Ekosystemtjänster från urbana grönytor - Miljö - Lunds Tekniska ...
Ekosystemtjänster från urbana grönytor - Miljö - Lunds Tekniska ... Ekosystemtjänster från urbana grönytor - Miljö - Lunds Tekniska ...
Figur 5.7. Provytor av marktyperna Barr- och blandskog, Hög bebyggelse, Industriområde och Låg bebyggelse. Fotograf: Anna Bengtsson. 38 Ekosystemtjänster från urbana grönytor Anna Bengtsson
Lövskog Marktypen Lövskog består framförallt av vegetation belägen längs vägar och i parker. Två typer kan urskiljas: yngre tät skog samt äldre gles skog som ändå ger ett mycket högt biomassainnehåll på grund av de grova stammarna. De fem provytorna valdes för att representera dessa typer av Lövskog: En yta bestod av ung, tät skog (Mobiliarondellen) Två ytor bestod av relativt ung skog, men som ändå hunnit få vissa grova stammar och blivit riktigt tät (Sankt Hans 1 och Sankt Hans 2). Två ytor bestod framförallt av stora träd (Sankt Lars Väg och Dalbyvägen) Sluten bebyggelse Sluten bebyggelse finns endast runt centrum i Lund. Grönskan består i detta område av växtlighet på små innergårdar, vilket innebär att den totala grönytan är ganska liten. Då flera av dessa innergårdar är stängda för allmänheten fick inventeringen begränsas till sådana som var öppna. Typgrönskan på innergårdarna är gräs, några låga buskar och ett varierande antal ofta ganska gamla och grova träd. De två provytorna valdes för att representera denna grönska (Gyllenkroks allé och Sankt Petri Kyrkogata). Torg Enligt kommunkartan finns i Lund endast fem ytor av marktypen Torg. Eftersom den totala ytan är så liten bedömdes det inte nödvändigt att välja ut en provyta att inventera grönskan på för att sedan skala upp resultatet till den sammanlagda torgytan. Istället inventerades grönskan på samtliga fem Torg (Mårtenstorget, Botulfsplatsen, Stortorget, Hårlemans Plats och Clemenstorget). Vatten De ytor som är täckta med Vatten antas inte innehålla någon grönska och därför inventerades inga provytor inom marktypen vatten. Åker Marktypen Åker finns framförallt i tätortens utkant och består av stora öppna gräsytor med vissa snårigheter och någon gång ett fåtal träd. Åkrarnas växtlighet har klassats som gräs vid beräkning av kolförrådet, även om de under vissa årstider både uppvisar mer och mindre vegetation än så. Flera av ytorna som enligt orto- och IR-fotot är täckta med Åker har idag tagits i anspråk för framtida bebyggelse. Denna studie utgår dock från orto- och IR-fotot och därför har sådana förändrade ytor inte inventerats. De fem provytorna valdes enligt följande: En bestod av gräs med trädkant (Lunds Energi). En bestod av gräs till viss del av snår (Sandbyvägen). Tre var endast täckta med gräs (Väster, Nöbbelöv, Råbyvägen). 39 Ekosystemtjänster från urbana grönytor Anna Bengtsson
- Page 1: Ekosystemtjänster från urbana gr
- Page 4 and 5: ISRN LUTFD2/TFEM--12/5064--SE + (1-
- Page 6 and 7: Organisation, The document can be o
- Page 9 and 10: Innehåll 1 INLEDNING .............
- Page 11 and 12: 9.3.1 Kollagring ..................
- Page 13 and 14: 1 Inledning Den värld vi lever i f
- Page 15 and 16: 1.3 Avgränsningar Denna studie har
- Page 17 and 18: 2 Ekosystemtjänster Alla jordens e
- Page 19 and 20: 2.1.1 Kvantifiering och värdering
- Page 21 and 22: På senare tid har man allt mer bö
- Page 23 and 24: 3.2 Kollagring Kol är det ämne so
- Page 25 and 26: Ett antal studier har beräknat urb
- Page 27 and 28: Nämnda åtgärder, det vill säga
- Page 29 and 30: 3.3.2 Etablering av hamlingsskogar
- Page 31 and 32: Konnektivitetsteorin beskriver hur
- Page 33 and 34: 3.5 Rekreation och hälsa En mängd
- Page 35 and 36: Vid intensiva regn evapotranspirera
- Page 37 and 38: Figur 3.6. Översikt över grönyto
- Page 39 and 40: 4.2 Förtätning Befolkningen i Lun
- Page 41 and 42: 5 Kvantifiering av kollagring i Lun
- Page 43 and 44: Figur 5.2. IR-foto över Lunds cent
- Page 45 and 46: 5.2.1 Analys av tematisk noggrannhe
- Page 47 and 48: I denna studie gjordes, genom en ma
- Page 49: Barr- och blandskog Den grönska so
- Page 53 and 54: 5.4 Kollagring i urban vegetation E
- Page 55 and 56: 6 Kartläggning av park- och trädg
- Page 57 and 58: 6.2.1 Metod för urval av aktörer
- Page 59 and 60: 7 Kollagring i Lunds urbana grönsk
- Page 61 and 62: Marktyperna Annan öppen mark, Låg
- Page 63 and 64: 8 Biobränsleproduktion från park-
- Page 65 and 66: 9 Analys av grönytornas roll i Lun
- Page 67 and 68: 9.1.1 Metodens styrkor och svaghete
- Page 69 and 70: 9.2 Grönytornas produktion av biob
- Page 71 and 72: Vidare rapporterade de olika aktör
- Page 73 and 74: Grönytornas kolförråd kan även
- Page 75 and 76: Omställning av urbana gräsytor V
- Page 77 and 78: Ytterligare en möjlig åtgärd fö
- Page 79 and 80: Vidare finns det idag vissa svårig
- Page 81 and 82: Samtidigt kommer en allt större de
- Page 83 and 84: Jenkins, J. C., Chojnacky, D. C., H
- Page 85 and 86: Elektroniska källor Aronsson, M. (
- Page 87 and 88: Lantmäteriet. (2012). Tvådimensio
- Page 89 and 90: Söderström, B. (2002). Mångfald
- Page 91 and 92: Bilaga 2: Intervjufrågor Bilaga 2,
- Page 93 and 94: Bilaga 4: Analys av tematisk noggra
- Page 95 and 96: Bilaga 5: Klassning av grönytor oc
- Page 97 and 98: Område Inventerat område C/m2 (kg
- Page 99 and 100: Bilaga 6, 4(4) Kolförrådet i varj
Figur 5.7. Provytor av marktyperna Barr- och blandskog, Hög bebyggelse, Industriområde och Låg bebyggelse.<br />
Fotograf: Anna Bengtsson.<br />
38<br />
<strong>Ekosystemtjänster</strong> <strong>från</strong> <strong>urbana</strong> <strong>grönytor</strong><br />
Anna Bengtsson