Ekosystemtjänster från urbana grönytor - Miljö - Lunds Tekniska ...

Ekosystemtjänster från urbana grönytor - Miljö - Lunds Tekniska ... Ekosystemtjänster från urbana grönytor - Miljö - Lunds Tekniska ...

29.08.2013 Views

ISRN LUTFD2/TFEM--12/5064--SE + (1-105)

Dokumentutgivare, Dokumentet kan erhållas från LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA vid Lunds universitet Institutionen för teknik och samhälle Miljö- och energisystem Box 118 221 00 Lund Telefon: 046-222 00 00 Telefax: 046-222 86 44 Dokumenttitel och undertitel I Dokumentnamn Examensarbete Utgivningsdatum 12-06-30 Författare Anna Bengtsson Ekosystemtjänster från urbana grönytor – en systemstudie med fokus på kollagring och biobränsleproduktion i Lunds kommun Sammandrag Urbaniseringen sker idag i snabb takt, men genom bebyggelseförtätning kan städernas utbredningshastighet avta. Behovet av att förtäta medför dock att urbana grönytor riskerar att få låg prioritet i stadsplaneringen om inte deras värden är tillräckligt tydliga. Syftet med denna studie är att tydliggöra värdet på de urbana grönytorna i Lunds kommun, samt att visa på potentialen att höja detta värde. Detta kan göras genom att uppmärksamma grönytornas ekosystemtjänster. Lunds kommun har varit särskilt intresserad av grönytornas förmåga att lagra kol samt producera biobränslen. Metoder för kvantifiering av dessa ekosystemtjänster har därför utvecklats, testats och utvärderats. Dessutom har studien undersökt hur grönytornas värde kan höjas genom ökad biobränsleproduktion. Lunds tätorts kolförråd kvantifierades genom datorbaserade klassningar av flygfoton följda av vegetationsinventeringar och beräkningar med hjälp av biomassaekvationer. Biomassaproduktionen kvantifierades genom telefonintervjuer med de aktörer som hanterar park- och trädgårdsavfall i Lunds kommun. Huruvida grönytornas värde kan öka genom höjd biobränsleproduktion analyserades till sist med fokus på de ekosystemtjänster som betonas i Lunds kommuns grönstrukturmål. Denna studie visar att grönytorna i Lund levererar en lång rad ekosystemtjänster, vilka vanligen delas in i försörjningstjänster, reglerande tjänster, kulturella tjänster och stödtjänster. Vidare visas att den urbana vegetationen i Lunds tätort lagrar cirka 52550 ton kol, vilket innebär ungefär 19 ton kol per hektar eller 2,3 ton koldioxid per invånare i Lunds tätort. Dessutom genererar de urbana grönytorna i Lunds kommun varje år runt 66400 m 3 park- och trädgårdsavfall, varav ungefär 37300 m 3 utgörs av bränsleråvara och 29100 m 3 av kompostråvara. Till sist visar studien också att det finns potential att höja de urbana grönytornas värde om en ökad produktion av biobränslen införs på ett lämpligt sätt och på rätt platser. Detta eftersom ytornas leverans av vissa ekosystemtjänster kan öka genom lämpliga åtgärder. Idag är det dock inte ekonomiskt lönsamt att öka den urbana biobränsleproduktionen då detta medför extra skötselkostnader. En framtida ökad efterfrågan på biobränslen, eller ett tydliggörande av de olika ekosystemtjänsternas ekonomiska fördelar, skulle dock kunna ändra på detta. Nyckelord Biobränslen, ekosystemtjänster, kollagring, urbana grönytor, urbanisering. Sidomfång 105 Språk Svenska med sammandrag på engelska ISRN LUTFD2/TFEM--12/5064--SE + (1-105)

Dokumentutgivare, Dokumentet kan erhållas <strong>från</strong><br />

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA<br />

vid <strong>Lunds</strong> universitet<br />

Institutionen för teknik och samhälle<br />

<strong>Miljö</strong>- och energisystem<br />

Box 118<br />

221 00 Lund<br />

Telefon: 046-222 00 00<br />

Telefax: 046-222 86 44<br />

Dokumenttitel och undertitel<br />

I<br />

Dokumentnamn<br />

Examensarbete<br />

Utgivningsdatum<br />

12-06-30<br />

Författare<br />

Anna Bengtsson<br />

<strong>Ekosystemtjänster</strong> <strong>från</strong> <strong>urbana</strong> <strong>grönytor</strong> – en systemstudie med fokus på kollagring och<br />

biobränsleproduktion i <strong>Lunds</strong> kommun<br />

Sammandrag<br />

Urbaniseringen sker idag i snabb takt, men genom bebyggelseförtätning kan städernas utbredningshastighet avta.<br />

Behovet av att förtäta medför dock att <strong>urbana</strong> <strong>grönytor</strong> riskerar att få låg prioritet i stadsplaneringen om inte<br />

deras värden är tillräckligt tydliga. Syftet med denna studie är att tydliggöra värdet på de <strong>urbana</strong> <strong>grönytor</strong>na i<br />

<strong>Lunds</strong> kommun, samt att visa på potentialen att höja detta värde. Detta kan göras genom att uppmärksamma<br />

<strong>grönytor</strong>nas ekosystemtjänster. <strong>Lunds</strong> kommun har varit särskilt intresserad av <strong>grönytor</strong>nas förmåga att lagra kol<br />

samt producera biobränslen. Metoder för kvantifiering av dessa ekosystemtjänster har därför utvecklats, testats<br />

och utvärderats. Dessutom har studien undersökt hur <strong>grönytor</strong>nas värde kan höjas genom ökad<br />

biobränsleproduktion.<br />

<strong>Lunds</strong> tätorts kolförråd kvantifierades genom datorbaserade klassningar av flygfoton följda av<br />

vegetationsinventeringar och beräkningar med hjälp av biomassaekvationer. Biomassaproduktionen<br />

kvantifierades genom telefonintervjuer med de aktörer som hanterar park- och trädgårdsavfall i <strong>Lunds</strong> kommun.<br />

Huruvida <strong>grönytor</strong>nas värde kan öka genom höjd biobränsleproduktion analyserades till sist med fokus på de<br />

ekosystemtjänster som betonas i <strong>Lunds</strong> kommuns grönstrukturmål.<br />

Denna studie visar att <strong>grönytor</strong>na i Lund levererar en lång rad ekosystemtjänster, vilka vanligen delas in i<br />

försörjningstjänster, reglerande tjänster, kulturella tjänster och stödtjänster. Vidare visas att den <strong>urbana</strong><br />

vegetationen i <strong>Lunds</strong> tätort lagrar cirka 52550 ton kol, vilket innebär ungefär 19 ton kol per hektar eller 2,3 ton<br />

koldioxid per invånare i <strong>Lunds</strong> tätort. Dessutom genererar de <strong>urbana</strong> <strong>grönytor</strong>na i <strong>Lunds</strong> kommun varje år runt<br />

66400 m 3 park- och trädgårdsavfall, varav ungefär 37300 m 3 utgörs av bränsleråvara och 29100 m 3 av<br />

kompostråvara. Till sist visar studien också att det finns potential att höja de <strong>urbana</strong> <strong>grönytor</strong>nas värde om en<br />

ökad produktion av biobränslen införs på ett lämpligt sätt och på rätt platser. Detta eftersom ytornas leverans av<br />

vissa ekosystemtjänster kan öka genom lämpliga åtgärder. Idag är det dock inte ekonomiskt lönsamt att öka den<br />

<strong>urbana</strong> biobränsleproduktionen då detta medför extra skötselkostnader. En framtida ökad efterfrågan på<br />

biobränslen, eller ett tydliggörande av de olika ekosystemtjänsternas ekonomiska fördelar, skulle dock kunna<br />

ändra på detta.<br />

Nyckelord<br />

Biobränslen, ekosystemtjänster, kollagring, <strong>urbana</strong> <strong>grönytor</strong>, urbanisering.<br />

Sidomfång<br />

105<br />

Språk<br />

Svenska med<br />

sammandrag på engelska<br />

ISRN<br />

LUTFD2/TFEM--12/5064--SE + (1-105)

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!