Ekosystemtjänster från urbana grönytor - Miljö - Lunds Tekniska ...

6.4 Energiinnehåll
Uppskattningen av mängden park- och trädgårdsavfall som finns tillgänglig är mycket
ungefärlig och det är oklart hur mycket som kan användas för biobränsleproduktion. Därför är
det inte heller relevant att göra exakta beräkningar av hur mycket energi som kan genereras. De
beräkningar som görs i denna studie är därför överslagsberäkningar med utgångspunkt i
teoretiska resonemang. Således har det antagits att allt park- och trädgårdsavfall kan användas
för biobränsleproduktion. Hänsyn har inte tagits till att energi åtgår för att framställa
biobränslena, till exempel för transporter, flisning och rötning.
För att möjliggöra en uppskattning av hur mycket energi som kan genereras av den insamlade
bränsle- och kompostråvaran krävs information om energiinnehållet i denna typ av
energibärare, vilken presenteras i nedanstående stycken.
6.4.1 Bränsleråvara
I Lunds kommun flisar man idag det vedartade materialet och sedan förs flisen omgående till
förbränning. Eftersom ett nytt kraftvärmeverk håller på att byggas i Lund har det i denna
studies beräkningar antagits att flisen transporteras dit. I denna anläggning kommer el och
fjärrvärme att produceras vid en verkningsgrad på 92 % (Eslöv Lund Kraftvärmeverk AB,
2012). Energiinnehållet i flis beror på fukthalten, vilken i nyavverkat vedartat material varierar
mellan 30 och 50 % (Bioenergiportalen, u.å.). Ett kilo GROT-flis med en fukthalt på 35 till 55
% har ett energiinnehåll på 2,5 kWh/kg (Siljan, 2012). För att beräkna hur många villor den
producerade fjärrvärmen kan värma antas att energiförbrukningen för uppvärmning av en
genomsnittlig villa uppgår till 15 MWh per år (E-on, u.å.).
6.4.2 Kompostråvara
I Lunds kommun är tanken att kompostråvaran ska rötas för utvinning av metangas, vilken
sedan kan användas som exempelvis fordonsbränsle. Möjligheterna att göra detta vid Lunds
Energis biogasanläggning i Dalby utreds för tillfället och utfallet är ännu oklart (Park och
naturkontoret i Lunds kommun, 2012). Vid beräkningarna i denna studie har det trots detta
antagits att kompostråvaran kommer att rötas och att metangasen sedan används i personbilar.
Institutet för jordbruks- och miljöteknik anger att park- och trädgårdsavfall har en
torrsubstanshalt, TS-halt, på 60 %, vilket innebär att så stor del av materialet är annat än
vatten. Vidare har avfallet en volatile solids-halt, VS-halt, på 60 %. Denna halt beskriver
materiales organiska innehåll och är en indikator på gasutbytet (Biogasportalen, u.å. b). Till sist
anges även i samma publikation att metanutbytet vid rötning är 250 m 3 CH4/ton VS (Nordberg
& Nordberg, 2007). Detta är dock en maximal potential och det verkliga metanutbytet beror
helt på sammansättningen av avfallet. Samma institut har exempelvis även gjort försök på
rötning av höggräs och metanutbytet blev då något lägre: 120-230 m 3 CH 4 4/ton VS (Durling &
Jacobsson, 2000). Eftersom endast en överslagsberäkning är möjlig i denna studie, och
samansättningen av avfallet är okänd, har den första siffran, det vill säga 250 m 3 CH4/ton VS
använts i gjorda beräkningar, se bilaga 7, Inventering och beräkning av park- och
trädgårdsavfallet i Lunds kommun. Vidare har det antagits att en normalkubikmeter metangas
ett energiinnehåll på 9,97 kWh (Biogasportalen, u.å. a). För att tydliggöra resultatet antas att
metangasen används som fordonsgas. I beräkningarna antas då att den genomsnittliga
körsträckan för en personbil är 1454 mil per år och att en gasbil förbrukar ungefär 0,7 m 3
metangas per mil (Biogas Syd, u.å; SCB, 2011 b).
46
Ekosystemtjänster från urbana grönytor
Anna Bengtsson