Ekosystemtjänster från urbana grönytor - Miljö - Lunds Tekniska ...

10 Avslutning
I detta kapitel sammanfattas de slutsatser som denna studie har gett upphov till och sedan
följer författarens reflektioner om framtiden samt rekommendationer om fortsatta studier.
10.1 Slutsatser
Syftet med denna studie var att tydliggöra värdet på de urbana grönytorna i Lunds tätort, samt
att visa på potentialen att höja detta värde. Detta skulle göras genom utveckling och
genomförande av metoder för kvantifiering av ekosystemtjänster samt genom att studera hur
leveransen av ekosystemtjänster kan optimeras så att synergieffekter uppstår och målkonflikter
minimeras.
Denna studie har visat att grönytorna i Lund levererar en lång rad ekosystemtjänster, vilka
vanligen delas in i försörjningstjänster, reglerande tjänster, kulturella tjänster och stödtjänster.
De ekosystemtjänster som är extra viktiga för Lunds kommun är möjligheten till rekreation och
hållbar dagvattenhantering, vilket betonas i kommunens Grönstruktur- och naturvårdsprogram.
Lunds kommun bedriver även ett aktivt klimatarbete och i denna studie betraktas därför
kollagring och produktion av biobränslen också som två viktiga ekosystemtjänster i staden.
Vidare betonar kommunen även i sitt Grönstruktur- och naturvårdsprogram att bevarandet av
biologisk mångfald är mycket viktigt. Biologisk mångfald betraktas oftast inte som en
ekosystemtjänst, utan snarare som en förutsättning för en stabil och hög produktion av
ekosystemtjänster. Det är dock inte biodiversiteten i sig som levererar ekosystemtjänster utan
närvaron av vissa kritiska arter som fyller de funktioner som är nödvändiga för att upprätthålla
ekosystemets stabilitet. Försvinner dessa arter kommer ekosystemets leverans av
ekosystemtjänster att avta. Om en art minskar i ett ekosystem med en hög biologisk mångfald
är sannolikheten större att det finns andra arter inom samma funktionella grupp som kan ta över
och säkerställa ekosystemets funktionalitet. Den biologiska mångfalden kan därmed betraktas
som en försäkring av ekosystemens stabilitet och leverans av ekosystemtjänster. Detta gäller så
väl i regnskogen eller öknen som inom de urbana grönytorna.
För att ytterligare tydliggöra ekosystemtjänsternas värde har två sådana kvantifierats i denna
studie: grönskans kollagring och dess produktion av biobränslen. Metoden för kvantifieringen
av kolförrådet bestod av tre delar: klassning av flygfoton för att utreda grönyteutbredningen,
inventering av provytor för att fastställa vegetationssammansättningen och till sist beräkningar
och uppskalningar av delresultaten för att uppskatta det totala kolförrådet. Metoden är relativt
enkel att genomföra och de kartdata som krävs är vanligt förekommande. Dessutom kan delar
av den även användas för kvantifiering av andra ekosystemtjänster som är kopplade till
exempelvis grönyteutbredning eller mängd biomassa. Svagheten är att den innehåller många
osäkerheter. För att förbättra slutresultatet skulle lämpligare ingångsdata behövas, till exempel
innehållande vegetationens höjd. Dessutom borde inventeringen innehålla betydligt fler
provytor och biomassaekvationerna borde vara bättre anpassade till den inventerade
vegetationen.
Metoden för kvantifieringen av biobränsleproduktionen bestod av två delar: insamling av
avfallsinformation från de aktörer hanterar park- och trädgårdsavfall i Lunds kommun, samt
beräkningar av hur mycket energi det tillgängliga avfallet kan generera. Styrkan i metoden är
att den relativt snabbt ger en översikt över vilka aktörer som huvudsakligen hanterar avfallet
och hur stora mängder det rör sig om. Svagheten är att avfallsmängderna är osäkra och att det
är oklart hur stora delar av avfallet som kan användas.
66
Ekosystemtjänster från urbana grönytor
Anna Bengtsson