Ekosystemtjänster från urbana grönytor - Miljö - Lunds Tekniska ...

Vidare finns det idag vissa svårigheter med att röta kompostråvara och huruvida det är praktiskt
möjligt att utvinna energi från denna avfallsfraktion är ännu oklart. För att förbättra
slutresultatet skulle därför noggrannare avfallsinformation behöva samlas in från samtliga
aktörer och dessutom skulle de tekniska förutsättningarna behöva utredas närmare.
Denna studie visar att den urbana vegetationen i Lunds tätort lagrar cirka 52550 ton kol, vilket
innebär ungefär 19 ton per hektar. Om allt detta kol förbränns bildas 192700 ton koldioxid,
vilket motsvarar 68 ton per hektar eller 2,3 ton per invånare i Lunds tätort. Detta kan jämföras
med att en genomsnittlig lundabo släpper ut cirka 5 ton koldioxidekvivalenter per år. Inkluderas
även produktion av varor i andra länder uppskattar Lunds kommun att genomsnittslundabon
släpper ut 10 ton koldioxidekvivalenter per år.
Om det antas att samtliga tätorters vegetation lagrar lika mycket kol per ytenhet som Lund
innebär detta att totalt 36 miljoner ton koldioxid lagras i vegetationen i Sveriges tätorter. Detta
kan jämföras med att Sveriges totala utsläpp år 2010 uppgick till 66,2 miljoner ton
koldioxidekvivalenter exklusive produktion av varor i andra länder.
Vidare visar denna studie att de urbana grönytorna i Lunds kommun varje år genererar runt
66400 m 3 park- och trädgårdsavfall, varav ungefär 37300 m 3 utgörs av bränsleråvara och 29100
m 3 av kompostråvara. Detta innebär att metangas och flis med ett energiinnehåll på cirka 8
GWh respektive 14 GWh skulle kunna produceras varje år, vilket kan jämföras med att den
årliga energitillförseln i Sverige uppgår till 616 000 GWh.
Denna studie har också visat att det finns potential att höja de urbana grönytornas värde om en
ökad produktion av biobränslen införs på ett lämpligt sätt och på rätt platser. Åtgärder som är
möjliga i den urbana miljön är ökad insamling av gräsklipp från höggräsytor, en omställning av
bruksgräsytor till höggräs- eller ängsytor, samt ökad etablering av hamlingsträd. Att etablera
ängsytor eller hamlingsskogar på det som idag är öppna bruksgräsytor skulle till exempel skapa
bättre förutsättningar för den biologiska mångfalden och dagvattenhanteringen.
Hamlingssträden skulle även öka mängden stående biomassa och därmed ge ett positivt bidrag
till stadens samlade kolförråd. Dock kan träden uppfattas som störande om de planteras på ytor
där det förekommer platskrävande lekar och spel. Även ängsytor kan leda till försämrade
rekreationsvärden och i flera fall har invånarna klagat på att ytorna ser skräpiga och ovårdade
ut, att ytorna inte inbjuder till rekreation och att det uppstår problem med fästingar och
pollenallergi. I denna studie ges förslaget att den negativa attityden till ängsytor eventuellt
skulle kunna mildras genom en kombination av ängsytor och hamlingsskogar. Denna yta skulle
ge en hög leverans av ekosystemtjänster samtidigt som det kan tänkas att hamlingsträden ger en
mer omsluten och välvårdad känsla då eventuell skräpighet inte blir lika uppenbar. Om gångar
klipps i gräset mellan träden kan ytorna förhoppningsvis också inbjuda till både rekreation och
lek.
Idag är det dock inte ekonomiskt lönsamt att genomföra åtgärder för att öka grönytornas
produktion av biobränslen. Dessa åtgärder medför extra skötselkostnader som inte kan täckas
av de intäkter som fås från försäljningen av biobränslet. En framtida ökad efterfrågan på
biobränslen, och därmed höjda priser, skulle dock kunna ändra på detta. Dessutom beaktar detta
resonemang endast de mest uppenbara ekonomiska aspekterna; de synergieffekter som skapas
genom förändringarna är också av värde och bör därför ingå i kalkylen. Problematiskt är dock
att det är inte är helt lätt att göra en ekonomisk värdering av den ökade leveransen av
ekosystemtjänster. Därmed är det svårt att avgöra om synergieffekterna medför att
förändringarna egentligen är lönsamma.
67
Ekosystemtjänster från urbana grönytor
Anna Bengtsson