Ekosystemtjänster från urbana grönytor - Miljö - Lunds Tekniska ...

More documents

Recommendations

Info

Figur 5.8. Provytor av marktyperna Lövskog, Sluten bebyggelse, Torg och Åker. Fotograf: Anna Bengtsson. 40 Ekosystemtjänster från urbana grönytor Anna Bengtsson
5.4 Kollagring i urban vegetation Efter inventeringen av vegetationssammansättningen i provytorna beräknades kolförrådet i vegetationen. För denna beräkning krävdes information om kolinnehållet i olika typer av växtlighet. Då det bedömdes olämpligt att skörda grönska för att genomföra en kolanalys användes i denna studie istället allometriska biomassaekvationer och uppskattningar av kolinnehåll från andra studier, se nedanstående stycken. Resultatet skalades sedan upp för att representera de sammanlagda grönytorna inom respektive marktyp. 5.4.1 Gräs och buskar Då det till denna studie var olämpligt att skörda grönska för att genomföra en kolanalys användes istället uppskattningar av kolinnehållet från en engelsk studie. Värdena i denna studie anses kunna representera kolinnehållet även i Lunds vegetation eftersom det geografiska läget och klimatet överensstämmer (Davies et al, 2011). I den engelska studien skördades urbant gräs och torkades flera gånger vid en temperatur av 105ºC. Sedan analyserades kolinnehållet och man fann att denna typ av vegetation innehåller cirka 0,14 kg C/m 2 (Davies et al, 2011). I samma studie fanns en önskan om att skörda buskar för liknande analys, men detta var inte möjligt då det ansågs vara ett för stort ingrepp i den urbana grönskan. Istället används ett kolinnehållsvärdevärde på 1,8 kg C/m 2 för låga buskar samt högre sådana med en diameter vid brösthöjd (DBH) mindre än eller lika med 1 cm. Värdet är hämtat från en engelsk studie gjord i juli 2000 och gäller egentligen för skogsväxande havtorn och hassel (Patenaude et al, 2003), men antas vara representativt även för urbana snårigheter (Davies et al, 2011). Ovanstående värde för snårigheter gäller alltså vid en DBH under eller lika med 1 cm. De biomassaekvationer som beskrivs nedan gäller dock endast för diametrar över eller lika med 2,5 cm, och alltså finns inga värden för vegetation med DBH större än 1 cm men mindre än 2,5 cm. Framförallt uppstår detta problem då marken täcks av snårigheter av relativt kraftig karaktär, vilka kan antas ha en betydande biomassa men ändå har mycket smala stammar. I dessa fall har snårigheterna antagits motsvara ett rimligt antal små träd med en diameter på cirka 2,5 cm. 5.4.2 Träd Ungefär hälften av biomassan i träd utgörs av kol. Biomassan varierar framförallt med trädens storlek, men även art och växtplats spelar roll. För att uppskatta biomassan kan allometriska biomassaekvationer användas, vilka utgår från trädarten, dess diameter vid brösthöjd och ibland även trädets höjd. Allometriska biomassaekvationer kan aldrig ge en helt rättvis bild av verkligheten, men de kan ändå användas för en översiktlig uppskattning av kolinnehållet i grönska. Ofta är dessa ekvationer på formen log(ABW)= A+B·log (DBH) där ABW är den torra biomassan i det vedartade materialet ovan jord och A samt B är artspecifika parametrar. Från början var tanken att de inventerade träden skulle klassas enligt samma proportioner som de fem vanligaste trädslagen i Lund, det vill säga ungefär 40 % lönn, 30 % lind samt 10 % vardera av ek, ask och pil. Att låta de vanligaste arterna representera den samlade grönskan är en metodik som används i ett flertal uppskattningar av städers förmåga att lagra kol (bland andra Nowak, 1992 och Patenaude et al, 2003). I detta fall utgör de fem vanligaste arterna tillsammans 52 % av de totalt 22832 träd som Lunds kommun inventerat i tätorten. 41 Ekosystemtjänster från urbana grönytor Anna Bengtsson
Page 1: Ekosystemtjänster från urbana gr
Page 4 and 5: ISRN LUTFD2/TFEM--12/5064--SE + (1-
Page 6 and 7: Organisation, The document can be o
Page 9 and 10: Innehåll 1 INLEDNING .............
Page 11 and 12: 9.3.1 Kollagring ..................
Page 13 and 14: 1 Inledning Den värld vi lever i f
Page 15 and 16: 1.3 Avgränsningar Denna studie har
Page 17 and 18: 2 Ekosystemtjänster Alla jordens e
Page 19 and 20: 2.1.1 Kvantifiering och värdering
Page 21 and 22: På senare tid har man allt mer bö
Page 23 and 24: 3.2 Kollagring Kol är det ämne so
Page 25 and 26: Ett antal studier har beräknat urb
Page 27 and 28: Nämnda åtgärder, det vill säga
Page 29 and 30: 3.3.2 Etablering av hamlingsskogar
Page 31 and 32: Konnektivitetsteorin beskriver hur
Page 33 and 34: 3.5 Rekreation och hälsa En mängd
Page 35 and 36: Vid intensiva regn evapotranspirera
Page 37 and 38: Figur 3.6. Översikt över grönyto
Page 39 and 40: 4.2 Förtätning Befolkningen i Lun
Page 41 and 42: 5 Kvantifiering av kollagring i Lun
Page 43 and 44: Figur 5.2. IR-foto över Lunds cent
Page 45 and 46: 5.2.1 Analys av tematisk noggrannhe
Page 47 and 48: I denna studie gjordes, genom en ma
Page 49 and 50: Barr- och blandskog Den grönska so
Page 51: Lövskog Marktypen Lövskog består
Page 55 and 56: 6 Kartläggning av park- och trädg
Page 57 and 58: 6.2.1 Metod för urval av aktörer
Page 59 and 60: 7 Kollagring i Lunds urbana grönsk
Page 61 and 62: Marktyperna Annan öppen mark, Låg
Page 63 and 64: 8 Biobränsleproduktion från park-
Page 65 and 66: 9 Analys av grönytornas roll i Lun
Page 67 and 68: 9.1.1 Metodens styrkor och svaghete
Page 69 and 70: 9.2 Grönytornas produktion av biob
Page 71 and 72: Vidare rapporterade de olika aktör
Page 73 and 74: Grönytornas kolförråd kan även
Page 75 and 76: Omställning av urbana gräsytor V
Page 77 and 78: Ytterligare en möjlig åtgärd fö
Page 79 and 80: Vidare finns det idag vissa svårig
Page 81 and 82: Samtidigt kommer en allt större de
Page 83 and 84: Jenkins, J. C., Chojnacky, D. C., H
Page 85 and 86: Elektroniska källor Aronsson, M. (
Page 87 and 88: Lantmäteriet. (2012). Tvådimensio
Page 89 and 90: Söderström, B. (2002). Mångfald
Page 91 and 92: Bilaga 2: Intervjufrågor Bilaga 2,
Page 93 and 94: Bilaga 4: Analys av tematisk noggra
Page 95 and 96: Bilaga 5: Klassning av grönytor oc
Page 97 and 98: Område Inventerat område C/m2 (kg
Page 99 and 100: Bilaga 6, 4(4) Kolförrådet i varj
Page 101 and 102: Aktör Jörgens plantskola Genarp K
Page 103 and 104:
Aktör Trädgårdsservice Trädgår
show all

Ekosystemtjänster från urbana grönytor - Miljö - Lunds Tekniska ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?