Ekosystemtjänster från urbana grönytor - Miljö - Lunds Tekniska ...

62%
10%
Vegetationens kolförråd kan tyckas litet i jämförelse med de stora mängder koldioxid som varje
år släpps ut genom mänskliga aktiviteter. Dock upptar jordens urbana områden redan idag 3 %
av landytan (Agustin & Lal, 2012), vilket innebär att det sammanlagda kolförrådet blir
betydande. Den ökade urbaniseringen leder dessutom till att städerna breder ut sig allt mer och
de urbana ytornas möjligheter att bidra till begränsad klimatpåverkan är därför ytterst relevant.
I sammanhanget bör det heller ej förglömmas att markens kolförråd inte är inkluderat i denna
studie. Marken har stor potential att lagra kol; på vår jord lagras det ungefär tre gånger mer kol
i marken än i samtliga landlevande växter (Yesilonis & Pouyat, 2012). Vegetationen spelar en
viktig roll för markens kollagringsförmåga då den ständigt tillför nytt organiskt material.
Försvinner vegetationen kan markens kolbalans sättas ur spel och detta kan medföra att
utsläppen av kol blir större än inbindningen (Bot & Benites, 2005). Marken spelar alltså en
viktig roll för grönytornas totala kolförråd. Därmed hade det varit mycket intressant att göra en
studie av markens kolförråd och kolbalans i Lunds tätort, men detta är inte möjligt utan mycket
omfattande mätningar.
I denna studie konstateras att förekomsten av stora träd är viktigt för storleken på vegetationens
kolförråd, se figur 7.3 i avsnitt 7.2, Det samlade kolförrådet i olika marktyper. Båda
vegetationstyperna gräs och snår innehåller nämligen så lite biomassa per ytenhet att
kolförrådet inte blir stort ens om ytorna är stora. Detta är exempelvis anledningen till att
kolförrådet i marktypen Industri är lågt, trots att ytan är relativt stor. Barr- och blandskog samt
Lövskog är de marktyper som har absolut högst kolförråd per ytenhet. Detta beror på att ytorna
innehåller ett stort antal grova träd som dessutom står förhållandevis tätt. För att skapa ett så
högt kolförråd som möjligt bör man således satsa på att ha en hög förekomst av grova träd i
staden. Dessa träd levererar dessutom flera andra ekosystemtjänster och är viktiga för den
biologiska mångfalden.
Det kan också tilläggas att det är viktigt att inte bara titta på de olika ytornas kolförråd per
kvadratmeter. Exempelvis hade vissa trädgårdar höga värden, trots att halva trädgården var
hårdgjord, se exempelvis provytan Linero under marktypen Låg bebyggelse i bilaga 6:
Beräkning av det samlade kolförrådet. Detta beror på att den hårdgjorda ytan inte räknas som
en grönyta och därför inte sänker värdet på kollagringen per ytenhet. Istället syns dessa
hårdgjorda ytor som en lägre grönyteytbredning inom vissa marktyper.
54
6%
16%
5%
1%
Ekosystemtjänster från urbana grönytor
Anna Bengtsson
Annan mark
Våtmark
Bebyggd mark
Betesmark
Jordbruksmark
Skogsmark
Figur 9.1. De olika markanvändningskategorierna som används i klimatkonventionen
som andel av Sveriges yta (Naturvårdsverket, 2010 b).