Bilaga 6: Beräkning av det samlade kolförrådet Bilaga 6, 1(4) Nedan presenteras resultatet av det beräknade kolförrådet för samtliga provytor, samt totalvärden. Tabell 11.5. Kolförrådet i <strong>Lunds</strong> tätort. Område Inventerat område C/m2 (kg) Total grönyta (m2) Kol, torg (kg) Kol (kg) Annan öppen mark 3,02 7070000 21362000 Barr- och blandskog Kolonivägen 14,13 4H ÖT 11,22 12,68 31300 397000 Hög bebyggelse 1,33 1299200 1721000 Hotel Djingis Kahn 0,79 Linero 1 1,26 Linero 2 1,48 Vipeholm 0,93 Plåtslagarevägen 1,20 Järnåkravägen 2,29 Industriområde 0,52 1054000 546000 Kolonivägen 0,24 Skiffervägen 0,56 Kalkstensvägen 0,63 Nova 0,59 Mobiliarondellen 0,28 Sölvegatan 0,81 Låg bebyggelse 2,73 4446000 12501000 Annehem 1,79 Hardebergaspåret 3,22 Hövdingavägen 3,39 Päronvägen 1,39 Nektarinvägen 0,68 Väster 6,55 Gunnesbo 1,13 Hantverk/vävaregatan 3,52 Linero 3,37 Vegagatan 1 2,93 Vegagatan 2 2,96
Område Inventerat område C/m2 (kg) Bilaga 6, 2(4) I ovanstående tabell listas samtliga provytor som inventerades. Eftersom den totala ytan av marktypen Torg var så liten inventerades inga provytor utan samtliga <strong>grönytor</strong> på <strong>Lunds</strong> fem torg. Att definiera provytor inom Annan öppen mark är mycket svårt eftersom den består av blandade ytor. Därför antogs att denna har samma sammansättning som grönskan i resten av staden, det vill säga 38,9 % Industriområde, 29,1 % Hög bebyggelse, 21,8 % Lövskog, 9,8 % Sluten bebyggelse samt 0,4 % Barr- och blandskog. Då det enligt ortofotot är tydligt att Annan öppen mark inte består av Låg bebyggelse, Torg, Vatten eller Åker har dessa marktyper uteslutits. Då samtliga provytor inventerats beräknades kolinnehållet i vegetationen. Kolhalten i gräs respektive snårigheter har antagits vara 0,14 respektive 1,8 kg C/m 2 och för gräs och snårigheter användes därmed följande beräkningar: , . Total grönyta (m2) Kol, torg (kg) Kol (kg) Lövskog 9,36 1635600 15306000 Mobiliarondellen 2,32 Sankt Hans 1 16,67 Sankt Hans 2 15,67 Sankt Lars väg 6,37 Dalbyvägen 5,76 Sluten bebyggelse 3,51 85800 301000 Gyllenkroks allé 4,20 Sankt Petri kyrkogata 2,81 Torg 2460 53000 Mårtenstorget Botulfsplatsen Stortorget Hårlemans plats Clemenstorget För att beräkna biomassan i träd användes biomassaekvationer med utgångspunkt i trädens diameter vid brösthöjd (DBH), se bilaga 1, Biomassaekvationer. I beräkningarna eftersträvades en artsammansättning liknande den i <strong>Lunds</strong> tätort. Utgångspunkten var fördelningen av de fem vanligaste trädarterna: 40 % lönn, 30 % lind samt 10 % vardera av ek, ask och pil. Därför var avsikten att beräkna biomassan hos varje träd genom följande ekvation: 3372 43 1898 783 46667 Åker 0,16 2268000 363000 Summa <strong>Lunds</strong> Energi 0,14 Väster 0,14 Nöbbelöv 0,14 Sandbyvägen 0,24 Råbyvägen 0,14 52550000
- Page 1:
Ekosystemtjänster från urbana gr
- Page 4 and 5:
ISRN LUTFD2/TFEM--12/5064--SE + (1-
- Page 6 and 7:
Organisation, The document can be o
- Page 9 and 10:
Innehåll 1 INLEDNING .............
- Page 11 and 12:
9.3.1 Kollagring ..................
- Page 13 and 14:
1 Inledning Den värld vi lever i f
- Page 15 and 16:
1.3 Avgränsningar Denna studie har
- Page 17 and 18:
2 Ekosystemtjänster Alla jordens e
- Page 19 and 20:
2.1.1 Kvantifiering och värdering
- Page 21 and 22:
På senare tid har man allt mer bö
- Page 23 and 24:
3.2 Kollagring Kol är det ämne so
- Page 25 and 26:
Ett antal studier har beräknat urb
- Page 27 and 28:
Nämnda åtgärder, det vill säga
- Page 29 and 30:
3.3.2 Etablering av hamlingsskogar
- Page 31 and 32:
Konnektivitetsteorin beskriver hur
- Page 33 and 34:
3.5 Rekreation och hälsa En mängd
- Page 35 and 36:
Vid intensiva regn evapotranspirera
- Page 37 and 38:
Figur 3.6. Översikt över grönyto
- Page 39 and 40:
4.2 Förtätning Befolkningen i Lun
- Page 41 and 42:
5 Kvantifiering av kollagring i Lun
- Page 43 and 44:
Figur 5.2. IR-foto över Lunds cent
- Page 45 and 46: 5.2.1 Analys av tematisk noggrannhe
- Page 47 and 48: I denna studie gjordes, genom en ma
- Page 49 and 50: Barr- och blandskog Den grönska so
- Page 51 and 52: Lövskog Marktypen Lövskog består
- Page 53 and 54: 5.4 Kollagring i urban vegetation E
- Page 55 and 56: 6 Kartläggning av park- och trädg
- Page 57 and 58: 6.2.1 Metod för urval av aktörer
- Page 59 and 60: 7 Kollagring i Lunds urbana grönsk
- Page 61 and 62: Marktyperna Annan öppen mark, Låg
- Page 63 and 64: 8 Biobränsleproduktion från park-
- Page 65 and 66: 9 Analys av grönytornas roll i Lun
- Page 67 and 68: 9.1.1 Metodens styrkor och svaghete
- Page 69 and 70: 9.2 Grönytornas produktion av biob
- Page 71 and 72: Vidare rapporterade de olika aktör
- Page 73 and 74: Grönytornas kolförråd kan även
- Page 75 and 76: Omställning av urbana gräsytor V
- Page 77 and 78: Ytterligare en möjlig åtgärd fö
- Page 79 and 80: Vidare finns det idag vissa svårig
- Page 81 and 82: Samtidigt kommer en allt större de
- Page 83 and 84: Jenkins, J. C., Chojnacky, D. C., H
- Page 85 and 86: Elektroniska källor Aronsson, M. (
- Page 87 and 88: Lantmäteriet. (2012). Tvådimensio
- Page 89 and 90: Söderström, B. (2002). Mångfald
- Page 91 and 92: Bilaga 2: Intervjufrågor Bilaga 2,
- Page 93 and 94: Bilaga 4: Analys av tematisk noggra
- Page 95: Bilaga 5: Klassning av grönytor oc
- Page 99 and 100: Bilaga 6, 4(4) Kolförrådet i varj
- Page 101 and 102: Aktör Jörgens plantskola Genarp K
- Page 103 and 104: Aktör Trädgårdsservice Trädgår
Change language