Ekosystemtjänster från urbana grönytor - Miljö - Lunds Tekniska ...

9.2 Grönytornas produktion av biobränslen
Lunds kommuns urbana grönytor genererar varje år runt 66400 m 3 park- och trädgårdsavfall,
varav ungefär 37300 m 3 utgörs av bränsleråvara och 29100 m 3 av kompostråvara. I massor
innebär detta totalt 14326 ton fördelat på 5586 ton bränsleråvara och 8740 ton kompostråvara.
Se kapitel 8, Biobränsleproduktion från park- och trädgårdsavfall, samt bilaga 7, Inventering
och beräkning av park- och trädgårdsavfallet i Lunds kommun, för mer detaljerade
beskrivningar av resultat och beräkningar. Enligt beräkningarna gjorda i denna studie innebär
avfallsmängderna att metangas och flis med ett energiinnehåll på cirka 8 GWh respektive 14
GWh skulle kunna produceras varje år. Detta kan jämföras med att den årliga energitillförseln i
Sverige uppgår till 616 000 GWh (Energimyndigheten, 2011). Det kan även jämföras med att
den totala mängden park- och trädgårdsavfall som genereras i Sverige varje år uppgår till
450 000 ton och att biogaspotentialen vid torrötning av detta avfall har beräknats till 400 GWh
(Linné et al, 2008). Huruvida det i
dessa avfallsmängder även ingår
större fraktioner av vedartat material
är oklart, men inte troligt eftersom
denna typ av material inte lämpar sig
för rötning. I beräkningarna för
energipotentialen i Lunds kommun
ingår dessa större fraktioner vedartat
material och ger ett högre
energiutbyte per ton avfall.
Som det beskrevs i kapitel 6,
Kartläggning av park- och
trädgårdsavfall för biobränsleproduktion,
har man i Lund, genom
den så kallade Lundamodellen,
kommit relativt långt i arbetet med
Figur 9.2. Rötningsanläggning i Lund, dock här för rötning av avloppslam.
Fotograf: Anna Bengtsson.
att tillvarata energin i kommunens park- och trädgårdsavfall. Lundamodellen innebär bland
annat att man samlar in och flisar all bränsleråvara som genereras inom den kommunala
grönyteskötseln. Flisningen sker på kommunens anläggning vid Sankt Hans backar och sedan
skickas flisen omgående till förbränning i ett värmeverk (Jönsson, 2007). Den mottagna
mängden bränsleråvara uppgick 2011 till cirka 12300 m 3 . Anläggningen tar även emot
kompostråvara vilken 2011 uppgick till cirka10900 m 3 .
Detta avfall utgör dock endast ungefär en tredjedel av allt park- och trädgårdsavfall som årligen
genereras inom kommunen, vilket till exempel innebär att det finns potential att utöka
flisproduktionen. Större mängder kompostråvara skulle också vara möjligt att samla in och
använda för produktion av biogas.
Den största delen av det park- och trädgårdsavfall som genereras inom Lunds kommun hanteras
idag av antingen Lunds Renhållningsverk (LRV) eller Sydskånes Avfallsaktiebolag (SYSAV).
LRV samlar in avfall från de privata hushållen och driver även de två återvinningscentralerna i
Genarp och Veberöd (LRV, 2012). SYSAV driver de två återvinningscentralerna i Lund; en på
Gastelyckan och en på Gunnesbo (LRV, 2011). Både det avfall som hanteras av LRV och det
som hanteras av SYSAV körs idag till den senares anläggning på Spillepengen i Malmö där det
komposteras. Detta avfall skulle istället kunna användas för produktion av biobränslen. Idag
finns dock några hinder för detta.
57
Ekosystemtjänster från urbana grönytor
Anna Bengtsson