Ekosystemtjänster från urbana grönytor - Miljö - Lunds Tekniska ...

Marktyperna Annan öppen mark, Låg bebyggelse och Lövskog lagrar absolut störst
totalmängder kol. När det gäller Annan öppen mark och Låg bebyggelse beror detta framför allt
på att dessa marktyper har störst utbredning inom tätorten och samtidigt höga grönyteandelar.
Som det syns i den nedre figuren är dessa marktypers kollagring per ytenhet inte bland de
högsta. Kollagringen per ytenhet på Annan öppen mark är dock mycket osäker eftersom inga
vegetationsinventeringar gjorts inom denna marktyp. Marktypen Lövskog har däremot liten
utbredning och dess höga kolförråd beror dels på dess höga grönyteandelar och dels på dess
mycket höga kollagring per ytenhet.
I figur 7.3 visas kolförrådet i tätorten uppdelat på de olika vegetationstyperna och det syns
tydligt att trädvegetation lagrar störst kolmängder. Detta beror på det höga biomassainnehållet i
framförallt lite grövre träd. Snår upptar inte särskilt stora ytor eftersom snårartad vegetation i
denna studie ofta räknats som klena träd. Därmed blir kolinnehållet i vegetationstypen snår
lågt. Gräs upptar däremot stora ytor i Lunds tätort, men biomassainnehållet per ytenhet är lågt
och kolförrådet blir därmed obetydande. Detta förklarar varför de gräsintensiva marktyperna
Industri och Åker lagrar så små mängder kol.
Träd Snår Gräs
4% 4%
Figur 7.3. Tätortens kolförråd uppdelat på de olika vegetationstyperna.
49
92%
Ekosystemtjänster från urbana grönytor
Anna Bengtsson