Ekosystemtjänster från urbana grönytor - Miljö - Lunds Tekniska ...

More documents

Recommendations

Info

Tabell 8.2. Sammanställning av de park- och trädgårdsavfallsmängder som årligen genereras i Lunds kommun. Slutstation Aktör Bränsleråvara (m3) Kompostråvara (m3) Spillepengen Sankt Hans Övrig hantering LRV - insamling 13700 12200 LRV - ÅVC (Veberöd, Genarp) 730 650 Svenska Kyrkan Veberöd 27 10 SYSAV - ÅVC (Gastelyckan) 7000 6200 SYSAV - ÅVC (Gunnesbo) 4400 3900 KL-gruppen 1110 1417 LKF 586 1384 Mark & Parkbolaget 4420 676 Markentreprenad 4909 1984 Servicepoolen 14 280 Övriga 249 202 Björkhaga plantskola - 25 Botaniska trädgården 53 47 Svenska Kyrkan Lund - 75 Svenska Kyrkan S Sandby 55 80 Summa 37300 29100 Inledningsvis fanns förhoppningar om att de olika aktörerna skulle kunna presentera månadsvis avfallsstatistik, men så var inte fallet. Istället består insamlade data av uppskattningar av hur mycket park och trädgårdsavfall som genereras under ett genomsnittligt år. Som det syns i tabell 8.2 går i princip allt avfall antingen till SYSAVs kompostanläggning vid Spillepengen i Malmö eller till Lunds kommuns anläggning vid Sankt Hans backar. Störst mängder går till Spillepengen och även några av aktörerna under rubriken Övrig hantering lämnar sitt park- och trädgårdsavfall där: Svenska Kyrkan i Lund kör sin kompost dit, men flisar själv eventuella mängder bränsleråvara. Svenska Kyrkan i Södra Sandby kör sin bränsleråvara till Spillepengen, men tar själva hand om kompostråvaran. Både Björkhaga plantskola och Botaniska trädgården hanterar allt sitt park- och trädgårdsavfall själva. En mängd andra aktörer hanterar också delar av sitt avfall själva, men har haft svårt att uppskatta mängderna. Då dessa mängder bedöms som obetydliga har de därför utelämnats ur denna inventering. Vidare framgår av tabell 8.1 att företaget Green Landscaping tar hand om avfall från flera aktörer, men då de inte har kunnat lämna någon uppskattning av hur stora mängder de hanterar finns de ej med i tabell 8.2. 8.3 Energi Om allt det park- och trädgårdsavfall som genereras inom Lunds kommun skulle användas för energiproduktion skulle metangas och flis med ett energiinnehåll på 8 GWh respektive 14 GWh kunna genereras varje år. Energin i metangasen skulle räcka till den årliga energiförbrukningen hos 770 personbilar och flisen skulle vid förbränning i kraftvärmeverk räcka till den årliga fjärrvärmen i 860 villor. Dessa värden är baserade på de antaganden som redovisas i avsnitt 6.4, Energiinnehåll. Beräkningarna finns närmare redovisade i bilaga 7, Inventering och beräkning av park- och trädgårdsavfallet i Lunds kommun. 52 Ekosystemtjänster från urbana grönytor Anna Bengtsson
9 Analys av grönytornas roll i Lund Lund består av en mycket tät stadskärna präglad av ett medeltida gatunät. I stadskärnans slutna bebyggelse är grönytorna få, men de ökar snabbt i omfattning så fort de mest centrala delarna lämnas. Utanför centrum bildar de ett nätverk av grönområden som kopplar samman staden med det omgivande jordbrukslandskapet. Grönytorna är viktiga för Lund då de levererar en mängd värdefulla ekosystemtjänster och skapar förutsättningar för stadens biologiska mångfald. I denna studie har två av dessa ekosystemtjänster, kollagring och biobränsleproduktion, kvantifierats och i detta kapitel analyseras detta arbete. Metodernas styrkor och svagheter tydliggörs så att de kan förbättras i framtiden. Dessutom analyseras huruvida grönytornas värde kan öka genom en ökad produktion av biobränslen. 9.1 Grönskans kollagring Kollagringen i Lunds tätorts vegetation uppgår enligt denna studie till cirka 52550 ton vilket innebär ungefär 19 ton per hektar. Se kapitel 7, Kollagring i lunds urbana grönska, för en mer omfattande redogörelse för resultatet, samt bilaga 6, Beräkning av det samlade kolförrådet, för beräkningar. Det beräknade värdet ligger ungefär mitt emellan värdet för Leipzig på 11 ton per hektar och Leicester på 31 ton per hektar (Davies et al, 2011; Strohbach et al, 2012), se även avsnitt 3.2.1, Inbindning och lagring i vegetation, för fler värden. I studien av Leipzig har dock endast träd inkluderats. Om ovanstående kolförråd förbränns kan 192700 ton koldioxid bildas, vilket motsvarar 68 ton per hektar eller 2,3 ton per invånare i Lunds tätort. Detta kan jämföras med att den levande biomassan i hela Sverige uppskattas lagra 2500 miljoner ton koldioxid (Naturvårdsverket, 2010 b), vilket innebär ett medelvärde på 55 ton per hektar. De beräknade värdena i denna studie kan även jämföras med att en genomsnittlig lundabo släpper ut cirka 5 ton koldioxidekvivalenter per år. Dessutom uppskattar Lunds Kommun att genomsnittslundabon släpper ut 10 ton koldioxidekvivalenter per år om även produktion av varor i andra länder räknas med (Birkedal, 2008). För jämförelsens skull kan det även antas att alla tätorter i Sverige lagrar lika mycket kol per ytenhet som Lund, vilket skulle innebära att totalt 36 miljoner ton koldioxid lagras i tätortsvegetationen. Sveriges totala utsläpp år 2010 uppgick till 66,2 miljoner ton koldioxidekvivalenter exklusive produktion av varor i andra länder (Naturvårdsverket, 2011 a). Då Lunds kolförråd ligger i samma storleksordning som kolförråden i andra städer kan det beräknade värdet anses rimligt. Dock är det svårt att göra jämförelser med andra städer eftersom kolförråden beror på många faktorer. Störst roll spelar stadens grönyteutbredning och mängden stora träd, men information om dessa parametrar finns ej i övriga studier. Då Lunds kolförråd istället jämförs med medelvärdet för Sverige framstår det beräknade värdet i denna studie som högt. Enligt de markanvändningskategorier som används i klimatkonventionen består Sverige till 62 % av skog (Naturvårdsverket, 2010 b), se figur 9.1 på nästa sida, vilket kan jämföras med att grönyteutbredningen i Lunds tätort enligt denna studie är 64 %. Den levande biomassan i skog lagrar rimligen större mängder kol än grönskan i Lund och således borde Lunds kolförråd per hektar vara lägre än genomsnittet för Sverige. Dessutom lagrar den levande biomassan i övriga markanvändningskategorier i Sverige ytterligare mängder kol, vilket inte Lunds tätorts hårdgjorda ytor gör. Inom den nationella miljöövervakningen har inga mätningar av kolförrådet i urbana miljöer genomförts. De ytor som ingår i markanvändningskategorin Bebyggd mark är av annat slag, till exempel ingår grustag och skidbackar (Petersson, 2012). Att göra jämförelser med värdena i denna studie är därför inte möjligt 53 Ekosystemtjänster från urbana grönytor Anna Bengtsson
Page 1:
Ekosystemtjänster från urbana gr
Page 4 and 5:
ISRN LUTFD2/TFEM--12/5064--SE + (1-
Page 6 and 7:
Organisation, The document can be o
Page 9 and 10:
Innehåll 1 INLEDNING .............
Page 11 and 12:
9.3.1 Kollagring ..................
Page 13 and 14: 1 Inledning Den värld vi lever i f
Page 15 and 16: 1.3 Avgränsningar Denna studie har
Page 17 and 18: 2 Ekosystemtjänster Alla jordens e
Page 19 and 20: 2.1.1 Kvantifiering och värdering
Page 21 and 22: På senare tid har man allt mer bö
Page 23 and 24: 3.2 Kollagring Kol är det ämne so
Page 25 and 26: Ett antal studier har beräknat urb
Page 27 and 28: Nämnda åtgärder, det vill säga
Page 29 and 30: 3.3.2 Etablering av hamlingsskogar
Page 31 and 32: Konnektivitetsteorin beskriver hur
Page 33 and 34: 3.5 Rekreation och hälsa En mängd
Page 35 and 36: Vid intensiva regn evapotranspirera
Page 37 and 38: Figur 3.6. Översikt över grönyto
Page 39 and 40: 4.2 Förtätning Befolkningen i Lun
Page 41 and 42: 5 Kvantifiering av kollagring i Lun
Page 43 and 44: Figur 5.2. IR-foto över Lunds cent
Page 45 and 46: 5.2.1 Analys av tematisk noggrannhe
Page 47 and 48: I denna studie gjordes, genom en ma
Page 49 and 50: Barr- och blandskog Den grönska so
Page 51 and 52: Lövskog Marktypen Lövskog består
Page 53 and 54: 5.4 Kollagring i urban vegetation E
Page 55 and 56: 6 Kartläggning av park- och trädg
Page 57 and 58: 6.2.1 Metod för urval av aktörer
Page 59 and 60: 7 Kollagring i Lunds urbana grönsk
Page 61 and 62: Marktyperna Annan öppen mark, Låg
Page 63: 8 Biobränsleproduktion från park-
Page 67 and 68: 9.1.1 Metodens styrkor och svaghete
Page 69 and 70: 9.2 Grönytornas produktion av biob
Page 71 and 72: Vidare rapporterade de olika aktör
Page 73 and 74: Grönytornas kolförråd kan även
Page 75 and 76: Omställning av urbana gräsytor V
Page 77 and 78: Ytterligare en möjlig åtgärd fö
Page 79 and 80: Vidare finns det idag vissa svårig
Page 81 and 82: Samtidigt kommer en allt större de
Page 83 and 84: Jenkins, J. C., Chojnacky, D. C., H
Page 85 and 86: Elektroniska källor Aronsson, M. (
Page 87 and 88: Lantmäteriet. (2012). Tvådimensio
Page 89 and 90: Söderström, B. (2002). Mångfald
Page 91 and 92: Bilaga 2: Intervjufrågor Bilaga 2,
Page 93 and 94: Bilaga 4: Analys av tematisk noggra
Page 95 and 96: Bilaga 5: Klassning av grönytor oc
Page 97 and 98: Område Inventerat område C/m2 (kg
Page 99 and 100: Bilaga 6, 4(4) Kolförrådet i varj
Page 101 and 102: Aktör Jörgens plantskola Genarp K
Page 103 and 104: Aktör Trädgårdsservice Trädgår
show all

Ekosystemtjänster från urbana grönytor - Miljö - Lunds Tekniska ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?