PISA 2006 – Resultaten i huvudsak

Opetusministeriö
Undervisningsministeriet
PISA 2006 – Resultaten i huvudsak
I PISA 2006 (Programme for International Student
Assessment) -undersökningen deltog 398 750 slumpmässigt
utvalda elever, som representerar ca 32 miljoner 15-åringar
i 57 länder. I Finland deltog sammanlagt 155 skolor i
undersökningen, av dem var 144 finskspråkiga och 11
svenskspråkiga. Totalt 5 265 elever valdes ut. Av dem ingick
4 714, dvs. 90 % av det ursprungliga samplet, i den slutliga
undersökningsgruppen.
PISA 2006-undersökningen fokuserade på
naturvetenskapligt kunnande. Elevernas läsfärdighet
och matematiska kunnande undersöktes också. I syfte
att strukturera det naturvetenskapliga kunnandet är
undersökningen indelad i kontext, färdigheter, kunskaper och
attityder. Kontexten är de situationer i livet som kännetecknas
av naturvetenskaper och teknologi. För att kunna agera i
sådana sammanhang behövs tre färdigheter, dvs. att kunna:
Finland bäst i världen i fråga om naturvetenskapliga kunskaper
De finländska 15-åringarna är världsbäst när det
gäller kunskaper i naturvetenskaper. För Finlands
del är resultatet signifikant bättre än för något annat
land som deltog i PISA 2006-undersökningen.
Finlands poängtal är samtidigt det bästa resultatet i
PISA-undersökningen någonsin om man beaktar alla
ämnesområden och alla tidigare mätningsgångar.
Andra framstående OECD-länder i fråga om
kunskaper i naturvetenskaper är Kanada, Japan och Nya
Zeeland. Av länderna utanför OECD ligger Hongkong,
Taipei och Estland i täten. Bland de nordiska länderna
nådde förutom Finland också Sverige över medeltalet för
OECD-länderna. Danmark, Island och Norge nådde
däremot inte upp till medeltalet för OECD-länderna.
De finländska ungdomarna har de bästa kunskaperna
på samtliga naturvetenskapliga delområden. På alla tre
1) identifiera naturvetenskapliga fenomen,
2) förklara fenomen med utgångspunkt i naturvetenskaperna
3) utnyttja naturvetenskapligt bevismaterial.
Bidragande faktorer är då,
1) vad eleven vet om natur och teknologi
(knowledge of science) och
2) vad eleven allmänt vet om naturvetenskaper
(knowledge about science).
Bidragande faktorer är också elevens föreställningar
och attityder, dvs.,
1) hur eleven förhåller sig till naturvetenskapliga frågor,
2) hur eleven förhåller sig till vetenskapligt tänkande och
vetenskaplig slutledning,
3) hur eleven uppfattar sitt ansvar för en hållbar utveckling
och sina möjligheter att påverka den.
undersökta delområden var medeltalet för Finlands del
signifikant bättre än för något annat deltagande land. Ett
delområde med speciellt goda resultat var användningen
av naturvetenskapligt bevismaterial, där de finländska
elevernas medeltal i fråga om prestationspoäng var
23 poäng högre än för det land som kom på andra
plats inom detta ämnesområde, dvs. Japan. När det
gäller identifiering av naturvetenskapliga fenomen hade
Finland ett medeltal på 555, vilket var 19 poäng högre
än Nya Zeeland, som kom på andra plats inom detta
ämnesområde. Även när det handlade om att förklara
fenomenen i naturvetenskapligt avseende hade Finland
det högsta medeltalet. Inom detta ämnesområde var
de finländska elevernas medeltal för prestationspoäng
(sammanlagt 566) 17 poäng högre än för Hongkong,
som var nästbäst.

De framgångsrikaste ländernas medeltal inom de olika naturvetenskapliga delområdena
Identifiera naturvetenskapliga
fenomen
Förklara fenomenen
naturvetenskapligt
1. Finland 555 1. Finland 566 1. Finland 567
2. Nya Zeeland536 2. Hongkong (Kina) 549 2. Japan 544
Använda naturvetenskapligt bevismaterial
3. Australien 535 3. Taipei (Kina) 545 3. Hongkong (Kina) och Kanada 542
4. Nederländerna 533 4. Estland 541 4. Korea 538
5. Kanada 532 5. Kanada 531 5. Nya Zeeland 537
Bäst på naturvetenskaper 2000–2006
2000 2003 2006
1. Korea 552 1. Finland och Japan 548 1. Finland 563
2. Japan 550 2. Hongkong (Kina)* 539 2. Hongkong (Kina) 542
3. Finland 538 3. Korea 538 3. Kanada 534
4. England 532 4. Australien, Liechtenstein och Macao (Kina)* 525 4. Taipei (Kina)* 532
5. Kanada 529 5. Nederländerna 524 5. Estland* och Japan 531
*För första gången med i PISA-undersökningen
Naturvetenskaper värdesätts
Hur eleverna värdesätter naturvetenskaper mättes
med hjälp av fem påståenden:
a) Framstegen inom naturvetenskaper och
teknik förbättrar i allmänhet människornas
levnadsförhållanden.
b) Naturvetenskaperna är viktiga därför att de
hjälper oss att förstå världen omkring oss.
c) Framstegen inom naturvetenskaper och teknik är i
allmänhet till hjälp vid utvecklandet av näringslivet.
d) Naturvetenskaperna är viktiga för samhället.
e) Framstegen inom naturvetenskaper och teknik är
i allmänhet till nytta för samhället.
En ytterst stor del av de deltagande eleverna uppgav
att de värdesatte naturvetenskaperna. Samma
fenomen kan noteras i alla de länder som deltog
i undersökningen. Upp till 93 % av eleverna
i OECD-länderna ansåg att framstegen inom
naturvetenskaper och teknik förbättrar människornas
levnadsförhållanden. En nästan lika stor andel av de
finländska eleverna ställde sig bakom påståendet.
Även naturvetenskapernas betydelse för att hjälpa
oss förstå världen erkändes allmänt. I genomsnitt
92 % av eleverna i OECD-länderna och 96 % av de
finländska eleverna ansåg naturvetenskaperna viktiga
allmänt sett, eftersom de hjälper oss förstå världen
omkring oss. De finländska eleverna underströk särskilt
naturvetenskapernas samhälleliga betydelse och nytta.
I genomsnitt 80 % av eleverna i OECD-länderna och
93 % av de finländska eleverna var av den åsikten att
naturvetenskaperna är viktiga för samhället. Enligt
89 % av de finländska eleverna är framstegen inom
naturvetenskaper och teknik till nytta för samhället.
Med tanke på näringslivet värdesatte de finländska
eleverna naturvetenskaperna i någon mindre mån än
medeltalet för OECD-länderna. Framstegen inom
naturvetenskaperna ansågs av 87 % av eleverna
i OECD-länderna och av 84 % av de finländska
eleverna bidra till utvecklingen av näringslivet.
.
Hur naturvetenskaperna värdesätts i OECD-länderna och i Finland
Elever av samma åsikt, procentandel OECD Finland skilln.
Framstegen inom naturvetenskaper och teknik förbättrar i allmänhet människornas levnadsförhållanden 93 94 1
Naturvetenskaperna är viktiga därför att de hjälper oss att förstå världen omkring oss 92 96 4
Framstegen inom naturvetenskaper och teknik är i allmänhet till hjälp vid utvecklingen av näringslivet 87 84 -3
Naturvetenskaperna är viktiga för samhället 80 93 13
Framstegen inom naturvetenskaper och teknik är i allmänhet till nytta för samhälle 75 89 14

Finland fortfarande bland de främsta när det gäller läsfärdighet
I fråga om läsfärdighet kom de finländska ungdomarna på
andra plats bland alla deltagande länder. Endast Korea klarade
sig bättre än Finland. De finländska elevernas poängtal för
läsfärdighet har hållit sig på så gott som samma nivå alltsedan
Bäst på läsning 2000–2006
Samma länder fortfarande i täten i matematik
De finländska ungdomarnas kunskaper i matematik
är fortfarande på en ytterst hög nivå. Av alla länder
hade Finland det nästbästa poängtalet i matematik.
Bäst på matematik 2000–2006
Basnivån nås av de flesta
De finländska eleverna nådde än en gång utmärkta
framgångar i alla de undersökta ämnesområdena. När
man granskar hur eleverna klarat sig i naturvetenskaper,
läsning och matematik kan man notera att ca 95 %
Kunskapsskillnader mellan flickor och pojkar
År 2006 fanns det inga signifikanta skillnader mellan
flickor och pojkar när det gäller naturvetenskapliga
kunskaper. Skillnaden mellan könen krympte
ytterligare och är nu endast två poäng.
De finländska pojkarnas läsfärdighet har hållit
sig på samma nivå som 2003, men poängtalet för
flickornas del steg med sju poäng. Flickorna läser
bättre än pojkarna. Skillnaderna mellan könen ökade
i Finland från 44 poäng till 51 poäng, samma skillnad
som vid den första mätningen år 2000. Skillnaden
2000. Variationen mellan de olika mätningsgångerna
är den lägsta bland alla deltagande länder. Skillnaderna
i antalet prestationspoäng för läsfärdighet mellan
mätningsgångerna är inte signifikanta.
2000 2003 2006
1. Finland 546 1. Finland 543 1. Korea 556
2. Kanada 534 2. Korea 534 2. Finland 547
3. Nya Zeeland 529 3. Kanada 528 3. Hongkong (Kina) 536
4. Australien 528 4. Australien och Liechtenstein 525 4. Kanada 527
5. Irland 527 5. Nya Zeeland 522 5. Nya Zeeland 521
Endast Kina (Taipei) uppnådde ett bättre resultat
än Finland. Sedan 2003 har de finländska elevernas
medeltal stigit med fyra poäng.
2000 2003 2006
1. Japan 557 1. Hongkong (Kina)* 550 1. Taipei (Kina)* 549
2. Korea 547 2. Finland 544 2. Finland 548
3. Nya Zeeland 537 3. Korea 542 3. Hongkong (Kina) och Korea 547
4. Finland 536 4. Nederländerna 538 4. Nederländerna 531
5. Australien och Kanada 533 5. Liechtenstein 536 5. Schweiz 530
*För första gången med i PISA -undersökningen
av de finländska eleverna når upp till den basnivå
(prestationsnivå 2) som krävs i respektive ämnesområde.
Detta är mer än i något annat land. Men även i Finland
når fem procent av eleverna inte upp till basnivån.
för Finlands del var den näststörsta bland OECDländerna.
Pojkarna har fortfarande bättre kunskaper i
matematik än flickorna. Jämfört med föregående
mätning ökade skillnaden mellan de finländska
flickorna och pojkarna i matematiskt kunnande
ytterligare med fem poäng och är nu 12 poäng.
Bägge grupperna höjde dock sin prestationsnivå från
föregående mätning. Pojkarnas poängtal steg med sex
poäng och flickornas med två poäng.

Vad berättar resultaten om utbildningen i Finland?
SDe finländska skolelevernas framgångar i
naturvetenskaper, matematik och läsning är av
toppklass. Bakom framgången finns elever på olika
nivåer. Våra toppelever hör till de bästa eller är lika
bra som i de andra framgångsrika länderna och våra
svagaste elever är bättre än motsvarande elever i de
andra länderna. De finländska skoleleverna uppfyller
allra bäst OECD:s minimikrav för att kunna leva i ett
modernt samhälle. Ca 95 % av finländarna uppfyller
dessa krav på alla delområden, både i läsning,
matematik och naturvetenskaper. Den genomsnittliga
nivån i OECD utgör ca 80 % i varje delområde.
Variationen mellan de finländska skolorna är
ytterst liten. Det saknar betydelse i vilken skola
barnet går och i vilken del av Finland skolan finns.
Väntevärdet i fråga om en god utbildning är i princip
detsamma överallt. Kostnaderna för att uppnå allt
detta är genomsnittliga och timantalet rentav lägre
än genomsnittet. Det finländska systemet är inte bara
jämlikt, det är också mycket kostnadseffektivt.
De finländska elevernas placering i PISA-undersökningarna 2000–2006
Teoretisk referensram
Läsning Matematik Naturvetenskaper Problemlösning
2000 1. 4. 3. undersöktes inte
2003 1. 2. 1.(delad) 2. (delad)
2006 2. 2. 1. undersöktes inte
Områdena i grönt
Forskningsprogrammet PISA kartlägger med tre års
mellanrum 15-åringarnas kunskaper och färdigheter i
läsning, matematik och naturvetenskaper. Den första
delen av undersökningen (PISA 2000) fokuserade på
läsning, den andra delen (PISA 2003) på matematik
och PISA 2006 på naturvetenskaper.
I undersökningen avses med kunskaper i
naturvetenskaper de ungas förmåga att använda
naturvetenskapliga kunskaper och färdigheter inom olika
ämnesområden och i olika slags vardagssituationer. I
undersökingen klarlades också elevernas föreställningar
och attityder i naturvetenskapliga frågor samt när det
gäller vetenskapligt tänkande och vetenskaplig slutledning.
Vidare utreddes hur eleverna uppfattar sitt ansvar för en
hållbar utveckling och sina möjligheter att påverka den.
I PISA-undersökningen utreds om 15-åringarna har
sådana centrala kunskaper och färdigheter som de behöver
med tanke på det framtida samhället, utvecklingen
i arbetslivet och ett gott liv. Syftet är inte i första hand
att bedöma i vilken mån målen för den grundläggande
utbildningens läroplan har uppnåtts och hur väl eleverna
behärskar innehållet, utan att granska elevernas kunskaper
och färdigheter i situationer som så väl som möjligt
påminner om kunskapsbehoven i vardagen.
Bakom varje PISA-mätning finns en teoretisk
referensram (framework). Det är en grundlig analys av vad
som undersöks i PISA och på vilka grunder. Den teoretiska
referensramen för PISA 2006 finns i publikationen
”Assessing Scientific, Reading and Mathematical Literacy – A
Framework for PISA 2006”. Publikationen finns på engelska
bland OECD:s rapportpublikationer eller i elektronisk form
på OECD:s webbplats om PISA (www.pisa.oecd.org).
Ytterligare information:
direktör Eeva-Riitta Pirhonen (undervisningsministeriet), tfn (09) 160 77268, 040 576 9462
undervisningsrådet Jari Rajanen (undervisningsministeriet), tfn (09) 160 77463, 040 742 1127
professor Jarkko Hautamäki (Centret för utbildningsevaluering), tfn (09) 191 44 121
projektchef (National Project Manager, PISA 2006) Pekka Arinen
(Centret för utbildningsevaluering), tfn (09) 191 44656
projektchef (Data Manager, PISA 2006) Tommi Karjalainen
(Centret för utbildningsevaluering), tfn (09) 191 44181
http://www.minedu.fi/OPM/Koulutus/artikkelit/pisa-tutkimus/index.html?lang=sv
http://www.pisa2006.helsinki.fi/