Ekosystemtjänster från urbana grönytor - Miljö - Lunds Tekniska ...
Ekosystemtjänster från urbana grönytor - Miljö - Lunds Tekniska ... Ekosystemtjänster från urbana grönytor - Miljö - Lunds Tekniska ...
7.2 Det samlade kolförrådet i olika marktyper Totalt lagras cirka 52550 ton kol i tätortens vegetation, vilket innebär ungefär 19 ton per hektar. Om allt detta kol förbränns bildas 192700 ton koldioxid, vilket motsvarar 68 ton per hektar eller 2,3 ton per invånare i Lunds tätort. Om det antas att samtliga tätorters vegetation lagrar lika mycket kol per ytenhet som Lund innebär detta att totalt 36 miljoner ton koldioxid lagras i vegetationen i Sveriges tätorter. En utförligare översikt över samtliga beräkningar finns i bilaga 6, Beräkning av det samlade kolförrådet. I denna vegetationsinventering har runt 3000 träd inventerats på sammanlagt 42 provytor inom Lunds tätorts olika marktyper. Det sammanlagda kolförrådet samt kollagring per ytenhet för varje marktyp presenteras nedan i figurerna 7.1 respektive 7.2. Kollagring (ton) Kollagring per ytenhet (kg/m2) 25000 20000 15000 10000 5000 14 12 10 8 6 4 2 0 0 Marktyp Figur 7.1. Lunds tätorts totala kolförråd fördelat på respektive marktyp. Marktyp Figur 7.2. Kollagring per ytenhet för tätortens marktyper. Torg visas ej eftersom lagring per ytenhet ej beräknats för denna marktyp. 48 Ekosystemtjänster från urbana grönytor Anna Bengtsson
Marktyperna Annan öppen mark, Låg bebyggelse och Lövskog lagrar absolut störst totalmängder kol. När det gäller Annan öppen mark och Låg bebyggelse beror detta framför allt på att dessa marktyper har störst utbredning inom tätorten och samtidigt höga grönyteandelar. Som det syns i den nedre figuren är dessa marktypers kollagring per ytenhet inte bland de högsta. Kollagringen per ytenhet på Annan öppen mark är dock mycket osäker eftersom inga vegetationsinventeringar gjorts inom denna marktyp. Marktypen Lövskog har däremot liten utbredning och dess höga kolförråd beror dels på dess höga grönyteandelar och dels på dess mycket höga kollagring per ytenhet. I figur 7.3 visas kolförrådet i tätorten uppdelat på de olika vegetationstyperna och det syns tydligt att trädvegetation lagrar störst kolmängder. Detta beror på det höga biomassainnehållet i framförallt lite grövre träd. Snår upptar inte särskilt stora ytor eftersom snårartad vegetation i denna studie ofta räknats som klena träd. Därmed blir kolinnehållet i vegetationstypen snår lågt. Gräs upptar däremot stora ytor i Lunds tätort, men biomassainnehållet per ytenhet är lågt och kolförrådet blir därmed obetydande. Detta förklarar varför de gräsintensiva marktyperna Industri och Åker lagrar så små mängder kol. Träd Snår Gräs 4% 4% Figur 7.3. Tätortens kolförråd uppdelat på de olika vegetationstyperna. 49 92% Ekosystemtjänster från urbana grönytor Anna Bengtsson
- Page 9 and 10: Innehåll 1 INLEDNING .............
- Page 11 and 12: 9.3.1 Kollagring ..................
- Page 13 and 14: 1 Inledning Den värld vi lever i f
- Page 15 and 16: 1.3 Avgränsningar Denna studie har
- Page 17 and 18: 2 Ekosystemtjänster Alla jordens e
- Page 19 and 20: 2.1.1 Kvantifiering och värdering
- Page 21 and 22: På senare tid har man allt mer bö
- Page 23 and 24: 3.2 Kollagring Kol är det ämne so
- Page 25 and 26: Ett antal studier har beräknat urb
- Page 27 and 28: Nämnda åtgärder, det vill säga
- Page 29 and 30: 3.3.2 Etablering av hamlingsskogar
- Page 31 and 32: Konnektivitetsteorin beskriver hur
- Page 33 and 34: 3.5 Rekreation och hälsa En mängd
- Page 35 and 36: Vid intensiva regn evapotranspirera
- Page 37 and 38: Figur 3.6. Översikt över grönyto
- Page 39 and 40: 4.2 Förtätning Befolkningen i Lun
- Page 41 and 42: 5 Kvantifiering av kollagring i Lun
- Page 43 and 44: Figur 5.2. IR-foto över Lunds cent
- Page 45 and 46: 5.2.1 Analys av tematisk noggrannhe
- Page 47 and 48: I denna studie gjordes, genom en ma
- Page 49 and 50: Barr- och blandskog Den grönska so
- Page 51 and 52: Lövskog Marktypen Lövskog består
- Page 53 and 54: 5.4 Kollagring i urban vegetation E
- Page 55 and 56: 6 Kartläggning av park- och trädg
- Page 57 and 58: 6.2.1 Metod för urval av aktörer
- Page 59: 7 Kollagring i Lunds urbana grönsk
- Page 63 and 64: 8 Biobränsleproduktion från park-
- Page 65 and 66: 9 Analys av grönytornas roll i Lun
- Page 67 and 68: 9.1.1 Metodens styrkor och svaghete
- Page 69 and 70: 9.2 Grönytornas produktion av biob
- Page 71 and 72: Vidare rapporterade de olika aktör
- Page 73 and 74: Grönytornas kolförråd kan även
- Page 75 and 76: Omställning av urbana gräsytor V
- Page 77 and 78: Ytterligare en möjlig åtgärd fö
- Page 79 and 80: Vidare finns det idag vissa svårig
- Page 81 and 82: Samtidigt kommer en allt större de
- Page 83 and 84: Jenkins, J. C., Chojnacky, D. C., H
- Page 85 and 86: Elektroniska källor Aronsson, M. (
- Page 87 and 88: Lantmäteriet. (2012). Tvådimensio
- Page 89 and 90: Söderström, B. (2002). Mångfald
- Page 91 and 92: Bilaga 2: Intervjufrågor Bilaga 2,
- Page 93 and 94: Bilaga 4: Analys av tematisk noggra
- Page 95 and 96: Bilaga 5: Klassning av grönytor oc
- Page 97 and 98: Område Inventerat område C/m2 (kg
- Page 99 and 100: Bilaga 6, 4(4) Kolförrådet i varj
- Page 101 and 102: Aktör Jörgens plantskola Genarp K
- Page 103 and 104: Aktör Trädgårdsservice Trädgår
7.2 Det samlade kolförrådet i olika marktyper<br />
Totalt lagras cirka 52550 ton kol i tätortens vegetation, vilket innebär ungefär 19 ton per hektar.<br />
Om allt detta kol förbränns bildas 192700 ton koldioxid, vilket motsvarar 68 ton per hektar<br />
eller 2,3 ton per invånare i <strong>Lunds</strong> tätort. Om det antas att samtliga tätorters vegetation lagrar<br />
lika mycket kol per ytenhet som Lund innebär detta att totalt 36 miljoner ton koldioxid lagras i<br />
vegetationen i Sveriges tätorter. En utförligare översikt över samtliga beräkningar finns i bilaga<br />
6, Beräkning av det samlade kolförrådet.<br />
I denna vegetationsinventering har runt 3000 träd inventerats på sammanlagt 42 provytor inom<br />
<strong>Lunds</strong> tätorts olika marktyper. Det sammanlagda kolförrådet samt kollagring per ytenhet för<br />
varje marktyp presenteras nedan i figurerna 7.1 respektive 7.2.<br />
Kollagring (ton)<br />
Kollagring per ytenhet (kg/m2)<br />
25000<br />
20000<br />
15000<br />
10000<br />
5000<br />
14<br />
12<br />
10<br />
8<br />
6<br />
4<br />
2<br />
0<br />
0<br />
Marktyp<br />
Figur 7.1. <strong>Lunds</strong> tätorts totala kolförråd fördelat på respektive marktyp.<br />
Marktyp<br />
Figur 7.2. Kollagring per ytenhet för tätortens marktyper. Torg visas ej eftersom lagring per ytenhet ej beräknats för denna<br />
marktyp.<br />
48<br />
<strong>Ekosystemtjänster</strong> <strong>från</strong> <strong>urbana</strong> <strong>grönytor</strong><br />
Anna Bengtsson
Change language