Ekosystemtjänster från urbana grönytor - Miljö - Lunds Tekniska ...

6 Kartläggning av park- och trädgårdsavfall för
biobränsleproduktion
En del i Lunds kommuns klimatarbete är produktionen av biobränslen från park- och
trädgårdsavfall. Kommunen funderar dock på att utöka denna produktion och en
ekosystemtjänst som då är viktig är naturligtvis grönytornas förmåga att generera park- och
trägårdsavfall som kan användas i biobränsleproduktionen. I detta kapitel beskrivs en metod
för hur denna ekosystemtjänst kan kvantifieras. Resultatet presenteras i kapitel 8.
6.1 Dagens produktion av biobränslen från park- och trädgårdsavfall
I början av 2000-talet producerade Lunds kommun betydligt mer kompostmaterial från
parkavfall än vad man hade avsättning för. Därför började man leta efter ett alternativ till
kompostering av det avfall som genererades inom den kommunala verksamheten. Snart kom
man fram till att det vedartade parkavfallet istället skulle kunna användas som biobränsle, ett
tillvägagångssätt som senare kallats ”Lundamodellen”. Införandet av denna modell har varit
mycket lyckat och genererar biobränsle som kan användas för uppvärmning av villor,
inkomster från försäljningen av biobränslet samt sänkta kostnader för hantering av
kompostmaterial (Jönsson, 2007).
Inom Lundamodellen sorteras allt parkavfall från den kommunala verksamheten som antingen
kompost- eller bränsleråvara. Kompostråvaran består av gräs- och häckklipp, barr, löv, blast,
bark, vissna plantor, fallfrukt, ogräs och klena stammar. Bränsleråvaran består istället av allt
vedartat material som har en diameter mellan en tum (cirka 2,5 centimeter) och cirka 30
centimeter. Material med större diameter kan ej hanteras i flisningsprocessen och går därför
istället till massaindustrin. Både kompost- och bränsleråvaran transporteras till kommunens
anläggning vid Sankt Hans backar. Kompostråvaran lagras som kompost medan bränsleråvaran
lagras i väntan på den flisning som genomförs på plats av Sydflis två gånger om året. Flisen
transporteras sedan omgående till förbränning i värmeverk (Jönsson, 2007).
Det material som kommer till anläggningen vid Sankt Hans backar genereras genom de vanliga
skötselåtgärderna, vilka delas in i periodiskt och löpande underhåll. Periodiskt underhåll
förekommer med längre tidsintervall, cirka 5 till 20 år, och består av bland annat trädvård,
gallring och föryngringsbeskärning. Det löpande underhållet sker ständigt och innefattar
klippning, ogräsrensning, kantskärning och annat (Lunds kommun, 2006). Materialet kommer
framförallt från Lunds tätort och endast från park- och trädgårdsskötsel som utförts på
kommunens markytor (Andersson-Espling, 2012 a).
År 2011 tog anläggningen emot totalt 23279 m 3 råvara, varav 47 % var kompostråvara och 53
% var bränsleråvara (Andersson-Espling, 2012 b). I nuläget har anläggningen inte kapacitet att
ta emot mer råvara, men planer finns på att bygga en större anläggning som kan ta emot park-
och trädgårdsavfall från fler företag (Jönsson, 2007). Planer finns även på att framställa biogas
genom att röta kompostråvaran (Paulsson, 2012) och experter på LTH och SLU har anlitats för
att utreda om avfallet är lämpligt för rötning och huruvida detta kan ske vid Lunds Energis
planerade biogasanläggning i Dalby. Tanken är att rötresten sedan ska kunna användas som
gödning eller jordförbättring (Park och naturkontoret i Lunds kommun, 2012).
43
Ekosystemtjänster från urbana grönytor
Anna Bengtsson