Ekosystemtjänster från urbana grönytor - Miljö - Lunds Tekniska ...
Ekosystemtjänster från urbana grönytor - Miljö - Lunds Tekniska ... Ekosystemtjänster från urbana grönytor - Miljö - Lunds Tekniska ...
Källförteckning Litteratur och publikationer Agustin, B., & Lal, R. (2012). Carbon Sequestration in Urban Ecosystems. Springer Netherlands. Almusaed, A. (2011). Biophilic and Bioclimatic Architecture. London: Springer. Andersson-Espling, M. (2012 b). Kompostanläggningen vid S:t Hans Backar, Statistik 2011. Lund: Lunds Kommun. Berggren Bärring, A.-M., & Grahn, P. (1995). Grönstrukturens betydelse för användningen. Alnarp: SLU. Bolund, P., & Hunhammar, S. (1999). Ecosystem services in urban areas. Ecological economics, volym 29, nummer 2, 293–301. Busse Nielsen, A., & Möller, F. (2008). Is coppice a potential for urban forestry? Urban Forestry & Urban Greening, nummer 7, 129-138. Börjesson, P., Berndes, G., Fredriksson, F., & Kåberger, T. (2002). Multifunktionella bioenergiodlingar. Lund: Luns University. Churkina. (2008). Modeling the carbon cycle of urban systems. Ecological modeling 216, 107-109. Churkina. (2012). Carbon Cycle of urban ecosystems. i B. Augustin, & R. Lal, Carbon Sequestration in Urban Ecosystems (ss. 315-330). Springer Netherlands. Davies, Z. G., Edmondson, J. L., Heinemeyer, A., Leake, J. R., & Gaston, K. J. (2011). Mapping an urban ecosystem service: quantifying above-ground carbon storage at a city-wide scale. Journal of Applied Ecology, Volume 48, Issue 5, 1125-1134. De Groot, R., & Gómez-Baggethun, E. (2010). Natural Capital and Ecosystem Services: The Ecological Foundation of Human Society. i Hester, & Harrison, Ecosystem services (ss. 105-106). Cambridge: The Royal Society of Chemistry. Energimyndigheten. (2011). Energiläget 2011. Eskilstuna: Statens Energimyndighet. Fitter, A., Elmqvist, T., Haines-Young, R., Potschin, M., Rinaldo, A., Setälä, H., o.a. (2010). An Assessment of Ecosystem Services and Biodiversity in Europe. i R. Hester, & R. Harrison, Ecosystem services (ss. 2- 21). Cambridge: The Royal Society of Chemistry. Florgård, C., Mörtberg, U., & Wallsten, M. (1994). Växter och djur i stadsnatur. Stockholm: Byggforskningsrådet. Gaston, K. J. (2010). Urban Ecology. Cambridge: Cambridge university press. Grahn, P. (1997). Ute på dagis. Alnarp: Barnes & Noble. Grahn, P., & Stigsdotter, U. A. (2003). Landscape planning and stress. Urban Forestry & Urban Greening, volym 2, nummer 1, 1-18. Harrie, L., & Arnberg, W. (2008). Geografisk informationsbehandling: teori metoder och tillämpningar. Stockholm: Formas. Hartig, T., Mang, M., & Evans, G. W. (1991). Restorative Effects of Natural Environment Experiences. Environment and Behavior, volym 23, nummer 1, 3-26. Hedblom, M. (2008). Städernas värdefulla natur. Biodiverse, nummer 2, 26. Helldin, J.-O. (2008). Storskalig hamling av lövskog – en potentiell bioenergiresurs. Biodiverse, nummer 1, 8. Hutyra, L. R., Yoon, B., & Alberti, M. (2011). Terrestrial carbon stocks across a gradient of urbanization: a study of the Seattle, WA region. Global Change Biology, volym 17, nummer 2, 783-797. Jansson, M. (2012). Hela staden. Alnarp: Movium. Jax, K. (2010). Ecosystem functioning. New York: Cambridge University Press. 70 Ekosystemtjänster från urbana grönytor Anna Bengtsson
Jenkins, J. C., Chojnacky, D. C., Heath, L. S., & Birdsey, R. A. (2003). National-Scale Biomass Estimators for United States Tree Species. Forest Science, volym 49, nummer 1, 12-35. Lal. (2012). Urban Ecosystems and Climate Change. i B. Augustin, & R. Lal, Carbon Sequestration in Urban Ecosystems (ss. 3-19). Springer Netherlands. Lal, R., & Lorenz, K. (2010). Carbon Sequestration in Forest Ecosystems. Springer Netherlands. Livesley, S. J., Dougherty, B. J., Smith, A., Navaud, D., Wylie, L. J., & Arndt, S. K. (2010). Soil-atmosphere exchange of carbon dioxide, methane and nitrous oxide in urban garden systems: impact of irrigation, fertiliser and mulch. Urban Ecosystems, volym 13, nummer 3, 273-293. Mace, G., Norris, K., & Fitter, A. (2012). Biodiversity and ecosystem services: a multilayered relationship. Trends in ecology and evolution, volym 27, nummer 1, 19-26. Naturvårdsverket. (1995). Aktionsplan för biologisk mångfald. Stockholm: Norsteds. Nowak. (2006). Air pollution removal by urban trees and shrubs in the United States. Urban Forestry & Urban Greening, volym 4, nummer 3–4, 115-123. Park och naturkontoret i Lunds kommun. (2012). Yttrande park och naturkontoret - Motion från MP: Handlingsplan för biobränslen och bioteknikindustriellt centrum i Lund. Lund: Lunds Kommun. Patenaude, G., Briggs, B., Milne, R., Rowland, C., Dawson, T., & Pryor, S. (2003). The carbon pool in a British semi-natural woodland. Forestry, volym 76, nummer 1, 109-119. Persson, B. (1998). Skötselmanual 98. Alnarp: SLU. Poyat, R. V., Pataki, D. E., Belt, K. T., Groffman, P. M., Hom, J., & Band, L. E. (2007). Effects of urban land-use change on biogeochemical cycles. i J. G. Canadell, D. E. Pataki, & L. F. Pitelka, Terrestrial ecosystems in a changing world (ss. 45-58). Berlin: Springer. Scharenbroch, B. (2012). Urban Trees for Carbon Sequestration. i B. Augustin, & R. Lal, Carbon Sequestration in Urban Ecosystems. Springer Netherlands. Strohbach, M. W., Arnold, E., & Haase, D. (2012). The carbon footprint of urban green space - A life cycle approach. Landscape and Urban Planning, nummer 104, 220-229. Svenskt Vatten. (2004). Dimensionering av allmänna avloppsledningar. Taberg: Ljungföretagen. Tuvendal, M. (2010). Management of ecosystem services - dealing with trade-offs and scales. Stockholm: Stockholm Resilience Centre. Ulrich, R. S. (1984). View through a Window May Influence Recovery from Surgery. Science, volym 224, nummer 4647, 420-421. Ward, R., & Robinson, M. (2000). Principles of Hydrology. Berkshire: McGraw-Hill Publishing Company. Whitford, V., Ennos, A., & Handley, J. (2001). "City form and natural process" - indicators for the ecological performance of urban areas and their application to Merseyside, UK. Landscape and urban planing, volym 57, 91-103. Yesilonis, I. D., & Pouyat, R. V. (2012). Carbon Stocks in Urban Forest Remnants: Atlanta and Baltimore as Case Studies. i B. Augustin, & R. Lal, Carbon Cycle of urban ecosystems (ss. 103-120). Springer Netherlands. Zhao, M., Kong, Z.-h., Escobedo, F., & Gao, J. (2010). Impacts of urban forests on offsetting carbon emissions from industrial energy use in Hangzhou, China. Journal of Environmental Management, volym 91, nummer 4, 807-813. Zianis, D., Muukkonen, P., Mäkipää, R., & Mencuccini, M. (2005). Biomass and Stem Volume Equations for Tree Species in Europe. Tampere: The Finnish Society of Forest Science and The Finish Forest Research Center. 71 Ekosystemtjänster från urbana grönytor Anna Bengtsson
- Page 31 and 32: Konnektivitetsteorin beskriver hur
- Page 33 and 34: 3.5 Rekreation och hälsa En mängd
- Page 35 and 36: Vid intensiva regn evapotranspirera
- Page 37 and 38: Figur 3.6. Översikt över grönyto
- Page 39 and 40: 4.2 Förtätning Befolkningen i Lun
- Page 41 and 42: 5 Kvantifiering av kollagring i Lun
- Page 43 and 44: Figur 5.2. IR-foto över Lunds cent
- Page 45 and 46: 5.2.1 Analys av tematisk noggrannhe
- Page 47 and 48: I denna studie gjordes, genom en ma
- Page 49 and 50: Barr- och blandskog Den grönska so
- Page 51 and 52: Lövskog Marktypen Lövskog består
- Page 53 and 54: 5.4 Kollagring i urban vegetation E
- Page 55 and 56: 6 Kartläggning av park- och trädg
- Page 57 and 58: 6.2.1 Metod för urval av aktörer
- Page 59 and 60: 7 Kollagring i Lunds urbana grönsk
- Page 61 and 62: Marktyperna Annan öppen mark, Låg
- Page 63 and 64: 8 Biobränsleproduktion från park-
- Page 65 and 66: 9 Analys av grönytornas roll i Lun
- Page 67 and 68: 9.1.1 Metodens styrkor och svaghete
- Page 69 and 70: 9.2 Grönytornas produktion av biob
- Page 71 and 72: Vidare rapporterade de olika aktör
- Page 73 and 74: Grönytornas kolförråd kan även
- Page 75 and 76: Omställning av urbana gräsytor V
- Page 77 and 78: Ytterligare en möjlig åtgärd fö
- Page 79 and 80: Vidare finns det idag vissa svårig
- Page 81: Samtidigt kommer en allt större de
- Page 85 and 86: Elektroniska källor Aronsson, M. (
- Page 87 and 88: Lantmäteriet. (2012). Tvådimensio
- Page 89 and 90: Söderström, B. (2002). Mångfald
- Page 91 and 92: Bilaga 2: Intervjufrågor Bilaga 2,
- Page 93 and 94: Bilaga 4: Analys av tematisk noggra
- Page 95 and 96: Bilaga 5: Klassning av grönytor oc
- Page 97 and 98: Område Inventerat område C/m2 (kg
- Page 99 and 100: Bilaga 6, 4(4) Kolförrådet i varj
- Page 101 and 102: Aktör Jörgens plantskola Genarp K
- Page 103 and 104: Aktör Trädgårdsservice Trädgår
Källförteckning<br />
Litteratur och publikationer<br />
Agustin, B., & Lal, R. (2012). Carbon Sequestration in Urban Ecosystems. Springer Netherlands.<br />
Almusaed, A. (2011). Biophilic and Bioclimatic Architecture. London: Springer.<br />
Andersson-Espling, M. (2012 b). Kompostanläggningen vid S:t Hans Backar, Statistik 2011. Lund: <strong>Lunds</strong><br />
Kommun.<br />
Berggren Bärring, A.-M., & Grahn, P. (1995). Grönstrukturens betydelse för användningen. Alnarp: SLU.<br />
Bolund, P., & Hunhammar, S. (1999). Ecosystem services in urban areas. Ecological economics, volym 29,<br />
nummer 2, 293–301.<br />
Busse Nielsen, A., & Möller, F. (2008). Is coppice a potential for urban forestry? Urban Forestry & Urban<br />
Greening, nummer 7, 129-138.<br />
Börjesson, P., Berndes, G., Fredriksson, F., & Kåberger, T. (2002). Multifunktionella bioenergiodlingar. Lund:<br />
Luns University.<br />
Churkina. (2008). Modeling the carbon cycle of urban systems. Ecological modeling 216, 107-109.<br />
Churkina. (2012). Carbon Cycle of urban ecosystems. i B. Augustin, & R. Lal, Carbon Sequestration in Urban<br />
Ecosystems (ss. 315-330). Springer Netherlands.<br />
Davies, Z. G., Edmondson, J. L., Heinemeyer, A., Leake, J. R., & Gaston, K. J. (2011). Mapping an urban<br />
ecosystem service: quantifying above-ground carbon storage at a city-wide scale. Journal of Applied<br />
Ecology, Volume 48, Issue 5, 1125-1134.<br />
De Groot, R., & Gómez-Baggethun, E. (2010). Natural Capital and Ecosystem Services: The Ecological<br />
Foundation of Human Society. i Hester, & Harrison, Ecosystem services (ss. 105-106). Cambridge: The<br />
Royal Society of Chemistry.<br />
Energimyndigheten. (2011). Energiläget 2011. Eskilstuna: Statens Energimyndighet.<br />
Fitter, A., Elmqvist, T., Haines-Young, R., Potschin, M., Rinaldo, A., Setälä, H., o.a. (2010). An Assessment of<br />
Ecosystem Services and Biodiversity in Europe. i R. Hester, & R. Harrison, Ecosystem services (ss. 2-<br />
21). Cambridge: The Royal Society of Chemistry.<br />
Florgård, C., Mörtberg, U., & Wallsten, M. (1994). Växter och djur i stadsnatur. Stockholm: Byggforskningsrådet.<br />
Gaston, K. J. (2010). Urban Ecology. Cambridge: Cambridge university press.<br />
Grahn, P. (1997). Ute på dagis. Alnarp: Barnes & Noble.<br />
Grahn, P., & Stigsdotter, U. A. (2003). Landscape planning and stress. Urban Forestry & Urban Greening, volym<br />
2, nummer 1, 1-18.<br />
Harrie, L., & Arnberg, W. (2008). Geografisk informationsbehandling: teori metoder och tillämpningar.<br />
Stockholm: Formas.<br />
Hartig, T., Mang, M., & Evans, G. W. (1991). Restorative Effects of Natural Environment Experiences.<br />
Environment and Behavior, volym 23, nummer 1, 3-26.<br />
Hedblom, M. (2008). Städernas värdefulla natur. Biodiverse, nummer 2, 26.<br />
Helldin, J.-O. (2008). Storskalig hamling av lövskog – en potentiell bioenergiresurs. Biodiverse, nummer 1, 8.<br />
Hutyra, L. R., Yoon, B., & Alberti, M. (2011). Terrestrial carbon stocks across a gradient of urbanization: a study<br />
of the Seattle, WA region. Global Change Biology, volym 17, nummer 2, 783-797.<br />
Jansson, M. (2012). Hela staden. Alnarp: Movium.<br />
Jax, K. (2010). Ecosystem functioning. New York: Cambridge University Press.<br />
70<br />
<strong>Ekosystemtjänster</strong> <strong>från</strong> <strong>urbana</strong> <strong>grönytor</strong><br />
Anna Bengtsson
Change language