Ekosystemtjänster från urbana grönytor - Miljö - Lunds Tekniska ...

Ett problem är att park- och trädgårdsavfallet sorteras som en avfallsfraktion; det delas inte upp
i kompost- och bränsleråvara. Detta ställer till det eftersom det mer vedartade materialet med
hög ligninhalt inte kan rötas, medan material med hög fukthalt inte kan förbrännas. En uppdelat
sortering är alltså ett måste. Enligt Erik Rånlund, renhållningsdirektör i Lunds kommun, är en
uppdelad sortering teoretiskt sett möjligt både när det gäller avfallet från
återvinningscentralerna och från de privata hushållen. Dock finns det redan idag vissa problem
med att de privata hushållen sorterar sitt avfall fel och lägger annat än växtmaterial i kärlen för
trädgårdsavfall (Rånlund, 2012). En avfallssortering uppdelad på kompost- och bränsleråvara
kan tänkas komplicera sorteringsprocessen ytterligare.
Ett annat problem är kommunens brist på utrymme att hantera ytterligare mängder av park- och
trädgårdsavfall. Den anläggning som finns vid Sankt Hans backar har just nu inte kapacitet att
hantera mer avfall än den gör idag. Planer finns på en ny anläggning, men det är svårt att hitta
den rätta platsen. Helst bör den ligga så att transportavstånden minimeras, men samtidigt bör
den på grund av de många traktortransporterna inte ligga i tätorten. Vidare är förutsättningarna
för att röta kompostråvaran ännu oklara, men under utredning (Park och naturkontoret i Lunds
kommun, 2012).
Vid en förändrad hantering av kommunens park- och trädgårdsavfall kan det också vara
relevant att genomföra en studie av nettoenergivinsten av denna omställning. De aktiviteter
som krävs för energiproduktionen förbrukar energi men samtidigt åtgår även energi vid dagens
hantering. Idag körs lejonparten av park- och trädgårdsavfallet till Spillepengen i Malmö där
det krossas och komposteras. Komposten måste sedan luftas och bevattnas under två till tre år
(SYSAV, 2012 a). Troligen ökar inte energiåtgången särskilt mycket vid en förändrad
hantering, men däremot kommer det ske en ökning av energiproduktionen. Därför är det högst
troligt att en förändrad park- och trädgårdsavfallshantering kommer att ge en nettoenergivinst.
9.2.1 Metodens styrkor och svagheter
Metoden för kvantifieringen av Lunds urbana grönytors produktion av i biobränslen består av
två delar: insamling av avfallsinformation från de aktörer som hanterar park- och
trädgårdsavfall i Lunds kommun, samt beräkningar av hur mycket energi det tillgängliga
avfallet kan generera. Metoden beskrivs närmare i kapitel 6, Kartläggning av park- och
trädgårdsavfall för biobränsleproduktion.
Inledningsvis bör det betonas att denna studie har fokuserat på det park-och trädgårdsavfall
som de urbana grönytorna genererar idag och som skulle kunna användas för produktion av
biobränslen i nuläget. Detta innebär att grönytornas årliga biomassatillväxt inte har studerats
och att deras maximala möjlighet att producera biobränslen inte har beaktats.
De tillgängliga park- och trädgårdsavfallsmängderna i kommunen inventerades genom en
runtringning till ett antal aktörer i Lund, Dalby, Veberöd, Södra Sandby och Genarp. Fokus låg
på att kontakta de största aktörerna och då deras avfallsmängder ingår i resultatet bedöms detta
som tillförlitligt. Dock har flera mindre aktörer utelämnats och en mer korrekt uppskattning
skulle kunna fås om fler aktörer kontaktades. Vidare är det få av aktörerna som mäter och
registrerar sina avfallsmängder och således bygger en del av de rapporterade mängderna på
intervjupersonernas mycket ungefärliga uppskattningar. Detta tillför också en grad av osäkerhet
i slutresultatet.
De största aktörerna, LRV och SYSAV, blandar allt park- och trädgårdsavfall. För att
möjliggöra en uppskattning av mängden bränsle- respektive kompostråvara krävdes därför ett
antagande om lika sammansättning som avfallet på anläggningen vid Sankt Hans backar. Detta
antagande tillför en osäkerhet i slutresultatet.
58
Ekosystemtjänster från urbana grönytor
Anna Bengtsson