Ekosystemtjänster från urbana grönytor - Miljö - Lunds Tekniska ...
Ekosystemtjänster från urbana grönytor - Miljö - Lunds Tekniska ...
Ekosystemtjänster från urbana grönytor - Miljö - Lunds Tekniska ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Omställning av <strong>urbana</strong> gräsytor<br />
Högt gräs har en något högre interceptionsförmåga än klippt gräs (Ward & Robinson, 2000),<br />
varför en omställning <strong>från</strong> bruksgräsytor till höggräs- och ängsytor skulle kunna minska<br />
avrinningen något. Denna minskning bedöms dock vara liten.<br />
Etablering av hamlingsskogar<br />
Vid etablering av hamlingsskogar på grästäckta ytor ökar lövverksutbredningen. Mer nederbörd<br />
kan därmed fördröjas och avdunsta och således minskar mängden vatten som når marken.<br />
Dessutom ökar mängden rötter i marken, vilket även kan medföra att mer vatten kan infiltrera<br />
marken (Melakari, 2005). Då hamlingsskogar etableras istället för större träd riskerar dock<br />
motsatta förhållanden att uppstå.<br />
9.3.5 De <strong>urbana</strong> <strong>grönytor</strong>nas värdeökning<br />
Enligt ovanstående avsnitt kan en ökad produktion av biobränslen leda till flera synergieffekter,<br />
men också till vissa målkonflikter. En översikt presenteras nedan i tabell 9.1, med det bör<br />
poängteras att denna tabell inte är allmängiltig. Som det nämndes i inledningen till detta kapitel<br />
beror resultatet av åtgärderna mycket på huruvida <strong>grönytor</strong>na ställs om på rätt platser och på<br />
rätt sätt. I tabell 9.1 har det antagits att åtgärderna utförts på ytor som idag är täckta med bruks-<br />
eller höggräs eftersom detta bedöms som det både troligaste och lämpligaste scenariot. I<br />
sammanhanget är det värt att tillägga att de olika ekosystemtjänsterna i tabellen eventuellt<br />
värderas olika och därför är det olämpligt att baserat på tabellen dra slutsatser kring vilken<br />
åtgärd som är mest fördelaktig.<br />
Tabell 9.1. Översikt över synergier och konflikter vid genomförandet av olika förändringar för ökad biobränsleproduktion på<br />
bruks- eller höggräsytor. Färgerna grön, röd och gul står för en positiv, negativ respektive obetydande förändring i leveransen<br />
av ekosystemtjänsten, medan symbolen ? betyder oklar förändring.<br />
Förändring Kollagring<br />
Ökad insamling av höggräs ?<br />
Omställning av bruksgräsytor<br />
till höggräsytor<br />
Omställning av<br />
bruksgräsytor till ängsytor<br />
Etablering av hamlingsskogar<br />
på bruksgräsytor<br />
?<br />
?<br />
Biologisk<br />
mångfald<br />
64<br />
Rekreation och<br />
hälsa<br />
<strong>Ekosystemtjänster</strong> <strong>från</strong> <strong>urbana</strong> <strong>grönytor</strong><br />
Anna Bengtsson<br />
?<br />
Fördröjning och<br />
minskning av dagvatten<br />
Det kan konstateras att både hamlingsskogar och ängsytor leder till flera synergieffekter med<br />
avseende på de relevanta ekosystemtjänsterna. De <strong>urbana</strong> <strong>grönytor</strong>nas kanske främsta syfte är<br />
dock att tillgodose behovet av rekreation och därför är allmänhetens negativa inställning till<br />
omställning av gräsytor att betrakta som en allvarlig målkonflikt. Invånare i flera kommuner<br />
har uttryckligen sagt att de inte vill ha högre gräs i stadsmiljön. Bland annat tycker man att det<br />
ser skräpigt och ovårdat ut, att ytorna inte inbjuder till rekreation och att det uppstår problem<br />
med fästingar och pollenallergi (Brobeck, 2012; Skogar, 2008).
Change language