Ekosystemtjänster från urbana grönytor - Miljö - Lunds Tekniska ...

Den ökade biobränsleproduktionen riskerar dock även att leda till en intensivare parkskötsel
med hårdare beskärning och ökad bortförsel av död ved; något som istället påverkar den
biologiska mångfalden negativt (Florgård et al, 1994).
Omställning av urbana gräsytor
Urbana kortgräsytor kallas ibland för grön asfalt, vilket beror på att de är nästan lika artfattiga
som just asfalt. Detta är en följd av att de höga kvävehalterna i gräsytorna gynnar vissa växter
på bekostnad av andra. En omställning till mer näringsfattiga ängsytor skulle därmed öka den
biologiska mångfalden. Ängsytor är Sveriges arttätaste naturtyp, men antalet ängar har minskat
kraftigt vilket medfört att flera arter har svårt att finna en livsmiljö. Störst arttäthet finns på
ängar utan träd- eller buskvegetation, medan störst artrikedom finns på ängar med träd; gärna
gamla ekar eller hamlingsträd (Aronsson, 2006). En möjlighet att gynna den biologiska
mångfalden kan därför vara att kombinera ängsytor med hamlingsträd. Viktigt för ängens
biologiska mångfald är också att en optimal störningsnivå skapas (Johansson et al, 2011). Innan
etablering av ängsytor är det därför viktigt att undersöka så att förutsättningar för lämplig
skötsel finns. Om inte rätt skötselåtgärder kan vidtas riskerar nämligen ängen att resultera i
skräpiga ytor med sly, tistlar och gammalt gräs och en låg biologisk mångfald (Skogar, 2008).
Etablering av hamlingsskogar
En mängd studier har visat på energiskogars positiva effekter på den biologiska mångfalden. I
princip alla studier är dock baserade på studier av energiskogar anlagda i jordbruksmiljöer.
Energiskogen blir där ett avbrott i den monokulturella miljön och erbjuder således en annars
sällsynt livsmiljö i det hårt brukade landskapet. Situationen blir en annan då denna typ av
grönska införs i urbana miljöer och det är inte säkert att fördelarna är lika uppenbara (Helldin et
al, 2009). Studier har dock visat att hamlingsskogar är mycket artrika och både innehåller
växter och djur från både skogs- och ängsmiljöer (Burman, 1997). Helst bör blandade trädarter
i hamlingsskogen eftersträvas för hög biodiversitet (Helldin et al, 2009). När det gäller
etablering av hamlingsträd är det dock viktigt att det inte sker på bekostnad av andra naturtyper
med hög biologisk mångfald. Exempelvis kan de urbana skogar som stått en tid hunnit bygga
upp höga biologiska värden (Lunds kommun, 2006).
Som det beskrevs i avsnitt 3.4.2, Livsmiljöer i urbana områden, är förekomsten av gamla träd
viktig för den biologiska mångfalden. Vid hamling tillåts trädstammarna bli mycket gamla och
det skapas håligheter och död ved inuti dem, vilket ger livsrum åt insekter, svampar, lavar,
mossor och fåglar (Aronsson, 2006; Helldin, 2008). Eftersom inget utrymme krävs för
trädkronorna kan de hamlade träden dessutom stå relativt tätt vilket ger stora mängder bark och
håligheter per ytenhet, något som gynnar vissa arters överlevnad (Helldin et al, 2009).
Hamlingsskogar som avverkas regelbundet skapar även mycket speciella förutsättningar för
biodiversitet genom den varierande lövverksutbredningen. Då träden nyligen hamlats är
ljusgenomsläppligheten hög. Sedan sjunker denna successivt efterhand som lövverket växer till
(Busse Nielsen & Möller, 2008).
9.3.3 Rekreation och hälsa
Enligt avsnitt 3.5, Rekreation och hälsa, skapar urbana grönytor goda upplevelsevärden som
tillfredsställer olika mänskliga behov om de tillsammans innehåller samtliga åtta parkkaraktärer
(Ihse & Oostra, 2009). Således är det viktigt att planera så att grönytorna i människors närmiljö
innehåller dessa karaktärer. En ökad biobränsleproduktion genom ängsytor och hamlingsskogar
bidrar till att traditionella skötselmetoder återinförs, vilket leder till en ökad närvaro av
kulturhistoria och således parkkaraktären kultur. Både ängsmark och hamlingsskog innehåller
dessutom en mångfald av växt- och djurarter vilket skapar ytor av karaktären artrik.
62
Ekosystemtjänster från urbana grönytor
Anna Bengtsson