54 % 

46 % 

Män 

Kvinnor 


Män Kvinnor 






Män Kvinnor 




Drift- och verksamhetschefer 3 1 

Andra pedagoger med teoretisk 

specialistkompetens 1 1 


25–29 år 30–34 år 35–39 år 

Män 260 274 290 

Kvinnor 247 243 255 

Mot bakgrund av den splittrade bilden av dagsläget 

är det svårt att uttala sig om den framtida balanssituationen. 

Under de närmaste tio åren väntas 

stora pensionsavgångar. Trots detta beräknas den totala 

tillgången öka något. Samtidigt minskar efterfrågan 

till följd av minskande elevunderlag. Först på 

längre sikt, när antalet elever åter ökar, beräknas efterfrågan 

på denna utbildningsgrupp stiga. 

59 % 

41 % 


1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 

64 % 

36 % 

45


Humanistiska ämnen, exempelvis filosofi, historia, 

arkeologi, språk och litteraturvetenskap, finns vid 

nästan alla lärosäten. Utbudet av olika ämnen är 

störst vid de stora äldre universiteten. En examen 

inom humaniora innehåller ofta en kombination av 

olika kurser inom flera olika ämnen. Det finns inga 

yrkesexamensprogram inom humaniora. För humanister 

som avlägger en kandidat-, magister- eller masterexamen 

tar det tre till fem år innan de kommer ut 

på arbetsmarknaden. 

Humanister och personer med kvalificerad kompetens 

i humanistiska ämnen som språk behövs inom 

ett flertal olika branscher. Ofta kan en kombination 

med andra ämnen eller yrkesutbildningar, exempelvis 

inom teknik, ekonomi eller journalistik, vara en 

fördel framför att enbart ha en humanistisk utbildning. 

Det finns få yrken där humanister har en klar 

fördel framför de som har någon annan utbildning. 


1 500 

1 200 

46 

900 

600 

300 




Humanister 


Ämne/ämnesområde: Historiska, filosofiska och språkvetenskapliga 

Ämnen 

03/04 04/05 05/06 06/07 07/08 

Män 7 250 7 657 7 942 7 695 7 278 

Kvinnor 11 074 10 702 10 872 10 511 10 109 

Totalt 18 324 18 359 18 814 18 206 17 387 

Antalet nybörjare avser både programnybörjare och nybörjare i humanistiska ämnen 

som fristående kurser. I den senare kategorin är det en låg andel som avlägger examen, 

vilket förklarar det låga att antalet examinerade i förhållande till antalet nybörjare. 

Mer än en tredjedel av de yrkesverksamma humanisterna 

är 55 år eller äldre. Många humanister kommer 

därför att gå i pension de närmaste åren. Trots 

detta beräknar Prognosinstitutet att behovet av nyexaminerade 

humanister minskar betydligt fram till 

2025. Tillgången på nyutbildade humanister beräknas 

vara större än arbetsmarknadens behov under 

hela perioden. Det betyder ett gradvis ökande överskott 

av humanister på lite längre sikt. 




0 

2007/08 2011/12 2015/16 2019/20 2024/25

Överskottet växer 

Antalet förvärvsarbetande med minst tre års humanistisk 

högskoleutbildning är cirka 24 000. Två tredjedelar 

av dessa är kvinnor. Dominansen av kvinnor 

väntas bestå fram till 2025. Humanisterna är spridda 

över många yrken. Bland både män och kvinnor är 

universitets- och högskolelärare samt journalister, 

författare, informatörer m.fl. de två största yrkesgrupperna. 

Humanisterna utgör dock bara sju procent 

av de sysselsatta i var och en av dessa yrkesgrupper. 

I gruppen arkivarier, museitjänstemän m.fl. har 

dock mer än var tredje sysselsatt en humanistisk högskoleutbildning. 

Av de högskoleutbildade humanisterna 

med uppgift om yrke är det en betydande andel, 

drygt 20 procent, som arbetar i yrken som kräver 

högst en gymnasieutbildning. 

Mellan 2015 och 2025 beräknas pensionsavgångarna 

bli lägre än under föregående år samtidigt som 

tillgången på humanistiskt högskoleutbildade ökar 

med närmare 25 procent. Efterfrågan bedöms i stort 

sett ligga kvar på nuvarande nivå. Därmed finns risk 

för ett ökande överskott på humanister. 

Konkurrensen om jobben bedöms bli hård för 

dem med inriktning mot till exempel arkeologi eller 

arbete inom museer. För andra grupper är utsikterna 

betydligt ljusare. Behovet av exempelvis kvalificerade 

översättare kommer att vara fortsatt stort 

liksom behovet av tolkar. 


35 000 

30 000 

25 000 

20 000 

15 000 

10 000 

5 000 

0 

63 % 

37 % 

Män 

Kvinnor 


66 % 

34 % 

Män Kvinnor 






Män Kvinnor 


Journalister, författare, informatörer 

m.fl. 

Arkivarier, museitjänstemän m.fl. 7 6 

Samhälls- och språkvetare 7 6 



25–29 år 30–34 år 35–39 år 

Män 250 271 293 

Kvinnor 235 249 263 


1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 

8 

66 % 

34 % 

9 

47


Utbildningen till högskoleingenjör är treårig, men 

kan utökas med en magister- eller masterexamen 

(upp till fem år). De som påbörjar sin utbildning 

hösten 2009 kommer således ut på arbetsmarkanden 

från och med 2012. Högskoleingenjörer utbildas på 

över tjugo orter och hör till en av de mest geografiskt 

spridda utbildningarna, men antalet nybörjare har 

minskat kraftigt sedan 2000-talets början. 

Prognosinstitutet uppskattar rekryteringsbehovet 

av högskoleingenjörer till omkring 8 500 per år 

de närmaste åren, för att därefter successivt minska 

till omkring 7 000 per år under senare delen av perioden 

fram till 2025. Med nuvarande nytillskott på 

i genomsnitt 3 200 nyexaminerade högskoleingenjörer 

per år täcks inte ens hälften av detta rekryteringsbehov. 

Det stora rekryteringsbehovet de närmaste åren 

beror på att många gymnasieingenjörer kommer att 

pensioneras. I beräkningen ingår att både längre och 

kortare teknist gymnasieutbildade ersätts av högskoleingenjörer. 

Men även om de kortare utbildade gymnasieingenjörerna 

i större utsträckning än beräknat 


10 000 

8 000 

6 000 

4 000 

2 000 

48 

Rekryteringsbehov exklusive ersättning för kortutbildade gymnasieingenjörer 




Högskoleingenjörer 


03/04 04/05 05/06 06/07 07/08 

Män 3 354 2 985 2 876 2 654 2 378 

Kvinnor 974 820 812 809 792 

Totalt 4 328 3 805 3 688 3 463 3 170 


Män 42 

Kvinnor 52 

Examensfrekvensen avser enbart examinerade med högskoleingenjörsexamen. Dessutom 

finns det ett betydande antal studenter som enbart avlägger kandidat- eller magisterexamen 

med teknisk inriktning. 


ersätts av andra grupper av tekniskt utbildade, exempelvis 

personer med en kvalificerad yrkesutbildning 

(KY), kommer det årliga nytillskottet på i genomsnitt 

3 200 högskoleingenjörer ändå att understiga 

rekryteringsbehovet med cirka 1 600 i början av perioden 

och med omkring 3 100 i slutet av perioden. 

Det framgår av den streckade linjen i diagrammet 

nedan. Om antalet nybörjare och examinerade ligger 

kvar på nuvarande låga nivå riskerar en långvarig 

brist att uppstå. 



0 

2007/08 2011/12 2015/16 2019/20 2024/25

Stor brist väntar 

Högskole- och gymnasieingenjörerna är en stor 

grupp med varierande utbildningsbakgrund. Nära 

80 procent av de cirka 200 000 förvärvsarbetande i 

denna grupp är gymnasieingenjörer. Hälften av dessa 

har genomgått den tidigare gymnasieskolans fyraåriga 

tekniska linje/program. Övriga har antingen 

gått tre- eller tvååriga tekniska linjer/program eller 

motsvarande äldre utbildningar. När personer med 

dessa gymnasieutbildningar successivt pensioneras 

antas de bli ersatta av högskoleingenjörer. Var tionde 

förvärvsarbetande med denna typ av utbildning är 

kvinna. 

Enligt arbetsgivarnas bedömning har det varit 

brist på yrkeserfarna högskoleingenjörer under de 

senaste åren, samtidigt som situationen för nyexaminerade 

har förbättrats. 

Tillgången på högskole- och gymnasieingenjörer 

väntas minska till följd av stora pensionsavgångar 

bland gymnasieingenjörerna. Samtidigt beräknas efterfrågan 

på högskole- och gymnasieingenjörer vara 

ungefär oförändrad under prognosperioden. Detta 

leder till en växande brist. En del av denna brist kan 

eventuellt komma att täckas av andra grupper av tekniskt 

utbildade, till exempel personer som har högskolepoäng 

inom tekniska ämnen men som saknar 


300 000 

250 000 

200 000 

150 000 

100 000 

50 000 

0 

8 % 

92 % 

Män 

10 % 

90 % 

Kvinnor 


Män Kvinnor 






Män Kvinnor 





Datatekniker och dataoperatörer 5 2 


25–29 år 30–34 år 35–39 år 

Män 321 355 372 

Kvinnor 292 285 298 

en examen, personer med ospecificerad teknisk eftergymnasial 

utbildning, där invandrare utgör en stor 

del, och civilingenjörer. 

Om gymnasieutredningens förslag om ett nytt 

tekniskt program och ett fjärde tekniskt år genomförs, 

kan eventuellt den totala tillgången på ingenjörer 

bli större än beräknat. 


1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 

18 % 

82 % 

49


Journalistprogrammen på högskolenivå avslutas med 

en kandidat-, magister- eller masterexamen. Utbildningens 

längd varierar således mellan tre och fem 

år. Det betyder att man kan ha olika grader av specialisering, 

och det finns också olika inriktningar 

inom journalistutbildningen. Program med inriktning 

mot journalistik eller medievetenskap finns numera 

vid cirka tjugo lärosäten. 

Intresset för dessa utbildningar har länge varit högt 

och dessutom ökat. Antalet nybörjare inom journalistik, 

och de näraliggande ämnena kommunikation 

och information, ökade till 3 000 läsåret 2006/07. 

Det är dock bara en tredjedel av dessa som avlägger 

en examen inom journalistik och medievetenskap. 

Läsåret 2007/08 hade antalet nybörjare minskat med 

12 procent jämfört med föregående läsår. 

Antalet nybörjarplatser med inriktning mot journalistik 

och medievetenskap är ganska stort, och re- 


1 000 

50 

800 

600 

400 

200 




Journalister 


Ämne/ämnesområde: Journalistik, kommunikation och information 

03/04 04/05 05/06 06/07 07/08 

Män 1 138 1 102 1 140 1 199 1 048 

Kvinnor 1 657 1 723 1 716 1 798 1 565 

Totalt 2 795 2 825 2 856 2 997 2 613 

Bland nybörjarna ingår även studerande på kurser och program inom kommunikation 

och information. 


dan nu överstiger antalet nyexaminerade rekryteringsbehovet 

på arbetsmarknaden. Prognosinstitutet 

beräknar inga större förändringar i detta förhållande, 

även om behovet av nyrekryteringar väntas 

öka något framöver. Det medför att tillgången på 

nyexaminerade journalister förväntas vara betydligt 

större än rekryteringsbehovet för alla år under hela 

perioden fram till 2025, om inte dimensioneringen 

av journalistutbildningarna minskas. 




0 

2007/08 2011/12 2015/16 2019/20 2024/25

Växande överskott 

De som arbetar som journalister har en skiftande utbildningsbakgrund. 

Av personerna i yrkesgruppen 

journalister, författare, informatörer m.fl. har endast 

en mindre andel en eftergymnasial utbildning inom 

journalistik. Övriga har ofta en högskoleutbildning 

inom andra ämnesområden, till exempel humaniora, 

samhälls- eller beteendevetenskap. 

De uppgifter som redovisas här avser emellertid 

endast personer som har utbildning i journalistik 

och medievetenskap på eftergymnasial nivå. Antalet 

förvärvsarbetande med denna utbildningsbakgrund 

uppgår för närvarande till cirka 10 000. Cirka 

hälften av dessa arbetade som journalister, författare 

eller informatörer. Bland dem i åldern 25–39 år var 

andelen som arbetade inom dessa yrken ännu lägre. 

Andelen kvinnor, som ökat sedan 1990, ökar ytterligare 

och vid prognosperiodens slut väntas tre av 

fyra vara kvinnor. 

Arbetsmarknadsläget för journalister har under 

en längre tid varit ansträngt. Enligt arbetsgivarnas 

bedömning var det även 2008 god tillgång på nyutbildade 

journalister, medan läget var mer balanserat 

för yrkeserfarna. 

Efterfrågan på personer med en eftergymnasial 

utbildning inom journalistik och medievetenskap 


20 000 

16 000 

12 000 

8 000 

4 000 

0 

50 % 

50 % 

Män 


63 % 

37 % 

Kvinnor 

Män Kvinnor 






Journalister, författare, informatörer 

m.fl. 



Män Kvinnor 






beräknas öka, bland annat till följd av stigande utbildningskrav 

inom yrkesområdet. 

Med nuvarande intresse för utbildningen beräknas 

dock tillgången växa mer och det finns risk för 

ett växande överskott på personer med journalistutbildning. 


1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 

41 

5 

2 

73 % 

27 % 

37 

25–29 år 30–34 år 35–39 år 

Män 283 308 335 

Kvinnor 260 286 299 

7 

6 

51


Möjligheten at avlägga en juristexamen finns vid 

universiteten i Göteborg, Lund, Stockholm, Umeå, 

Uppsala och Örebro. Utbildningen omfattar 4,5 

års studier. De som påbörjar sin utbildning hösten 

2009 kommer således ut på arbetsmarknaden från 

och med 2014. Juristutbildningen i Örebro är den senast 

tillkomna. Det är ganska få studenter som utbildas 

till jurister i Umeå och Örebro jämfört med 

de fyra övriga universiteten. Man kan också avlägga 

en kandidat-, magister eller masterexamen i rättsvetenskap 

eller juridik. Merparten av de juristutbildade 

har dock en yrkesexamen även om antalet med en 

generell examen ökar. 

För att kunna arbeta inom juristyrken som exempelvis 

domare och åklagare krävs notarietjänstgöring, 

vilket innebär att nyexaminerade jurister under 

två år tjänstgör vid en tingsrätt eller länsrätt. Notarietjänstgöring 

genomförs av ungefär en tredjedel av 

dem som har avlagt en juristexamen. 

Beräkningarna visar att balansläget på arbetsmarknaden 

för nyexaminerade jurister inte förändras 

i någon större utsträckning fram till 2025. Under 

samtliga år förväntas antalet examinerade jurister bli 

större än det framräknade rekryteringsbehovet, något 

som pekar mot ett ökande överskott av jurister. 


1 600 

1 200 

52 

800 

400 




Jurister 


03/04 04/05 05/06 06/07 07/08 

Män 616 570 625 599 647 

Kvinnor 889 840 777 895 1 050 

Totalt 1 505 1 410 1 402 1 494 1 697 


Män 67 

Kvinnor 72 





0 

2007/08 2011/12 2015/16 2019/20 2024/25

Risk för överskott 

Antalet förvärvsarbetande med en juristutbildning 

har ökat kraftigt under de senaste tio åren och uppgår 

nu till cirka 30 000. De förvärvsarbetande är 

spridda över många olika yrken och verksamhetsområden, 

men tyngdpunkten ligger inom rättsväsendet, 

övrig offentlig förvaltning samt advokatbyråer 

och juridiska byråer. Trots denna tydliga inriktning 

på juristyrken arbetar mindre än hälften inom 

yrken som formellt kräver juridisk yrkesexamen. I 

yrken som inte kräver en sådan examen konkurrerar 

juristutbildade främst med ekonomer och andra 

samhällsvetare. 

Tillgången på juristutbildade beräknas öka med 

nästan 13 000, till drygt 43 000, fram till 2025. Andelen 

kvinnor beräknas då vara nära 60 procent, vilket 

är en fördubbling sedan 1990. År 2006 var männen 

ännu i majoritet. 

Enligt arbetsgivarnas bedömning har tillgången 

på jurister länge varit tämligen god. I bedömningen 

för 2008 redovisas dock för första gången på många 

år en brist på yrkeserfarna med juridisk utbildning. 

Efterfrågan på juristutbildade väntas öka men inte 

lika mycket som tillgången. Det föreligger således 

risk för överskott på juristutbildade under prognosperioden. 


50 000 

40 000 

30 000 

20 000 

10 000 

0 

30 % 

70 % 

Män 

Kvinnor 


46 % 

54 % 

Män Kvinnor 






Män Kvinnor 

Jurister 55 49 





Tull-, taxerings- och socialförsäkringstjänstemän 


25–29 år 30–34 år 35–39 år 

Män 302 377 456 

Kvinnor 283 320 353 


1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 

8 

3 

59 % 

41 % 

6 

6 

53


Det finns en möjlighet att avlägga en konstnärlig examen 

inom fyra olika områden, dans, konst och design, 

musik samt scen och medier. Utbildningarnas 

längd varierar. En konstnärlig utbildning avslutas 

ofta med en konstnärlig yrkesexamen, men det kan 

även ske med en högskole-, kandidat-, magister- eller 

masterexamen. Konstnärligt utbildade kommer 

således ut på arbetsmarknaden två till fem år efter 

påbörjad utbildning. 

Inom det konstnärliga området finns ett flertal 

olika specialhögskolor i Stockholm. Flera andra lärosäten 

har också utbildningar i konstnärliga ämnen, 

särskilt i konst och design, musik samt medier. Flera 

av utbildningarna har få studenter och inte alla lärosäten 

har rätt att utfärda någon konstnärlig examen 

även om man har vissa kurser inom det konstnärliga 

området. Antalet som påbörjar en konstnärlig 

utbildning har ökat under senare år. 


1 500 

1 200 

54 

900 

600 

300 






Ämne/ämnesområde: Konstnärligt område 

03/04 04/05 05/06 06/07 07/08 

Män 1 207 1 237 1 201 1 255 1 713 

Kvinnor 1 399 1 272 1 356 1 472 1 898 

Totalt 2 606 2 509 2 557 2 727 3 611 

Nybörjare inkluderar både nybörjare på yrkesexamensprogram och övriga nybörjare 

på konstnärliga utbildningar. 

Antalet examinerade inom det konstnärliga området 

ligger för varje år fram till 2025 betydligt över 

det rekryteringsbehov som Prognosinstitutets beräkningar 

ger. Det betyder ett ökat överskott av 

konstnärligt utbildade. Många konstnärligt utbildade 

kommer därmed inte att på heltid kunna ägna 

sig åt verksamhet inom det område de är utbildade 

för. Trots de osäkra arbetsmarknadsutsikterna har 

de konstnärliga utbildningarna varit mycket eftersökta. 




0 

2007/08 2011/12 2015/16 2019/20 2024/25

Fortsatt stort överskott 

Antalet förvärvsarbetande med en eftergymnasial 

konstnärlig utbildning som högsta utbildning 

uppgår till drygt 16 000. Könsfördelningen bland 

de konstnärligt utbildade är jämn för närvarande, 

men andelen kvinnor beräknas långsamt öka fram 

till 2025. 

Eftersom det finns många olika konstnärliga utbildningar 

är yrkesspridningen stor. Svårigheten att 

få jobb inom det område man utbildat sig för leder 

dessutom till att yrkesspridningen bland konstnärligt 

utbildade blir än större. En tredjedel av dem 

med uppgift om yrke har ett konstnärligt yrke som 

huvudsyssla. Många konstnärligt utbildade har tillfälliga 

jobb, ofta som frilansare. Femton procent av 

de konstnärligt utbildade arbetar som egna företagare. 

Omkring en fjärdedel arbetar i yrken som kräver 

högst gymnasiekompetens. Bland dem i åldern 

25–39 år gäller detta för ungefär en tredjedel. 

Om antalet nybörjare i konstnärlig utbildning 

fortsätter att ligga på dagens nivå kommer de som 

examineras att vara betydligt fler än de som lämnar 

arbetsmarknaden. Tillgången på konstnärligt utbildade 

ökar i så fall kraftigt fram till 2025. Även efterfrågan 

ökar men inte alls i samma takt. Risken för 

överskott på konstnärligt utbildade är därför stor. 


35 000 

30 000 

25 000 

20 000 

15 000 

10 000 

5 000 

0 

45 % 

55 % 

Män 

Kvinnor 


53 % 

47 % 

Män Kvinnor 






Journalister, konstnärer, skådespelare 

m.fl. 

Män Kvinnor 



Försäljare, detaljhandel; 

demonstratörer m.fl. 

Tecknare, underhållare, professionella 

idrottsutövare m.fl. 



1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 

30 

3 

56 % 

44 % 

28 

25–29 år 30–34 år 35–39 år 

Män 236 251 278 

Kvinnor 212 228 221 

3 

7 

4 

55


Läkarutbildningen, som ges vid sex universitet, har 

en studietid på 5,5 år. Därefter tillkommer 1,5 års ATtjänstgöring 

för full behörighet att utöva läkaryrket. 

För att uppnå specialistkompetens krävs sedan ytterligare 

fem år. 

Antalet nybörjarplatser på läkarutbildningen är 

lågt i förhållande till arbetsmarknadens behov av nyrekrytering 

av läkare. För närvarande täcks därför en 

stor del av behovet genom rekrytering av färdigutbildade 

läkare från andra länder. 

Under de senaste tre åren och det kommande året, 

har antalet nybörjarplatser på läkarutbildningen utökats 

med totalt 234 platser. Platsökningen har ännu 

inte resulterat i att tillgången på läkare ökat, men på 

sikt kommer sannolikt balansen mellan antalet examinerade 

och nyrekryteringsbehovet att bli bättre. 

Utbyggnaden är dock inte tillräcklig för att Sverige 

ska bli självförsörjande. 

Behovet av läkare förväntas öka framöver när andelen 

äldre i befolkningen ökar. Nyrekryteringsbehovet 

av läkare förväntas i genomsnitt ligga på cirka 

1 250 per år jämfört med de knappt 1 100 examine- 


1 800 

1 500 

1 200 

56 

900 

600 

300 




Läkare 


03/04 04/05 05/06 06/07 07/08 

Män 478 455 497 551 540 

Kvinnor 596 607 580 551 619 

Totalt 1074 1062 1077 1102 1159 


Män 87 

Kvinnor 92 


rade som nuvarande dimensionering av utbildningen 

ger (de 234 nya platserna inräknade). I beräkningarna 

ingår ett antagande om ett invandringsöverskott av 

läkare på knappt 300 per år under hela perioden till 

2025 (varav en del är svenska medborgare som utbildat 

sig utomlands, till exempel i Danmark eller Polen). 

Men för att Sverige ska bli självförsörjande, och 

inte behöva lita till den något osäkra rekryteringen 

av färdiga läkare från andra länder, behövs ytterligare 

300–400 nya utbildningsplatser, vilket framgår 

av den streckade linjen i diagrammet nedan. 

Rekryteringsbehov utan invandringsöverskott 




0 

2007/08 2011/12 2015/16 2019/20 2024/25

Fortsatt brist 

Antalet förvärvsarbetande med läkarutbildning är 

drygt 36 000. Nästan alla arbetar som läkare. Drygt 

40 procent av läkarna är kvinnor. Bland yngre läkare, 

under 35 år, och bland dem som nu går på läkarutbildningen 

är kvinnorna i majoritet. År 2025 beräknas 

i genomsnitt varannan förvärvsarbetande med 

en läkarutbildning vara kvinna. 

Det är i dag brist på läkare. För att mildra bristen 

har landstingen rekryterat läkare från utlandet. 

Under senare år har det utfärdats fler legitimationer 

till läkare med utländsk utbildning, över 1 000 per 

år, än till läkare med svensk utbildning, cirka 800 

per år. Men eftersom den svenska legitimationen kan 

sökas från hemlandet för EU- och EES-medborgare 

är det osäkert hur många som verkligen kommer att 

bosätta sig och arbeta som läkare i Sverige. I våra beräkningar 

har vi antagit att Sverige får ett invandringsöverskott 

av läkare på knappt 300 per år. 

Efterfrågan på läkare väntas öka under hela perioden 

till 2025, på grund av ökade vårdbehov till följd 

av befolkningstillväxten och att antalet äldre i befolkningen 

ökar. Under samma period kommer pensionsavgångarna 

bland läkare att vara stora eftersom 

nästan varannan läkare i dag är över 50 år. 

Trots utbyggnaden av läkarutbildningen och det 

beräknade invandringsöverskottet ökar inte till- 


50 000 

40 000 

30 000 

20 000 

10 000 

0 

33 % 

67 % 

Män 

Kvinnor 


Tillgång utan invandringsöverskott 


1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 

Åren 1990–2001 ingår personer med doktorsexamen i medicin, men som saknar läkarutbildning, i antalet förvärvsarbetande. År 2002 uppgick denna grupp till cirka 3 000 personer. 

42 % 

58 % 

Män Kvinnor 






Män Kvinnor 

Läkare 98 98 



25–29 år 30–34 år 35–39 år 

Män 404 464 560 

Kvinnor 361 387 437 

gången i samma grad som efterfrågan. Det finns 

därför risk för att bristen på läkare består. Utan invandringen 

av läkare kommer bristen att förvärras 

ytterligare, som framgår av den streckade linjen i diagrammet 

nedan. 

Beträffande bedömningarna av den framtida arbetsmarknaden 

för läkare och andra grupper av vårdutbildade, 

se även Årsrapport NPS 2009. En analys 

av barnmorskors, sjuksköterskors, läkares, tandhygienisters 

och tandläkares arbetsmarknad, Socialstyrelsen, 

2009. 

50 % 

50 % 

57


Det naturvetenskapliga utbildningsområdet är ett av 

de största, och naturvetenskapliga ämnen finns representerade 

vid de flesta lärosäten, dock med stora 

skillnader i utbud. Av alla de drygt 17 000 nybörjarna 

inom naturvetenskap läsåret 2007/08, inklusive 

nybörjare på yrkesprogram, var det knappt 10 000 

som började på fristående kurser. Bland examinerade 

i den här redovisningen ingår de naturvetenskapliga 

utbildningar som avslutas med en kandidat-, 

magister- eller masterexamen efter tre till fem 

år. Naturvetare avslutar oftast sina studier med en 

magisterexamen. 

En naturvetarexamen har vanligen en inriktning 

mot biologi, datavetenskap, geovetenskap, fysik, 

kemi eller matematik. Alla dessa ämnen hade minst 

900 nybörjare på fristående kurser läsåret 2007/08. 

Flest nybörjare finns inom matematik och biologi. 

Naturvetenskap är det område där högst andel av 

de examinerade, drygt var fjärde, övergår till forskarutbildning. 


2 500 

2 000 

1 500 

1 000 

58 

500 




Naturvetare 


Ämne/ämnesområde: Naturvetenskap 

03/04 04/05 05/06 06/07 07/08 

Män 11 262 11 235 11 720 10 252 10 729 

Kvinnor 6 456 6 513 6 661 6 350 6 614 

Totalt 17 718 17 748 18 381 16 602 17 343 

Antalet nybörjare avser både programnybörjare och nybörjare i naturvetenskapliga 

ämnen som fristående kurser. I den senare kategorin är det en låg andel som avlägger 

examen, vilket förklarar det låga antalet examinerade i förhållande till antalet nybörjare. 

Beräkningarna över antalet examinerade fram till 

2025, baserat på samma examensfrekvenser som de 

senaste åren, visar att det årliga tillskottet av naturvetare 

under hela perioden fram till 2025 kommer att 

vara större än motsvarande rekryteringsbehov. 

För naturvetargruppen som helhet gäller således 

att tillgången på nyexaminerade kommer att vara 

större än efterfrågan. Situationen på arbetsmarknaden 

ser dock olika ut för olika grupper av naturvetare. 




0 

2007/08 2011/12 2015/16 2019/20 2024/25


För närvarande finns det cirka 35 000 förvärvsarbetande 

med naturvetenskaplig högskoleutbildning, 

varav fyra av tio är kvinnor. År 2025 beräknas det 

vara lika många kvinnor som män bland förvärvsarbetande 

naturvetare. Enligt arbetsgivarnas bedömningar 

har det varit god tillgång på nyexaminerade 

biologer och kemister under senare år. För nyexaminerade 

fysiker har läget förbättrats och 2008 var 

tillgången i balans med efterfrågan. När det gäller 

yrkeserfarna naturvetare har tillgången i stort sett 

motsvarat efterfrågan de senaste åren. 

Universitets- och högskolelärare är det vanligaste 

yrket för båda könen. Det gäller dock inte naturvetare 

med en examen i kemi, vars vanligaste yrke 

är kemist. Bland män i åldern 25–39 år är arbete 

som dataspecialist nästan lika vanligt som universitets- 

och högskolelärare. Skillnaderna mellan män 

och kvinnor i fördelningen på yrken beror delvis på 

könsskillnader i utbildningens inriktning. Män har 

i högre grad än kvinnor en examen inom områdena 

datavetenskap och matematik. Kvinnor har i högre 

grad än män examen i biologi och kemi. De som i 

högst utsträckning finns i yrken i nivå med sin utbildning 

är de med examen i fysik, följt av datavetenskap 

och matematik. 


50 000 

40 000 

30 000 

20 000 

10 000 

0 

30 % 

70 % 

Män 

Kvinnor 


40 % 

60 % 

Män Kvinnor 






Män Kvinnor 




Fysiker, kemister m.fl. 8 9 



25–29 år 30–34 år 35–39 år 

Män 302 357 401 

Kvinnor 271 286 304 

Efterfrågan på hela gruppen naturvetare bedöms 

öka något fram till 2025. Tillgången beräknas dock 

öka ännu mer. Det gäller särskilt biologer. Det är 

därför risk för tilltagande överskott på dessa. Däremot 

beräknas tillgången på fysiker minska, vilket 

väntas leda till brist. Tillgången på kemister ökar ungefär 

i samma svaga takt som efterfrågan. För övriga 

inriktningar väntas ett visst överskott. 


1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 

50 % 

50 % 

59


Psykologer utbildas inom högskolan på psykologprogrammet, 

som omfattar fem års utbildning. Det är 

möjligt att läsa till psykolog vid universiteten i Göteborg, 

Linköping, Lund, Stockholm, Umeå, Uppsala, 

Örebro och vid Karolinska institutet, samt, från 

och med 2008, vid Mittuniversitetet. 

För att få legitimation som psykolog krävs ett års 

tjänstgöring som psykolog efter examen. En person 

som börjar på psykologutbildningen läsåret 2009/10 

blir därför tidigast färdig i mitten av nästa decennium. 

Pensionsavgångarna bland psykologutbildade 

kommer att bli stora inom de närmaste femton åren. 

Beräkningarna visar att rekryteringsbehoven av psykologer 

under de närmaste åren kommer att överstiga 

nytillskottet från utbildningsväsendet. På sikt pekar 

beräkningarna mot ett mer balanserat läge, med viss 

risk för överskott efter 2015. 


800 

600 

400 

200 







0 

2007/08 2011/12 2015/16 2019/20 2024/25 

60 

Psykologer 


03/04 04/05 05/06 06/07 07/08 

Män 161 197 171 207 195 

Kvinnor 368 339 334 344 385 

Totalt 529 536 505 551 580 

För läsåret 2008/09 har antalet nybörjare antagits bli 660. 


Män 80 

Kvinnor 89 


Litet överskott väntas 

Det finns ungefär 8 000 förvärvsarbetande med psykologutbildning. 

Drygt 70 procent av dem arbetar 

inom offentlig sektor och majoriteten av dessa inom 

landstinget. Av de övriga arbetar hälften i eget företag. 

Omkring tre av fyra förvärvsarbetande arbetar 

som psykologer, en något större andel bland kvinnorna 

än bland männen. Även arbete som universitets- 

och högskollärare är relativt vanligt. Bland de 

förvärvsarbetande i åldern 25–39 år är arbete som 

psykolog vanligare än bland äldre. 

I dag är två tredjedelar av de förvärvsarbetande 

med en psykologutbildning kvinnor och denna könsfördelning 

beräknas i stort sett bestå fram till 2025. 


brist på yrkeserfarna psykologer och balans mellan 

tillgång och efterfrågan på nyexaminerade. Psykologernas 

arbetsmarknad håller på att vidgas eftersom 

psykologisk kunskap efterfrågas inom allt fler områden. 

I framtiden kan därför en större andel av de 

psykologutbildade komma att arbeta utanför hälso- 

och sjukvårdsområdet. 

Omkring 40 procent av de förvärvsarbetande med 

psykologutbildning är i dag 55 år eller äldre och pensionsavgångarna 

inom den närmaste tioårsperioden 

kommer att bli stora. Trots detta beräknas tillgången, 


12 000 

9 000 

6 000 

3 000 

0 

66 % 

34 % 

Män 

Kvinnor 


67 % 

33 % 

Män Kvinnor 






Män Kvinnor 

Psykologer m.fl. 78 89 



och personaltjänstemän 3 1 




25–29 år 30–34 år 35–39 år 

Män 298 325 332 

Kvinnor 305 287 294 

med nuvarande utbildningsdimensionering, öka under 

hela perioden till 2025. 

De första tio åren beräknas efterfrågan öka i ungefär 

samma omfattning som tillgången. Mot slutet 

av perioden ökar tillgången snabbare än efterfrågan, 

vilket pekar mot att det kan bli ett överskott 

på sikt. 


1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 

68 % 

32 % 

61


Receptarieutbildningen är treårig och ger kunskaper 

om läkemedel och läkemedelshantering. Huvudsaklig 

inriktning är farmaci, men utbildningen omfattar 

även kurser i kemi och biomedicinsk vetenskap. 

Sju lärosäten har examensrätt för utbildningen. 

Utöver universiteten i Uppsala och Göteborg, som 

även utbildar apotekare, har universiteten i Umeå, 

Linköping, Luleå och Karlstad samt Högskolan i 

Kalmar examensrätt för receptarieutbildningen. 

Antalet nybörjarplatser har varierat över tid, men 

en bestående förändring är att utbildningen numera 

ges på fler orter än tidigare. Antalet nybörjarplatser 

är dock fortfarande lågt, och antalet nybörjare ännu 

lägre, i förhållande till behovet av ersättningsrekryteringar 

när många receptarier går i pension under 

de kommande åren. Dessutom bedöms efterfrågan 

på receptarier komma att öka fram till 2025. 

Enligt beräkningarna skulle antalet nybörjare behöva 

öka kraftigt för att tillskottet från utbildningsväsendet 

ska motsvara efterfrågan åren närmast efter 

2011. Behovet av nyrekrytering kommer sedan att 

minska successivt när behovet av ersättningsrekrytering 

för pensionsavgångarna minskar igen. 


500 

400 

300 

200 

100 






0 

2007/08 2011/12 2015/16 2019/20 2024/25 

62 

Receptarier 


03/04 04/05 05/06 06/07 07/08 

Män 33 41 28 36 39 

Kvinnor 390 340 280 206 212 

Totalt 423 381 308 242 251 


Män 48 

Kvinnor 70 


Antalet nybörjarplatser behöver utökas, men utbildningen 

har ett relativt lågt sökandetryck. Det 

finns också möjligheter att omfördela arbetsuppgifter 

mellan receptarier och apotekare. Apotekarna är 

en grupp för vilken det finns risk för ett framtida 

överskott. Det råder också en osäkerhet i utvecklingen 

av efterfrågan med anledning av den avreglering 

av apoteksmarknaden som nu föreslås. Mycket 

talar därför för att välja en medelväg när det gäller 

att utöka platsantalet.

Stor brist väntas 

Antalet förvärvsarbetande med receptarieutbildning 

är cirka 5 500. I stort sett alla är kvinnor. Till 2025 

väntas dock andelen män öka något. Medelåldern 

är hög, nära hälften av de förvärvsarbetande är 55 

år eller äldre. 

Närmare 90 procent av de receptarieutbildade 

arbetar inom apotekshandeln och som receptarier. 

Cirka 5 procent arbetar inom läkemedelsindustrin. 

Enligt arbetsgivarnas bedömning har det i många 

år varit brist på receptarier. Under de kommande 

tio åren väntas stora pensionsavgångar. Med dagens 

omfattning av receptarieutbildningen kommer inte 

de nyexaminerade att räcka till för att ersätta dem 

som går i pension. Tillgången på receptarier beräknas 

därför minska kraftigt under den närmaste tioårsperioden. 

Under perioden fram till 2025 väntas 

samtidigt efterfrågan öka varför det på sikt finns risk 

för en tilltagande brist på receptarier. 

Det bör tilläggas att den framtida efterfrågan på 

receptarier är svårbedömd till följd av den avreglering 

av apoteksmarknaden som nu föreslås. 


8 000 

6 000 

4 000 

2 000 

0 

97 % 

3 % 

Män 

Kvinnor 


98 % 

2 % 

Män Kvinnor 





Observera att yrket receptarie i SSYK förs till ”kort eftergymnasial utbildning” eftersom 

motsvarande utbildningar fram till den senare delen av 1990-talet var kortare än tre år. 


Män Kvinnor 

Receptarier 84 88 




Specialister inom biologi, jord- och 

skogsbruk m.m. 0 1 


25–29 år 30–34 år 35–39 år 

Män .. .. .. 

Kvinnor 255 245 251 


1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 

93 % 

7 % 

63


3 600 

3 000 

2 400 

1 800 

1 200 

64 

600 



Samhälls- och beteendevetenskapliga utbildningar, 

inklusive utbildningarna inom administration, organisation 

och förvaltning omfattar ett stort utbildningsområde. 

En utbildning inom detta breda område 

avslutas med en kandidat-, magister- eller masterexamen 

efter tre till fem år. De flesta lärosäten 

har utbildningar inom samhälls- och beteendevetenskap. 

Exempel på sådana ämnen är kulturgeografi, 

sociologi, statsvetenskap, psykologi och utbildningar 

inom administration, organisation och förvaltning. 

Utbudet av sådana ämnen varierar dock stort mellan 

olika lärosäten. Bland examinerade är psykologer, 

ekonomer och systemvetare exkluderade eftersom 

de redovisas för sig. 

Personer med en examen inom samhälls- och beteendevetenskap 

får en generell kompetens vilket gör 

att de yrken som är aktuella blir ganska många. På 

arbetsmarknaden finns ett stort behov av olika samhälls- 

och beteendevetenskapliga kompetenser. Det 

finns också en viss utbytbarhet mellan personer med 





Ämne/ämnesområde: Beteendevetenskap, ekonomi, administration, 

övriga samhällsvetenskapliga ämnen 

03/04 04/05 05/06 06/07 07/08 

Män 11 706 11 485 11 713 11 993 12 407 

Kvinnor 19 398 19 079 19 314 19 822 21 758 

Totalt 31 104 30 564 31 027 31 815 34 165 

Antalet nybörjare avser både programnybörjare och nybörjare i samhälls- och beteendevetenskapliga 

ämnen på fristående kurser. I den senare kategorin är det en låg 

andel som avlägger examen, vilket förklarar det låga antalet examinerade i förhållande 

till antalet nybörjare. 

olika sådana kompetenser, exempelvis mellan ekonomer 

och andra samhällsvetare. 

En person som påbörjar en utbildning inom samhälls- 

eller beteendevetenskap hösten 2009 kommer 

ut på arbetsmarknaden från och med 2012. Då är 

behovet av nyexaminerade i balans med tillgången. 

Därefter beräknas ett gradvis minskat rekryteringsbehov 

fram till 2025. Från och med 2015 blir det årliga 

tillskottet av samhälls- och beteendevetare större 

än motsvarande rekryteringsbehov. Det innebär en 

risk för ett överskott av samhälls- och beteendevetare 

på lite längre sikt. 




0 

2007/08 2011/12 2015/16 2019/20 2024/25

Ökande konkurrens om jobben 

Antalet förvärvsarbetande med en generell examen 

inom samhälls- och beteendevetenskap samt förvaltningsutbildade 

är omkring 54 000. Hälften av de 

förvärvsarbetande arbetar i den offentliga sektorn 

och var sjätte anställd har ett chefsjobb. Mångfalden 

av utbildningsinriktningar inom gruppen medverkar 

till att de utbildade finns i ett stort antal yrken. 

Kvinnor utgör redan en knapp majoritet av de 

förvärvsarbetande samhälls- och beteendevetarna. 

Fram till 2025 kommer andelen kvinnor att öka till 

ungefär två tredjedelar. 

Under många år har det, enligt arbetsgivarnas 

bedömning, varit god tillgång på nyexaminerade 

samhälls- och beteendevetare medan arbetsmarknadsläget 

varit bättre för dem med yrkeserfarenhet. 

Stora pensionsavgångar är att vänta inom den närmaste 

tioårsperioden eftersom nästan 40 procent av 

de förvärvsarbetande i dag är 55 år eller äldre. Det är 

bland samhällsvetarna i denna grupp som pensionsavgången 

kommer att vara stor. 

Så länge pensionsavgångarna är stora väntas tillgång 

och efterfrågan utvecklas ganska parallellt. 

Därefter finns det risk för ett ökat överskott. Vid 

bedömningen av framtidsutsikterna för samhälls- 

och beteendevetare måste man beakta att många i 

denna grupp har kompetens som ligger nära den hos 

andra stora grupper på arbetsmarknaden, exempelvis 

ekonomer och jurister. Det finns en stor utbytbarhet 

och konkurrens mellan dessa grupper. 


80 000 

60 000 

40 000 

20 000 

0 

46 % 

54 % 

Män 

Kvinnor 


Män Kvinnor 








Män Kvinnor 


Socialförsäkringstjänstemän 5 7 





56 % 

44 % 71 % 

29 % 


1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 

12 

3 

17 

25–29 år 30–34 år 35–39 år 

Män 275 319 376 

Kvinnor 263 274 305 

5 

65


Sjukgymnastutbildningen, som är treårig, finns vid 

sju universitet från Luleå tekniska universitet i norr 

till Lunds universitet i söder samt vid Mälardalens 

högskola. Antalet utbildningsplatser är högst vid Karolinska 

institutet och lägst vid Mälardalens högskola. 

Prognosinstitutets beräkningar pekar mot ett nyrekryteringsbehov 

av cirka 600 sjukgymnaster per år 

under perioden 2010 till 2025. Det betyder att antalet 

nybörjarplatser, som för närvarande är cirka 700, 

behöver utökas med 10–15 procent för att det årliga 

tillskottet till arbetsmarknaden ska bli tillräckligt. 

Detta under förutsättning att den nuvarande examensfrekvensen 

består. 

Även med den nuvarande dimensioneringen av utbildningen 

kommer antalet sjukgymnaster att fortsätta 

att öka under hela perioden fram till 2025, eftersom 

yrkeskåren är relativt ung och få avgår med 

pension. 

Behovet av sjukgymnaster, liksom av annan vårdpersonal, 

bedöms komma att öka under hela perioden 

fram till 2025 med tanke på att antalet äldre personer 

i befolkningen ökar kraftigt framöver. 


800 

600 

400 

200 






0 

2007/08 2011/12 2015/16 2019/20 2024/25 

66 

Sjukgymnaster 


03/04 04/05 05/06 06/07 07/08 

Män 170 156 188 190 201 

Kvinnor 469 465 453 467 492 

Totalt 639 621 641 657 693 


Män 72 

Kvinnor 81 


Ökad efterfrågan 

Antalet förvärvsarbetande med sjukgymnastutbildning 

är drygt 12 000. Omkring åtta av tio förvärvsarbetande 

arbetar som sjukgymnaster. Motsvarande 

andel för åldersgruppen 25–39 år är nästan nio av tio. 

Åtta av tio förvärvsarbetande med en sjukgymnastutbildning 

är kvinnor. Bland nybörjarna på utbildningen 

är dock nästan tre av tio män, vilket innebär 

att andelen manliga sjukgymnaster väntas öka något 

fram till 2025. 

Omkring 40 procent av sjukgymnasterna arbetar 

inom privata företag, till exempel inom företagshälsovård, 

friskvård eller på en privat mottagning. De 

offentliganställda sjukgymnasterna finns inom habilitering, 

rehabiliterings- och omsorgsverksamhet. 

Sjukgymnaster arbetar med att förebygga, utreda 

och behandla funktionsstörningar som begränsar eller 

hotar att begränsa personers rörelseförmåga. 


god tillgång på nyexaminerade och brist på yrkeserfarna. 

Det finns dock stora regionala skillnader. 

Behovet av sjukgymnaster väntas öka till följd av en 

ökad satsning på förebyggande hälsovård och på rehabilitering 

av sjukskrivna. Efter 2020 kommer antalet 

personer över 80 år att stiga kraftigt vilket medför 

ytterligare ökat behov av sjukgymnaster. I vilken 

utsträckning behoven kommer att tillgodoses 


18 000 

15 000 

12 000 

9 000 

6 000 

3 000 

0 

82 % 

18 % 

Män 

Kvinnor 


79 % 

21 % 

Män Kvinnor 





Observera att yrkesgruppen sjukgymnaster m.fl. i SSYK förs till kvalifikationsnivån ”kort 

eftergymnasial utbildning”, eftersom motsvarande utbildningar fram till den senare delen 

av nittiotalet var kortare än tre år. 


Män Kvinnor 

Sjukgymnaster m.fl. 82 87 



Säkerhetsinspektörer m.fl. 2 1 

Arbetsterapeuter 0 1 


25–29 år 30–34 år 35–39 år 

Män 246 257 271 

Kvinnor 237 218 220 

beror på ekonomi och prioriteringar inom kommuner 

och landsting. 

Med nuvarande utbildningsdimensionering kommer 

antalet sjukgymnaster i arbetskraften att växa 

fram till 2025. Efterfrågan beräknas dock växa ännu 

mer, vilket innebär att det på sikt finns risk för viss 

brist. 


1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 

74 % 

26 % 

67


Sjuksköterskeutbildningen (inklusive utbildningen 

till röntgensjuksköterska) är treårig. Många sjuksköterskor 

kompletterar senare sin utbildning med barnmorske- 

eller specialistsjuksköterskeexamen, vilket 

betyder ytterligare 1 till 1,5 halvt års utbildning. 

Utbildningen är en av de största inom den högre 

utbildningen och närmare nio av tio som utbildar sig 

är kvinnor. Det betyder att närmare 10 procent av en 

årskull kvinnor blir sjuksköterskor. Utbildningen är 

också spridd till flest lärosäten av alla utbildningar i 

systemet av högre utbildning. Den förekommer på 

dryga tjugotalet orter i landet. 

De som börjar sin sjuksköterskeutbildning under 

läsåret 2009/10 kommer i allmänhet ut på arbetsmarknaden 

2012 eller 2013. Med nuvarande dimensionering 

av utbildningen – cirka 5 500 nybörjare per 

år inom de program som leder till sjuksköterskeexamen 

och röntgensjuksköterskeexamen – pekar Prognosinstitutets 

beräkningar mot en viss brist på sjuk- 


8 000 

6 000 

4 000 

2 000 

68 






03/04 04/05 05/06 06/07 07/08 

Män 852 826 767 784 745 

Kvinnor 4 624 4 189 4 196 4 540 4 712 

Totalt 5 476 5 015 4 963 5 324 5 457 


Män 73 

Kvinnor 85 


sköterskor, både vid denna tidpunkt och senare under 

perioden fram till och med 2025. 

Tillgången på sjuksköterskor bedöms öka under 

hela perioden. Mycket talar dock för att efterfrågan 

kommer att öka ännu mer. Den totala efterfrågan på 

sjuksköterskor är bland annat beroende av hur efterfrågan 

inom den kommunala äldreomsorgen utvecklas. 

I dag förväntas den öka i takt med att andelen 

äldre i befolkningen ökar. 



0 

2007/08 2011/12 2015/16 2019/20 2024/25

Fortsatt brist 

Det finns cirka 115 000 förvärvsarbetande med sjuksköterskeexamen. 

Nio av tio sjuksköterskor är kvinnor. 

Andelen män förväntas öka något men förändringen 

går långsamt. Över hälften av sjuksköterskorna 

är specialistutbildade. 

Omkring nio av tio anställda med sjuksköterskeutbildning 

arbetar också som sjuksköterskor. Yngre 

arbetar som sjuksköterskor i något högre grad än 

äldre. Tre av fyra arbetar inom hälso- och sjukvården 

medan drygt 10 procent arbetar inom äldre- och 

handikappomsorgen. Omkring 80 procent är offentligt 

anställda. 


brist på både specialistsjuksköterskor och yrkeserfarna 

sjuksköterskor utan specialistkompetens. Det 

finns emellertid regionala skillnader. Utvecklingen 

inom sjukvården med ny teknik och nya metoder 

medverkar till att efterfrågan på specialistutbildade 

sjuksköterskor ökar. 

En åldrande befolkning beräknas skapa ett allt 

större behov av sjuksköterskor inom äldreomsorgen, 

framför allt efter 2020 då antalet personer över 80 

år kommer att öka kraftigt. Den totala efterfrågan 

på sjuksköterskor ökar dock relativt jämnt fram till 

2025, när efterfrågan beräknas vara drygt 30 procent 

högre än 2006. Med nuvarande utbildningsdimensionering 

beräknas tillgången under samma period 

öka med knappt 20 procent, vilket betyder att det 

finns risk för fortsatt brist på sjuksköterskor. 


160 000 

120 000 

80 000 

40 000 

0 

93 % 

7 % 

Män 

90 % 

10 % 

Kvinnor 


Män Kvinnor 





Observera att yrket sjuksköterska i SSYK förs till ”kort eftergymnasial utbildning” eftersom 

motsvarande utbildningar fram till den senare delen av 1990-talet var kortare än 

tre år. 


Män Kvinnor 

Sjuksköterskor 61 68 

Barnmorskor; sjuksköterskor med 

särskild kompetens 26 25 



Chefer för mindre företag och enheter 

1 0 


25–29 år 30–34 år 35–39 år 

Män 286 311 328 

Kvinnor 246 234 251 


1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 

88 % 

12 % 

69


Utbildningen till socionom avslutas vanligen med 

en yrkesexamen efter 3,5 år. Men man kan också avlägga 

en kandidat-, magister- eller masterexamen efter 

tre till fem år med socialt arbete som huvudämne. 

Det finns tio universitet och sex högskolor, spridda 

över hela landet, som har rätt att utfärda en socionomexamen. 

På vissa lärosäten finns möjlighet att 

välja olika inriktningar, bland annat social omsorg. 

Det tidigare särskilda sociala omsorgsprogrammet 

avvecklas successivt som eget program men ingår i 

beräkningarna för antalet examinerade socionomer 

under de närmaste åren. 

Behovet av kompetens inom området omsorg om 

äldre förväntas öka när andelen äldre i befolkningen 

ökar. Dessa förändringar sker gradvis och det är inte 

självklart vilken specialistkompetens som då kommer 

att bli mer eftersökt. 

Prognosinstitutets beräkningar visar att rekryteringsbehovet 

under hela perioden fram till 2025 uppskattas 

bli mindre än tillgången på nyexaminerade 

socionomer. Det innebär att det finns en betydande 

risk för ett ökande överskott av socionomer, förutsatt 

att antalet nybörjare och examensfrekvenserna 

inte förändras. 


4 000 

3 000 

2 000 

1 000 

70 




Socionomer 


03/04 04/05 05/06 06/07 07/08 

Män 360 398 413 429 425 

Kvinnor 2 434 2 260 2 238 2 501 2 550 

Totalt 2 794 2 658 2 651 2 930 2 975 


Män 60 

Kvinnor 85 





0 

2007/08 2011/12 2015/16 2019/20 2024/25


Antalet förvärvsarbetande med socionomutbildning 

eller social omsorgsutbildning är för närvarande 

drygt 40 000. Kvinnorna dominerar och 

denna dominans beräknas öka ytterligare fram till 

2025. Mer än åtta av tio arbetar inom offentlig sektor, 

flest inom kommunal förvaltning. Majoriteten 

av dem med socionomexamen arbetar som socialsekreterare 

eller kuratorer, medan nästan var tredje av 

dem med en social omsorgsutbildning arbetar som 

chefer, främst inom äldre- och handikappomsorg. 

Utbildningens bredd gör att socionomer kan arbeta 

inom många olika fält. 

Bedömningen av den framtida examinationen 

försvåras något av att social omsorgsutbildning inte 

längre finns som en särskild utbildning. Behovet av 

personer med denna kompetens täcks nu inom socionomutbildningen. 

I dag är arbetsmarknaden relativt gynnsam för 

erfarna socionomer, särskilt inom äldre- och handikappomsorgen, 

medan tillgången på nyexaminerade 

totalt sett är större än efterfrågan. På sikt beräknas 

efterfrågan på socionomer öka både inom offentlig 

förvaltning och inom vård och omsorg. Efterfrågan 

på socionomer med inriktning mot äldreomsorg väntas 

öka i takt med den åldrande befolkningen. 


80 000 

60 000 

40 000 

20 000 

0 

79 % 

21 % 

Män 

84 % 

16 % 

Kvinnor 


Män Kvinnor 






Män Kvinnor 

Socialsekreterare och kuratorer 50 55 

Behandlingsassistenter m.fl. 14 14 

Chefer för mindre enheter inom vård- 

och omsorg 




25–29 år 30–34 år 35–39 år 

Män 266 276 290 

Kvinnor 249 244 257 

Med dagens utbildningsdimensionering beräknas 

tillgången på socionomer öka med över 50 procent 

fram till 2025, vilket är betydligt mer än den motsvarande 

efterfrågeökningen. Det är därför risk för 

ett växande överskott på socionomer. 


87 % 

13 % 

Tillgång 

1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 

6 

6 

71


1 200 

1 000 

72 

800 

600 

400 

200 

Speciallärare och specialpedagoger 


Utbildningar till speciallärare och specialpedagog är 

påbyggnadsutbildningar på lärarutbildningen. Speciallärarutbildningen 

ersattes av specialpedagogutbildningen 

1990, men från 2008 finns utbildningarna 

parallellt i högskolan. Speciallärarens arbete är 

i synnerhet inriktat på individuellt stöd till elever i 

deras läs- och skrivutveckling eller matematikinlärning, 

medan specialpedagogen arbetar på ett bredare 

plan. 

Utbildning till specialpedagog och speciallärare 

finns i Stockholm, Göteborg, Linköping, Umeå, 

Karlstad, Växjö, Örebro, Malmö och Kristianstad. 

Förutom lärarexamen krävs minst tre års yrkeserfarenhet 

från förskola, skola eller andra relevanta yrkesområden. 

Eftersom det rör sig om påbyggnadsutbildningar 

som kräver yrkeserfarenhet så sker rekryteringen 

inom den befintliga lärarkåren. En ökning av antalet 

nybörjarplatser på dessa påbyggnadsutbildningar 





03/04 04/05 05/06 06/07 07/08 

Män 50 46 47 39 25 

Kvinnor 669 546 528 515 324 

Totalt 719 592 575 552 349 

För 2008/09 och därefter har antalet nybörjare antagits bli 700. 


Män 75 

Kvinnor 96 

innebär att tillgången på lärare med inriktning mot 

tidigare år minskar. 

Båda utbildningarna är 1,5 år långa, och de som 

börjar på utbildningen under 2009/10 blir färdiga 

specialpedagoger eller speciallärare tidigast 2011. 

Rekryteringsbehovet beräknas då vara drygt 1 000, 

medan antalet examinerade förväntas uppgå till endast 

drygt 600. Antalet nybörjarplatser behöver således 

utökas redan nu för att undvika brist. 




0 

2007/08 2011/12 2015/16 2019/20 2024/25

Ökande brist 

Det finns cirka 13 800 förvärvsarbetande personer 

med speciallärar- eller specialpedagogutbildning. Av 

dessa arbetar 11 000 inom utbildningsväsendet. 

Åldersfördelningen bland de förvärvsarbetande är 

mycket sned. Nästan tre av fyra är 55 år eller äldre. 

Under de närmaste tio åren väntar stora pensionsavgångar 

och tillgången beräknas därför minska. 

Om antalet nybörjare vid utbildningen ligger kvar 

på 2008/09 års nivå, det vill säga 700, väntas tillgången 

börja öka igen först omkring år 2020. 

Andelen kvinnor har ökat sedan 1990 och uppgår 

nu till 85 procent. Andelen kvinnor beräknas fortsätta 

öka. 

Många av dem som arbetar inom yrket speciallärare 

har varken speciallärar- eller specialpedagogutbildning. 

Enligt arbetsgivarnas bedömning har det 

under lång tid varit brist på specialpedagoger och 

speciallärare. Situationen har dock förbättrats de 

senaste åren, men fortfarande råder viss brist. Den 

beräknade framtida efterfrågan utgår ifrån att de 

som arbetar som speciallärare eller specialpedagoger 

i ökande grad ska ha adekvat utbildning. Som 

en följd av detta, men även till följd av att antalet 

elever väntas öka, ökar efterfrågan på utbildade speciallärare 

ochspecialpedagoger under hela perioden 

till 2025. Tillgången beräknas däremot minska fram 

till omkring 2020. Det är därför stor risk att den nuvarande 

bristen på speciallärare och specialpedagoger 

förvärras. 


20 000 

16 000 

12 000 

8 000 

4 000 

0 

78 % 

22 % 

Män 

85 % 

15 % 

Kvinnor 


Män Kvinnor 






Män Kvinnor 

Speciallärare 69 64 







25–29 år 30–34 år 35–39 år 

Män - .. 299 

Kvinnor .. 244 269 


93 % 

7 % 

Tillgång 

1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 

73


Denna utbildningsgrupp omfattar många olika eftergymnasiala 

utbildningar inom data- och systemvetenskap 

respektive IT. De flesta lärosäten har utbildningar 

inom dessa områden, men utbildningarna 

kan ha skiftande inriktning. Vissa har kandidatprogram 

med inriktning mot datavetenskap eller systemvetenskap 

medan andra har mer specialiserade 

utbildningar inom exempelvis dataspelsutveckling 

eller ekonomi och IT. Utbildningarna avslutas med 

en kandidat-, magister- eller masterexamen efter tre 

till fem års studier. 

Tillgången på systemvetare och andra med liknande 

utbildningar har ökat. Antalet nybörjare har 

också ökat de sista två läsåren. Den ökade tillgången 

på examinerade systemvetare/programmerare, varav 

en fjärdedel med annan utbildning än högskoleutbildning, 

motsvaras inte av en lika stor ökning av rekryteringsbehovet, 

åtminstone inte på kort sikt. 


2 000 

1 600 

1 200 

74 

800 

400 




Systemvetare 


Ämne/ämnesområde: Informatik, data- och systemvetenskap 

03/04 04/05 05/06 06/07 07/08 

Män 3 066 2 678 3 292 3 302 3 425 

Kvinnor 1 391 1 224 1 458 1 606 1 578 

Totalt 4 457 3 902 4 750 4 908 5 013 


De som påbörjar en utbildning inom informatik 

eller data- och systemvetenskap hösten 2009 kommer 

ut på arbetsmarknaden från och med 2012. Då 

väntar ett visst överskott av nyexaminerade. På lite 

längre sikt ser utsikterna på arbetsmarknaden ut att 

bli bättre. Den snabba utvecklingen inom området 

IT och data kan dock komma att ändras, vilket gör 

att det långsiktiga rekryteringsbehovet är något svårbedömt. 




0 

2007/08 2011/12 2015/16 2019/20 2024/25

Svårbedömd arbetsmarknad 

Antalet förvärvsarbetande med eftergymnasial utbildning 

inom data-, systemvetenskap och programmering 

är för närvarande drygt 27 000. Nästan två 

tredjedelar är män, en andel som väntas bestå fram 

till 2025. Genomsnittsåldern bland de förvärvsarbetande 

är relativt låg, 65 procent är under 45 år. 

Det innebär att pensionsavgångarna blir förhållandevis 

små de närmaste decennierna. Därför fortsätter 

tillgången på utbildade att stiga fram till mitten 

av 2020-talet. 

Det vanligaste yrket i utbildningsgruppen är dataspecialist. 

I detta yrke utgör de med programmerar- 

eller systemvetarutbildning endast en mindre 

andel av samtliga förvärvsarbetande. Den beräknade 

framtida efterfrågan bygger dock på att deras andel 

i datayrken växer, men fortfarande beräknas de vara 

i minoritet i dessa yrken 2025. 


balans mellan tillgång och efterfrågan på nyexaminerade 

personer som är eftergymnasialt utbildade inom 

data- och systemvetenskap eller IT. Däremot finns 

brist på yrkeserfarna. Fram till 2025 väntas efterfrågan 

öka, men inte i samma takt som tillgången. Beräkningarna 

är dock osäkra då personer med denna 

utbildning konkurrerar med andra grupper som har 

data och IT i sin utbildning, främst ingenjörer (datateknik), 

men även naturvetare (teknisk informationsbehandling). 


40 000 

30 000 

20 000 

10 000 

0 

38 % 

62 % 

Män 

Kvinnor 


38 % 

62 % 

Män Kvinnor 






Män Kvinnor 


Datatekniker och dataoperatörer 11 8 






25–29 år 30–34 år 35–39 år 

Män 291 359 406 

Kvinnor 279 292 323 


1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 

3 

34 % 

66 % 

5 

75


Tandläkarutbildningen är femårig och finns vid fyra 

lärosäten i landet, Göteborgs universitet, Karolinska 

institutet, Malmö högskola och Umeå universitet. 

Både tillgång och efterfrågan på tandläkare är 

svår att bedöma. Tillgången är svårbedömd därför 

att det finns en stor rörlighet över gränserna bland 

dem som utbildar sig i Sverige och en etablering i Sverige 

av tandläkare som är utbildade utomlands. Efterfrågan 

är svårbedömd bland annat därför att den 

är starkt beroende av utveckling av behandlingsmetoder 

och graden av statliga subventioner av patientkostnaderna. 

Förutsättningarna ändrades till exempel 

sommaren 2008 när subventionerna för tandvård 

ökade. Det bör rimligen leda till att efterfrågan på 

tandvård ökar och därmed även efterfrågan på tandläkare. 

Med nuvarande antal nybörjarplatser, inklusive 

årets utökning om 40 platser, sammantaget knappt 

300 nybörjare per år, och nuvarande examensfrekvenser 

kommer tandläkarkåren att minska från cirka 

8 500 till drygt 6 000 år 2025. 


400 

300 

200 

100 






0 

2007/08 2011/12 2015/16 2019/20 2024/25 

76 

Tandläkare 


03/04 04/05 05/06 06/07 07/08 

Män 96 83 88 81 96 

Kvinnor 119 144 152 169 159 

Totalt 215 227 240 250 255 


Män 70 

Kvinnor 78 


År 2006 och 2007 utökades antalet nybörjarplatser 

med totalt 30 platser och ytterligare 40 platser tillkommer 

under 2009. För att nå en examination av 

närmare 350 tandläkare per år, vilket torde stämma 

bättre överens med behovet av nytillskott till tandläkarkåren, 

behövs cirka 450 nybörjarplatser. Dit är 

det fortfarande långt. 

En del av behovet av tandläkare fylls redan nu 

genom rekrytering av tandläkare som är utbildade i 

andra länder. Om inte utbildningen utökas kommer 

sannolikt en större del av behovet av nyrekrytering 

att behöva fyllas på, på detta något osäkra sätt.

Antalet tandläkare minskar kraftigt 

Antalet förvärvsarbetande med tandläkarutbildning 

är cirka 8 500. Ungefär hälften av dem driver eller 

är anställda på privata praktiker. Kvinnorna är i dag 

i klar majoritet på tandläkarutbildningen och 2025 

beräknas nästan två av tre förvärvsarbetande med 

denna utbildning vara kvinnor. 

Den framtida efterfrågan på tandläkare är svår att 

förutsäga då den delvis beror på politiska beslut kring 

finansieringen av tandvårdskostnaderna, som till exempel 

den nyligen genomförda tandvårdsreformen. 


brist på yrkeserfarna tandläkare i hela landet medan 

bilden är mer splittrad vad gäller situationen för de 

nyexaminerade. Stora pensionsavgångar är att vänta 

inom tandläkarkåren eftersom nästan två tredjedelar 

är 50 år eller äldre. I övrigt är den framtida tillgången 

på tandläkare svår att bedöma då det finns 

en stor rörlighet över landets gränser. I våra beräkningar 

antas lika många utbildade tandläkare flytta 

till som från Sverige under prognosperioden. 

Under dessa förutsättningar och med en utbyggnad 

av utbildningen från och med 2009, beräknas 

tillgången på tandläkare minska med cirka 25 procent 

fram till 2025. Under samma tid beräknas efterfrågan 

ligga kvar på ungefär samma nivå som i 

dag. 


12 000 

9 000 

6 000 

3 000 

0 

41 % 

59 % 

Män 

Kvinnor 


50 % 

50 % 

Män Kvinnor 






Män Kvinnor 

Tandläkare 93 94 


Tandhygienist 1 0 


25–29 år 30–34 år 35–39 år 

Män 360 379 396 

Kvinnor 339 322 326 


1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 

64 % 

36 % 

77


Till gruppen teologer räknar vi både utbildningar 

vid universitetens religionsvetenskapliga institutioner 

och pastorsutbildningar vid teologiska institut. 

Utbildningar i teologiska ämnen, främst religionsvetenskap 

eller religionskunskap, finns vid ett tjugotal 

lärosäten och är väl spridda från norr till söder. 

Det finns många studerande i teologiska ämnen vid 

universiteten i Lund, Göteborg, Umeå och Uppsala 

samt Högskolan i Gävle, medan övriga lärosäten ofta 

har få studerande. 

När examensordningen ändrades år 2007 togs 

teologie kandidatexamen bort som yrkesexamen. Utbildningstiden 

för kandidatexamen är nu tre år mot 

tidigare tre och ett halvt år. Studenter som påbörjade 

den äldre utbildningen utgör fortfarande en majoritet 

av dem som examineras i teologiska ämnen. 

För den som vill bli präst krävs det efter avläggande 

av kandidat-, magister- eller masterexamen yt- 


400 

300 

200 

100 







0 

2007/08 2011/12 2015/16 2019/20 2024/25 

78 

Teologer 


03/04 04/05 05/06 06/07 07/08 

Män 352 453 318 341 325 

Kvinnor 617 677 526 505 460 

Totalt 969 1 130 844 846 785 

terligare utbildning vid pastoralinstitut eller vid Johannelunds 

teologiska högskola. Man kan också läsa 

hela utbildningen till präst vid Johannelunds teologiska 

högskola, vilket tar 5,5 år. 

Antalet studerande inom teologi har varierat de 

senaste åren. Sedan läsåret 2004/05 har nybörjarna 

blivit färre, något som senare återspeglas i färre examinerade. 

Frånsett de allra första åren, tyder Prognosinstitutets 

beräkningar på att det årliga rekryteringsbehovet 

av teologer är ungefär lika stort eller något 

större än tillgången på nyexaminerade.

Andelen kvinnor ökar 

Antalet förvärvsarbetande med teologisk utbildning 

är cirka 6 400. Två av tre förvärvsarbetande arbetar 

som präst eller pastor. Arbete inom social service och 

vid universitet och högskolor är också relativt vanligt. 

År 1990 var tre av fyra teologer män, men betydande 

förändringar pågår eftersom fler kvinnor 

än män nu avlägger en examen i teologiska ämnen. 

Vid slutet av prognosperioden beräknas kvinnorna 

utgöra nästan hälften av de förvärvsarbetande med 

teologisk utbildning. 

Enligt arbetsgivarnas bedömning är det i dagsläget 

viss brist på teologer. Det kommer att ske stora 

pensionsavgångar bland de förvärvsarbetande med 

teologisk utbildning under de närmaste 10–15 åren, 

eftersom varannan idag är 50 år eller äldre. Trots 

detta väntas den totala tillgången öka något fram 

till 2025 eftersom examinationen också ökar under 

de närmaste åren. Efterfrågan beräknas öka i nästan 

samma takt som tillgången varför dagens brist troligen 

ändras till en mer balanserad situation. 

Efterfrågan är dock svårbedömd. Om medlemsantalet 

i Svenska kyrkan fortsätter att sjunka väntas 

efterfrågan dämpas. Under de första åtta åren som 

fristående samfund, åren 2000–2007, minskade antalet 

medlemmar i Svenska kyrkan med drygt en 

halv miljon till knappt sju miljoner (74 procent av 

befolkningen). Samtidigt minskade antalet församlingar 

med över 700. I dag finns det cirka 1 800 församlingar. 


10 000 

8 000 

6 000 

4 000 

2 000 

0 

24 % 

76 % 

Män 

Kvinnor 


37 % 

63 % 

Män Kvinnor 






Män Kvinnor 

Präster 55 60 

Pastorer 9 5 


Behandlingsassistenter, fritidsledare 

m.fl. 



25–29 år 30–34 år 35–39 år 

Män 290 302 323 

Kvinnor 279 281 297 


1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 

3 

48 % 

52 % 

5 

79


Veterinärprogrammet omfattar 5,5 års studier. De 

som börjar utbildningen under läsåret 2009/10 blir 

färdiga tidigast vid årsskiftet 2014–2015. Under årskurs 

tre och fem varvas utbildningen med praktik 

i form av klinisk färdighetsträning på djursjukhus. 

Kliniktiden följs av ett valbart år med kursblock för 

lantbrukets djur, häst och hund eller katt och övriga 

smådjur. 

Examen ger legitimation att utöva veterinäryrket. 

Veterinärer utbildas vid Sveriges lantbruksuniversitet 

(SLU) i Uppsala. 

Intresset för utbildningen är mycket större än antalet 

nybörjarplatser. Detta har bland annat inneburit 

att svenska medborgare söker sig utomlands för att 

läsa till veterinär, främst till Danmark och Ungern. 

För närvarande är efterfrågan på veterinärer något 

större än antalet nyexaminerade. Antalet nybörjarplatser 

på utbildningen utökades år 2007 från 80 

till 100, vilket bidrar till att tillgången på veterinärer 

förväntas öka fram till 2025. På sikt pekar beräkningarna 

mot en ganska god balans mellan rekryteringsbehovet 

på veterinärer och antalet nyexaminerade. 


120 

90 

60 

30 







0 

2007/08 2011/12 2015/16 2019/20 2024/25 

80 

Veterinärer 


03/04 04/05 05/06 06/07 07/08 

Män 9 19 14 21 22 

Kvinnor 73 60 72 66 78 

Totalt 82 79 86 87 100 


Män 80 

Kvinnor 90 


Alltmer av ett kvinnoyrke 

Det finns cirka 2 300 förvärvsarbetande veterinärer. 

Över hälften arbetar inom privat sektor och en femtedel 

är egna företagare. Kvinnorna utgör i dag drygt 

hälften, och år 2025 beräknas närmare fyra av fem 

vara kvinnor eftersom runt 80 procent av nybörjarna 

på veterinärutbildningen numera är kvinnor. 

Veterinärers huvudsakliga arbetsfält är att behandla 

och förebygga sjukdomar hos djur. Förutom 

djursjukvård inom jordbruket har hälsovård 

för sällskapsdjur och sporthästar blivit allt viktigare, 

en verksamhet som ökar stort. Inom slakterier och 

för livsmedelssäkerhet behövs besiktningsveterinärer. 

Forskningen inom läkemedelsindustrin fordrar 

också veterinärmedicinska kunskaper. 


brist på veterinärer, speciellt yrkeserfarna. Regionala 

skillnader förekommer och bristen kan vara större i 

vissa delar av riket. Arbetsmarknaden för veterinärer 

ser därför god ut. Dagens läge bedöms inte förändras 

på sikt. 

Tillgången på veterinärer beräknas öka fram till 

2025. Efterfrågan beräknas öka i samma takt, vilket 

pekar mot en ganska god balans mellan tillgången 

och efterfrågan på veterinärer med nuvarande utbildningsvolym. 


3 000 

2 500 

2 000 

1 500 

1 000 

500 

0 

38 % 

62 % 

Män 

Kvinnor 


61 % 

39 % 

Män Kvinnor 






Män Kvinnor 

Veterinärer 83 84 


Agronomer och hortonomer 4 2 


Miljö- och hälsoskyddsinspektörer, 

djursjukvårdare 0 1 


25–29 år 30–34 år 35–39 år 

Män .. 405 422 

Kvinnor 352 347 349 


1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 

77 % 

23 % 

81


Utbildningen för att bli lärare i gymnasiets yrkesämnen 

skiljer sig en del från övriga lärarutbildningar. 

Istället för den specialisering som ingår i övrig lärarutbildning, 

krävs omfattande yrkeserfarenhet och en 

relevant högskoleutbildning eller motsvarande utbildning. 

Det är bara ett fåtal av yrkeslärarna som studerar 

på långa lärarprogram. De flesta blivande yrkeslärare 

har redan ämneskompetens och yrkeserfarenhet 

och läser en kompletterande pedagogisk utbildning 

som är 1,5 år. 

Sedan 2005 och till och med i år pågår en satsning 

på särskild lärarutbildning (SÄL) med syfte att 

öka andelen behöriga yrkeslärare. Satsningen riktar 

sig främst till redan verksamma lärare i yrkesämnen 

som saknar lärarexamen, men även nyrekryterad lärarpersonal 

inom yrkesämnen kan delta. Satsningen 

omfattar drygt 1000 platser. 

När de som påbörjar sin yrkeslärarutbildning läsåret 

2009/10 blir klara omkring 2011 beräknas rekryteringsbehovet 

vara cirka 700, vilket kraftigt 

överstiger de 200 som beräknas examineras då. Behovet 

beräknas visserligen sjunka något, men tillgången 

minskar än mer eftersom effekten av satsningen 

på särskild lärarutbildning planar ut, samti- 


1 200 

1 000 

82 

800 

600 

400 

200 




Yrkeslärare 

Antalet programnybörjare de fem senaste åren 

2004 2005 2006 2007 2008 

Män 141 285 384 275 105 

Kvinnor 197 262 328 256 175 

Totalt 338 547 712 531 280 

Uppgifterna avser kalenderår. 


Män 80 

Kvinnor 80 

digt som många yrkesverksamma går i pension. Om 

inte denna särskilda satsning blir en varaktig insats 

med lika stor omfattning som idag krävs ungefär en 

tredubbling av antalet nybörjare inom det ordinarie 

utbildningsutbudet för att behovet av yrkeslärare 

ska kunna täckas. 



0 

2007/08 2011/12 2015/16 2019/20 2024/25

Stor brist 

Lärare i yrkesämnen undervisar bland annat inom 

gymnasieskolans yrkesförberedande program och 

inom komvux. Många av de utbildade yrkeslärarna 

arbetar dock utanför skolväsendet. Särskilt vanligt är 

det bland lärare med inriktning mot vård och omsorg, 

där mer än hälften arbetar utanför utbildningsområdet, 

ofta inom hälso- och sjukvården. Av lärare 

med inriktning mot industri och hantverk, till exempel 

bygg, el, fordon och verkstad, arbetar nära en 

tredjedel inom andra områden än utbildning. 

Stora pensionsavgångar väntas under de närmaste 

10–15 åren. Av dem som arbetar inom gymnasieskolan 

och komvux är cirka 70 procent över 50 år. 

Den beräknade efterfrågan på lärare i yrkesämnen 

bygger på att yrkesgruppen kommer att utgöra 

en lika stor andel inom gymnasieskola och komvux 

som idag. En stor del av dagens lärare i yrkesämnen 

saknar dock lärarutbildning. Den beräknade efterfrågan 

bygger därför på antagandet att andelen med 

lärarutbildning successivt ökar, men samtidigt förutsätts 

även att efterfrågan på yrkeslärare utanför 

utbildningssektorn minskar. Sammantaget innebär 

detta att den totala efterfrågan inte kommer att förändras 

särskilt mycket framöver. Tillgången på utbildade 

lärare beräknas däremot minska kraftigt, varvid 

dagens brist förvärras. 

De förslag på förändringar av lärarutbildningen 

som nu är aktuella kan, om de genomförs, eventu- 


25 000 

20 000 

15 000 

10 000 

5 000 

0 

52 % 

48 % 

Män 

56 % 

44 % 

Kvinnor 


Män Kvinnor 






Män Kvinnor 



Sjuksköterskor 0 4 





25–29 år 30–34 år 35–39 år 

Män .. 300 311 

Kvinnor .. 249 267 

ellt medföra ökad rekrytering och att tillgången blir 

högre än beräknat. Å andra sidan kan efterfrågan bli 

högre än beräknat till följd av de satsningar på yrkesutbildning 

som regeringen aviserat. Bland annat 

föreslås att yrkesutbildningen inom komvux utökas 

och det har beslutats att en särskild yrkeshögskola 

ska inrättas. I beräkningarna har inte hänsyn tagits 

till kommande förändringar av detta slag. 


54 % 

46 % 

Tillgång 

1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 

83

Svensk utbildningsnomenklatur – SUN 

Svensk utbildningsnomenklatur, SUN, är en standard 

för klassificering av enskilda utbildningar, samtidigt 

som den utgör ett system för aggregering av 

utbildningar till större grupper. SUN skapades i slutet 

av 1960-talet och genomgick under åren 1998– 

99 en genomgripande revidering. Den nya versio- 

nen av SUN – SUN 2000 – gäller som nationell 

standard för utbildningsklassificering från och med 

juli år 2000. 

SUN 2000 är uppbyggd av två moduler, en nivåmodul 

och en inriktningsmodul. Nivåmodulen har 

tre positioner och inriktningsmodulen fyra. 

Nivåmodul Inriktningsmodul 

Nivå Längd antal år Specificering Huvudinriktning Ämnesinriktning Specificering 

1 2 3 1 2 3 

Nivåmodulen 

1) Den första siffran anger grovt utbildningens 

nivå. 

2) Den andra siffran anger utbildningens teoretiska 

längd i antal år. Undantag utgör nivå 0–2 

där utbildningens längd inte anges. 

3) Den tredje siffran beskriver typ av utbildning. 

Den skiljer i första hand på yrkesinriktade utbildningar 

och mer generella utbildningar samt 

på utbildningar avslutade med avgångsbetyg/examen 

och utbildningar avslutade utan avgångsbetyg/examen. 

Utbildning SUN 2000 

Förskola 0 

Grundskoleutbildning 1–6 år 1 

7–9 år 2 

Gymnasial utbildning < 2 år 31 

2 år 32 

3 år– 33 

Eftergymnasial utbildning < 2 år 41 

2 år 52 

3 år 53 

4 år– 54 

Forskarutbildning Lic 62 

Doktor 64 

Inriktningsmodulen 

1) Den första siffran anger utbildningens innehåll 

på den grövsta nivån. 

2) De två första siffrorna tillsammans anger huvudinriktning. 

3) Den tredje siffran i inriktningskoden anger ämnesinriktning. 

4) Det fjärde tecknet, som är en bokstav, kan användas 

om ytterligare behov av specificering föreligger. 

I SCB:s arbete med utbildningsprognoser har SUN 

2000 aggregerats till nära 100 olika grupper. På de 

följande sidorna redovisas emellertid bara innehållet 

i de utbildningar som ingår i denna rapport. 

0 

1 

2 

3 

4 

5 

6 

7 

8 

9 

Allmän utbildning 

Pedagogik och lärarutbildning 

Humaniora och konst 

Samhällsvetenskap, juridik, handel och administration 

Naturvetenskap, matematik och data 

Teknik och tillverkning 

Lant- och skogsbruk samt djursjukvård 

Hälso- och sjukvård samt social omsorg 

Tjänster 

Okänt 

85

Schema för gruppering av SUN 2000-koder i utbildningsgrupper 

SCB:s gruppering SUN 2000 

86 

Pedagogik och lärarutbildning (1) 

15B Förskollärarutbildning Nivå: 527, 537, 547, 557 

Inriktning: 143 (exkl. 143b) 

15F Fritidspedagogutbildning Nivå: 527, 537, 547, 557 

Inriktning: 143b 

15G Grundskollärare, tidigare år Nivå: 527, 537, 547, 557 

Inriktning: 144 

15H + 15P Grundskollärare, senare år, Nivå: 547, 557 

och gymnasielärare Inriktning: 145 

Nivå: 417, 527, 537, 547, 557 

Inriktning: 146h–m 

15S Speciallärarutbildning Nivå: 527, 537, 547, 557 

Inriktning: 149a 

15V Yrkeslärarutbildning Nivå: 417, 527, 537, 547, 557 

Humaniora och konst (2) 

Inriktning: 146a–g, 146x 

25H Humanistisk Nivå: 53–55, 6 (exkl. 532) 

högskoleutbildning (minst 3 år) Inriktning: 211b, 212c, 222–229 

25K Konstnärlig eftergymnasial Nivå: 4–6 (exkl. 412, 522, 532) 

utbildning Inriktning: 21 (exkl. 211b, 212c, 213) 

25T Teologisk Nivå: 53–55, 6 (exkl. 532) 

högskoleutbildning (minst 3 år) Inriktning: 221 

Samhällvetenskap, juridik, handel, administration (3) 

35B Biblioteks- och informationsvetenskaplig Nivå: 53–55, 6 (exkl. 532) 

högskoleutbildning (minst 3 år) Inriktning: 322 

35E Ekonomutbildning Nivå: 53–55, 6 (exkl. 532) 

(högskoleutbildning minst 3 år) Inriktning: 314, 340 

35F + 35S Högskoleutbildning för organisation, Nivå: 53–55, 6 (exkl. 532) 

administration och förvaltning (minst 3 år) Inriktning: 345 

Samhälls- och beteendeveten- Nivå: 53–55, 6 (exkl. 530, 532, 600) 

skaplig högskoleutbildning (minst 3 år) Inriktning: 31 (exkl. 311a–b, 314) 

35J Juridisk högskoleutbildning Nivå: 53–55, 6 (exkl. 532) 

(minst 3 år) Inriktning: 380 

35M Journalist- och medieutbildning Nivå: 4–6 (exkl. 412, 522, 532) 

(eftergymnasial) Inriktning: 321 

35P Psykolog Nivå: 537, 547, 557, 6 

Inriktning: 311a–b, 311x

Naturvetenskap, matematik, data (4) 

45D Systemvetenskaplig utbildning Nivå: 4–6 (exkl. 412, 522, 532) 

(eftergymnasial) Inriktning: 48 (exkl. 481b) 

45N Naturvetenskaplig högskoleutbildning Nivå: 53–55, 6 (exkl. 530, 532, 600) 

(minst 3 år) Inriktning: 42, 44, 46, 481b 

Teknik och tillverkning (5) 

55A Arkitektutbildning Nivå: 547, 55, 6 

Inriktning: 581c 

55C–55G Civilingenjörsutbildning; väg- och Nivå: 547, 55, 6 

vatten, byggnad, lantmäteri Inriktning: 58 (exkl. 581c–d) 

Civilingenjörsutbildning; maskin, Nivå: 547, 55, 6 

fordon/farkost, industriell ekonomi Inriktning: 521, 525, 526 

Civilingenjörsutbildning; elektro- Nivå: 547, 55, 6 

teknik, teknisk fysik och data Inriktning: 520, 522, 523 

Civilingenjörsutbildning; kemi- och bioteknik, Nivå: 547, 55, 6 

material- och bergsteknik Inriktning: 524, 54 

Civilingenjörsutbildning; okänd Nivå: 547, 55, 6 

inriktning Inriktning: 529 

55H–55L + 53A Ingenjörsutbildning; väg- och vatten, byggnad, Nivå: 413, 527, 536, 537, 546 

lantmäteri (inkl. brandingenjörer) Inriktning: 58 (exkl. 581c–d) 

Ingenjörsutbildning; maskin, fordon/farkost, Nivå: 413, 527, 536, 537, 546 

industriell ekonomi (inkl. maskintekniker och Inriktning: 521, 525, 526 

sjöingenjörer) 

Ingenjörsutbildning; elektroteknik, Nivå: 413, 527, 536, 537, 546 

teknisk fysik och data (inkl. drifttekniker) Inriktning: 520, 522, 523 

Ingenjörsutbildning; kemi- och bioteknik, Nivå: 413, 527, 536, 537, 546 

material- och bergsteknik Inriktning: 524, 54 

Ingenjörsutbildning; okänd inriktning Nivå: 413, 527, 536, 537, 546 


Tekniskt gymnasium, 2–3 år Nivå: 326, 336 

Lant- och skogsbruk samt djursjukvård (6) 

Inriktning: 5 

65J Agronomer och hortonomer Nivå: 53–55, 6 (exkl. 532) 

65V Veterinärutbildning Nivå: 557, 6 

Inriktning: 620, 621, 622 


87

88 

Hälso- och sjukvård, social omsorg (7) 

75A Apotekarutbildning Nivå: 54, 55, 6 


75B Arbetsterapeututbildning Nivå: 4, 5 (exkl. 412, 522, 532) 


75D Biomedicinsk analytiker- och Nivå: 4, 5 (exkl. 412, 522, 532) 

laboratorieassistentutbildning Inriktning: 725d 

75H Läkarutbildning Nivå: 557, 6 

(exkl. disputerade som saknar läkarexamen) Inriktning: 721 

75J Receptarieutbildning Nivå: 4, 5 (exkl. 412, 522, 532) 


75L Sjukgymnastutbildning Nivå: 4, 5 (exkl. 412, 522, 532) 

Inriktning: 726a 

75N Sjuksköterskeutbildning Nivå: 4, 5 (exkl. 412, 522, 532) 

Inriktning: 723a–j, 725f 

75O + 75P Socionomutbildning Nivå: 4, 5 (exkl. 412, 522, 532) 

Social omsorgsutbildning Inriktning: 762 a–f 

Inriktning: 762d–f 

75V Tandläkarutbildning Nivå: 557, 6 

Inriktning: 724

Standard för svensk yrkesklassificering – SSYK 

1 Ledande befattning 

1 Ledningsarbete 

11 Politiskt arbete m.m. 

111 Högre ämbetsmän och politiker 

112 Chefstjänstemän i intresseorganisationer 

12 Ledningsarbete i stora och medelstora företag, myndigheter m.m. 

121 Verkställande direktörer, verkschefer m.fl. 

122 Drift- och verksamhetschefer 

123 Chefer för särskilda funktioner 

13 Ledningsarbete i mindre företag, myndigheter m.m. 

131 Chefer för mindre företag och enheter 

2–3 Eftergymnasial kompetens 

2 Arbete som kräver teoretisk specialistekompetens 

21 Arbete som kräver teoretisk specialistekompetens inom teknik och datavetenskap m.m. 

211 Fysiker, kemister m.fl. 

212 Matematiker och statistiker 

213 Dataspecialister 

214 Civilingenjörer, arkitekter m.fl. 

22 Arbete som kräver teoretisk specialistkompetens inom biologi, hälso- och sjukvård 

221 Specialister inom biologi, jord- och skogsbruk m.m. 

222 Hälso- och sjukvårdsspecialister 

2221 Läkare 

2222 Tandläkare 

2223 Veterinärer 

2224 Apotekare 

2225 Logopeder 

2226 Övriga hälso- och sjukvårdsspecialister 

223 Barnmorskor; sjuksköterskor med särskild kompetens 

23 Lärararbete inom universitet, gymnasium och grundskola 

231 Universitets- och högskolelärare 

232 Gymnasielärare m.fl. 

233 Grundskollärare 

234 Speciallärare 

235 Andra pedagoger med teoretisk specialistkompetens 

24 Annat arbete som kräver teoretisk specialistekompetens 

241 Företagsekonomer, marknadsförare och personaltjänstemän 

89

242 Jurister 

243 Arkivarier, bibliotekarier m.fl. 

244 Samhälls- och språkvetare 

245 Journalister, konstnärer, skådespelare m.fl. 

246 Präster 

247 Administratörer i offentlig förvaltning 

248 Administratörer i intresseorganisationer 

249 Psykologer, socialsekreterare m.fl. 

3 Arbete som kräver kortare högskoleutbildning eller motsvarande 

31 Tekniker- och ingenjörsarbete m.m. 

311 Ingenjörer och tekniker 

312 Datatekniker och dataoperatörer 

313 Fotografer; ljud- och bildtekniker, sjukhustekniker m.fl. 

314 Piloter, fartygsbefäl m.fl. 

315 Säkerhets- och kvalitetsinspektörer 

32 Arbete inom biologi, hälso- och sjukvård som kräver kortare högskoleutbildning 

321 Lantmästare, skogsmästare m.fl. 

322 Sjukgymnaster, tandhygienister m.fl. 

90 

3221 Arbetsterapeuter 

3222 Miljö- och hälsoskyddsinspektörer 

3223 Dietister 

3224 Optiker 

3225 Tandhygienister 

3226 Sjukgymnaster m.fl. 

3227 Djursjukvårdare 

3228 Receptarier 

3229 Övriga terapeuter 

323 Sjuksköterskor 

324 Biomedicinska analytiker 

33 Lärararbete som kräver kortare högskoleutbildning 

331 Förskollärare och fritidspedagoger 

332 Andra lärare och instruktörer 

341 Säljare, inköpare, mäklare m.fl. 

34 Annat arbete som kräver kortare högskoleutbildning 

342 Agenter, förmedlare m.fl. 

343 Redovisningsekonomer, administrativa assistenter m.fl. 

344 Tull-, taxerings- och socialförsäkringstjänstemän 

345 Poliser 

346 Behandlingsassistenter, fritidsledare m.fl. 

347 Tecknare, underhållare, professionella idrottsutövare m.fl. 

348 Pastorer

4–8 Gymnasiekompetens 

4 Kontors- och kundservicearbete 

41 Kontorsarbete m.m. 

411 Kontorssekreterare och dataregistrerare 

412 Bokförings- och redovisningsassistenter 

413 Lager- och transportassistenter 

414 Biblioteksassistenter m.fl. 

415 Brevbärare m.fl. 

419 Övrig kontorspersonal 

42 Kundservicearbete 

421 Kassapersonal m.fl. 

422 Kundinformatörer 

5 Service-, omsorgs- och försäljningsarbete 

51 Service-, omsorgs- och säkerhetsarbete 

511 Resevärdar m.fl. 

512 Storhushålls- och restaurangpersonal 

513 Vård- och omsorgspersonal 

5131 Barnskötare m.fl. 

5132 Undersköterskor, sjukvårdsbiträden m.fl. 

5133 Vårdbiträden, personliga assistenter m.fl. 

5134 Skötare och vårdare 

5135 Tandsköterskor 

5139 Övrig vård- och omsorgspersonal 

514 Frisörer och annan servicepersonal, personliga tjänster 

515 Säkerhetspersonal 

52 Försäljningsarbete inom detaljhandel m.m 

521 Fotomodeller m.fl. 

522 Försäljare, detaljhandel; demonstratörer m.fl. 

6 Arbete inom jordbruk, trädgård, skogsbruk och fiske 

61 Arbete inom jordbruk, trädgård, skogsbruk och fiske 

611 Växtodlare inom jordbruk och trädgård 

612 Djuruppfödare och djurskötare 

613 Växtodlare och djuruppfödare, blandad drift 

614 Skogsbrukare 

615 Fiskare och jägare 

7 Hantverksarbete inom byggverksamhet och tillverkning 

71 Gruv-, bygg- och anläggningsarbete 

711 Gruv- och bergarbetare, stenhuggare 

712 Byggnads- och anläggningsarbetare 

713 Byggnadshantverkare 

91

714 Målare, lackerare, skorstensfejare m.fl. 

72 Metallhantverk, reparatörsarbete m.m. 

721 Gjutare, svetsare, plåtslagare m.fl. 

722 Smeder, verktygsmakare m.fl. 

723 Maskin- och motorreparatörer 

724 Elmontörer, tele- och elektronikreparatörer m.fl. 

73 Maskin och motorreparatörer 

731 Finmekaniker m.fl. 

732 Drejare, glashyttearbetare, dekorationsmålare m.fl. 

733 Konsthantverkare i trä, textil, läder m.m. 

734 Grafiker m.fl. 

74 Annat hantverksarbete 

741 Slaktare, bagare, konditorer m.fl. 

742 Möbelsnickare, modellsnickare m.fl. 

743 Skräddare, tillskärare, tapetserare m.fl. 

744 Garvare, skinnberedare och skomakare 

81 Processoperatörsarbete 

811 Malmförädlingsoperatörer, brunnsborrare m.fl. 

812 Processoperatörer vid stål- och metallverk 

813 Processoperatörer, glas och keramiska produkter 

814 Processoperatörer, trä- och pappersindustri 

815 Processoperatörer, kemisk basindustri 

816 Driftmaskinister m.fl. 

817 Industrirobotoperatörer 

82 Maskinoperatörs- och monteringsarbete 

821 Maskinoperatörer, metall- och mineralbehandling 

822 Maskinoperatörer, kemisk-teknisk industri 

823 Maskinoperatörer, gummi- och plastindustri 

824 Maskinoperatörer, trävaruindustri 

825 Maskinoperatörer, grafisk industri, pappersvaruindustri 

826 Maskinoperatörer, textil-, skinn- och läderindustri 

827 Maskinoperatörer, livsmedelsindustri m.m. 

828 Montörer 

829 Övriga maskinoperatörer och montörer 

83 Transport- och maskinförararbete 

831 Lokförare m.fl. 

832 Fordonsförare 

833 Maskinförare 

834 Däckspersonal 

92

9 Inga utbildningskrav 

9 Arbete utan krav på särskild yrkesutbildning 

91 Servicearbete utan krav på särskild yrkesutbildning 

911 Torg- och marknadsförsäljare 

912 Städare m.fl. 

913 Köks- och restaurangbiträden 

914 Tidningsdistributörer, vaktmästare m.fl. 

915 Renhållnings- och återvinningsarbetare 

919 Övriga servicearbetare 

92 Arbete inom lantbruk m.m. utan krav på särskild yrkesutbildning 

921 Medhjälpare inom jordbruk, trädgård, skogsbruk och fiske 

93 Annat arbete utan krav på särskild yrkesutbildning 

931 Grovarbetare inom bygg och anläggning 

932 Handpaketerare och andra fabriksarbetare 

933 Godshanterare och expressbud 

0 Militärt arbete 



011 Militärer 

Observera att yrkena arbetsterapeut, sjukgymnast, receptarie, 

sjuksköterska, biomedicinsk analytiker, förskollärare och fritidspedagog 

i SSYK är förda till den grupp som har kort högskoleutbildning 

som kompetenskrav. Det beror på att motsvarande 

utbildningar fram till den senare delen av 1990-talet var kortare 

än tre år. 

93

De uppgifter om yrkesfördelningen för olika utbildningsgrupper 

som redovisas i denna rapport är begränsade 

till förvärvsarbetande 2006 enligt SCB:s 

registerbaserade sysselsättningsstatistik (RAMS), är 

anställda och för vilka det finns uppgift om yrke. 

Egenförtagare och anställda, för vilka det saknas 

uppgift om yrke, är således exkluderade vid beräkningen 

av andelen i olika yrken. Uppgifterna är hämtade 

från SCB:s yrkesregister för 2006. 

Uppgifterna om yrke samlas in från arbetsgivare, 

antingen i samband med den officiella årliga lönestatistiken 

eller via en särskild yrkesenkät till mindre 

företag och organisationer. Den särskilda enkäten 

görs enligt ett rullande schema, som innebär att 

man under period om fyra till fem år går ut till alla 

mindre företag och organisationer. Det betyder att 

yrkesuppgifterna har olika aktualitet. 

I denna rapport har en avgränsning gjorts så att 

äldre yrkesuppgifter än 2005 inte medtagits. Vidare 

kan den enda yrkesuppgift som finns avse en bisyssla. 

Här har även sådana uppgifter uteslutits. Även när 

yrkesuppgiften avser en person med studiestöd under 

året, har uppgiften uteslutits. Vidare saknas i stor 

94 

Yrkesuppgifternas kvalitet 

utsträckning yrkesuppgifter för sysselsatta personer 

som är projektanställda, betingsanställda, anställda 

med lönebidrag och förtroende-valda. 

För att ge en bild av en yrkesfördelning som inte 

ligger alltför långt efter examen har vi valt att ta fram 

uppgifter om yrke för personer i åldern 25–39 år. 

Företag med en anställd och egenföretagare ingår 

för närvarande inte i någon yrkesundersökning. Det 

innebär att yrkesuppgifter för personer som arbetar i 

dessa företag saknas. I genomsnitt var 4 procent av de 

förvärvsarbetande i åldern 25–39 år med någon av de 

utbildningar som ingår i denna rapport företagare. 

Av tabellen framgår hur stor andel av respektive utbildningsgrupp 

som är företagare. 

Avgränsningen av populationen innebär att i genomsnitt 

14 procent av de förvärvsarbetande i åldern 

25–39 år med någon av de utbildningar som ingår 

i denna rapport saknar uppgift om yrke. Dessa 

är således exkluderade vid beräkningen av andelen 

i olika yrken. 

Av tabellen framgår hur stor andel av respektive 

utbildningsgrupp som, efter den avgränsning som 

gjorts, har uppgift om yrke.

Antal förvärvsarbetande 2006 i åldern 25–39 år samt därav antal och andel som har uppgift om yrke 

respektive antal och andel som är företagare* 

Utbildningsgrupp 

Antal förvärvsarbetande 

Därav med 

yrkesuppgift 

Andel med 

yrkesuppgift (%) 

Antal 

företagare 

Agronomer och hortonomer 1 363 1 132 83 82 6 

Apotekare 1 270 1 055 83 9 1 

Arbetsterapeuter 3 363 3 061 91 37 1 

Arkitekter 1 077 806 75 144 13 

Bibliotekarier 1 227 1 136 93 7 1 

Biomedicinska analytiker 1 536 1 417 92 17 1 

Civilingenjörer 41 722 35 598 85 1 454 3 

Ekonomer 38 868 32 012 82 1 479 4 

Fritidspedagoger 5 612 5 213 93 65 1 

Förskollärare 18 437 17 397 94 230 1 

Grundkollärare, senare år, gymnasielärare 22 907 21 343 93 270 1 

Grundskollärare, tidigare år 20 776 19 351 93 161 1 

Humanister 7 541 5 459 72 523 7 

Högskoleingenjörer och gymnasieingenjörer 62 677 53 169 85 4 260 7 

Journalister 4 244 3 082 73 250 6 

Jurister 11 178 9 294 83 400 4 

Konstnärlig utbildning 5 884 3 463 59 856 15 

Läkare 9 305 8 531 92 50 1 

Naturvetare 15 192 12 586 83 453 3 

Psykologer 1 794 1 603 89 55 3 

Receptarier 1 044 884 85 4 0 

Samhälls- och beteendevetare, förvaltning 14 840 12 220 82 403 3 

Sjukgymnaster 4 361 3 728 85 247 6 

Sjuksköterskor 33 622 29 260 87 216 1 

Socionomer, social omsorgsutbildning 11 817 10 645 90 120 1 

Speciallärare, specialpedagoger 607 566 93 5 1 

Systemvetare 12 171 9 845 81 544 4 

Tandläkare 1 628 1 289 79 189 12 

Teologer 1 400 1 165 83 22 2 

Veterinärer 736 628 85 75 10 

Yrkeslärare 663 577 87 41 6 

Totalt 358 862 307 515 86 12 668 4 

Andel företagare 

(%) 

* Företagare omfattar dels personer som driver näringsverksamhet i enskild firma eller enkelt bolag, så kallade personliga företagare, 

dels personer som i delägarskap driver ett fåmansägt handels-, kommandit- eller aktiebolag. 

95

Läs Högskoleverkets rapport - Mittuniversitetet

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?