Ekosystemtjänster från urbana grönytor - Miljö - Lunds Tekniska ...

More documents

Recommendations

Info

Bilaga 3: Densiteter för olika typer av park- och trädgårdsavfall Tabell 11.2. Sammanställning av olika densiteter för park och trädgårdsavfall. Avfallsfraktion Densitet (kg/m 3 ) Enbart jord 800 (Avfall Sverige, 2011) Gräs, ogräs, jord 400 (Avfall Sverige, 2011) Gräs, flis och trädgårdsavfall 300 (Blom & Johansson, 2006) Bilaga 3, 1(1) Kompost 250 (Svenska Kyrkan i Veberöd, 2012) Kompost 600 (Blom & Johansson, 2006) Löv 200 (Avfall Sverige, 2011) Ris 150 (Avfall Sverige, 2011) Ris 330 (Svenska Kyrkan i Veberöd, 2012)
Bilaga 4: Analys av tematisk noggrannhet – beskrivning Bilaga 4, 2(2) För att beräkna kappa genereras slumpmässiga utvärderingspunkter i kartan. I detta exempel genererades 30 stycken. Sedan skapas en korstabell, Matris A, med klassen enligt kartan på raderna och klassen i verkligheten i kolumnerna, se nästa sida. För varje punkt noteras sedan huruvida den är belägen inom samma klass, i detta fall vegetationstäckt och hårdgjord yta, både i verkligheten och på kartan. I detta fall var 9 och 6 punkter inom vegetation respektive hårdgjord yta både på kartan och i verkligheten. Andelen korrekt karterade punkter är därmed 9/30=0,3 och 6/30=0,2, det vill säga Pii=0,3+0,2=0,5. Hälften är korrekt karterade. Sedan beräknas sannolikheten att en punkt skulle klassas rätt om klassningen var helt slumpmässig: I verkligheten är 12 av 30 punkter inom vegetation. Sannolikheten att en punkt är inom vegetation i verkligheten är alltså 12/30=0,4. I verkligheten är 18 av 30 punkter inom hårdgjorda ytor vegetation. Sannolikheten att en punkt är inom hårdgjorda ytor i verkligheten är alltså 18/30=0,6 På kartan är 21 av 30 punkter inom vegetation. Sannolikheten att en punkt är inom vegetation på kartan är således 21/30=0,7. På kartan är 9 av 30 punkter inom vegetation. Sannolikheten att en punkt är inom vegetation på kartan är således 9/30=0,3. Sannolikheten att en punkt av slumpen skulle vara inom vegetation både på kartan och i verkligheten är således 0,4·0,7=0,28. Sannolikheten att en punkt av slumpen skulle vara inom hårdgjorda ytor både på kartan och i verkligheten är således 0,6·0,3=0,18. Vid en helt slumpmässig kartering skulle alltså följande punkter bli korrekt karterade: Qii=0,28+0,18=0,46, det vill säga något färre än hälften. Kappa beräknas sedan enligt: Vid en perfekt klassning blir kappa 1 och vid en helt slumpmässig fördelning blir kappa 0. Denna klassning var alltså endast något bättre än en slumpmässig klassning. Uträkningarna kan också göras med hjälp av matriser. B-matrisen skapas då genom att beräkna produkten av marginalsummorna i A-matrisen. En P-matris skapas sedan genom att dividera alla elementen i A-matrisen med antalet utvärderingspunkter (30 i detta fall). Diagonalen i P-matrisen innehåller på så vis andelen korrekt karterade punkter inom varje klass. En Q-matris skapas sedan genom att dividera B-matrisen med dess totala marginalsumma, det vill säga värdet längst ner till höger (900 i detta fall). Diagonalen i Qmatrisen innehåller på så vis andelen förväntade punkter vid en slumpmässig klassning. Diagonalen i P- och Q-matriserna summeras sedan för att få Pii och Qii. Sedan används samma formel som ovan för att beräkna kappa.
Page 1:
Ekosystemtjänster från urbana gr
Page 4 and 5:
ISRN LUTFD2/TFEM--12/5064--SE + (1-
Page 6 and 7:
Organisation, The document can be o
Page 9 and 10:
Innehåll 1 INLEDNING .............
Page 11 and 12:
9.3.1 Kollagring ..................
Page 13 and 14:
1 Inledning Den värld vi lever i f
Page 15 and 16:
1.3 Avgränsningar Denna studie har
Page 17 and 18:
2 Ekosystemtjänster Alla jordens e
Page 19 and 20:
2.1.1 Kvantifiering och värdering
Page 21 and 22:
På senare tid har man allt mer bö
Page 23 and 24:
3.2 Kollagring Kol är det ämne so
Page 25 and 26:
Ett antal studier har beräknat urb
Page 27 and 28:
Nämnda åtgärder, det vill säga
Page 29 and 30:
3.3.2 Etablering av hamlingsskogar
Page 31 and 32:
Konnektivitetsteorin beskriver hur
Page 33 and 34:
3.5 Rekreation och hälsa En mängd
Page 35 and 36:
Vid intensiva regn evapotranspirera
Page 37 and 38:
Figur 3.6. Översikt över grönyto
Page 39 and 40:
4.2 Förtätning Befolkningen i Lun
Page 41 and 42: 5 Kvantifiering av kollagring i Lun
Page 43 and 44: Figur 5.2. IR-foto över Lunds cent
Page 45 and 46: 5.2.1 Analys av tematisk noggrannhe
Page 47 and 48: I denna studie gjordes, genom en ma
Page 49 and 50: Barr- och blandskog Den grönska so
Page 51 and 52: Lövskog Marktypen Lövskog består
Page 53 and 54: 5.4 Kollagring i urban vegetation E
Page 55 and 56: 6 Kartläggning av park- och trädg
Page 57 and 58: 6.2.1 Metod för urval av aktörer
Page 59 and 60: 7 Kollagring i Lunds urbana grönsk
Page 61 and 62: Marktyperna Annan öppen mark, Låg
Page 63 and 64: 8 Biobränsleproduktion från park-
Page 65 and 66: 9 Analys av grönytornas roll i Lun
Page 67 and 68: 9.1.1 Metodens styrkor och svaghete
Page 69 and 70: 9.2 Grönytornas produktion av biob
Page 71 and 72: Vidare rapporterade de olika aktör
Page 73 and 74: Grönytornas kolförråd kan även
Page 75 and 76: Omställning av urbana gräsytor V
Page 77 and 78: Ytterligare en möjlig åtgärd fö
Page 79 and 80: Vidare finns det idag vissa svårig
Page 81 and 82: Samtidigt kommer en allt större de
Page 83 and 84: Jenkins, J. C., Chojnacky, D. C., H
Page 85 and 86: Elektroniska källor Aronsson, M. (
Page 87 and 88: Lantmäteriet. (2012). Tvådimensio
Page 89 and 90: Söderström, B. (2002). Mångfald
Page 91: Bilaga 2: Intervjufrågor Bilaga 2,
Page 95 and 96: Bilaga 5: Klassning av grönytor oc
Page 97 and 98: Område Inventerat område C/m2 (kg
Page 99 and 100: Bilaga 6, 4(4) Kolförrådet i varj
Page 101 and 102: Aktör Jörgens plantskola Genarp K
Page 103 and 104: Aktör Trädgårdsservice Trädgår
show all

Ekosystemtjänster från urbana grönytor - Miljö - Lunds Tekniska ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?