Ekosystemtjänster från urbana grönytor - Miljö - Lunds Tekniska ...

I denna studie gjordes, genom en manuell visuell analys av kommunens ortofoto, en
bedömning av vilken vegetationssammansättning som är karakteristisk för varje marktyp.
Sedan valdes provytorna så att de skulle spegla den karakteristiska vegetationssamansättningen
inom respektive marktyp. Fler provytor valdes ut inom marktyper med större utbredning. Att
ett subjektivt urval genomfördes beror på att de begränsade tidsramarna inte möjliggjorde ett
slumpmässigt urval med tillräckligt många stickprov. För få stickprov riskerar att ge ett helt
snedvridet resultat och en felaktig bild av verkligheten. Genom ett subjektivt urval kunde
provytorna istället placeras strategiskt och ett mer tillförlitligt resultat kunde uppnås på kort tid.
5.3.2 Provytor
Enligt kommunkartan är tätortens totala yta ungefär 28 km 2 . Inom detta område valdes 42
provytor ut, vilka finns listade i bilaga 6, Beräkning av det samlade kolförrådet. Samtliga
provytor besöktes och vegetationssammansättningen inventerades, det vill säga proportionerna
av gräs/örtvegetation, snårigheter och träd. För träd noterades även dess diameter vid brösthöjd
(DBH), vilket i Europa är definierat som 1,3 meter över marken (Zianis et al, 2005). Om den
besökta provytan bedömdes som homogen inventerades endast en del av denna, medan hela
ytan inventerades om den hade en mer heterogen vegetationssammansättning. I tabell 5.1 finns
en sammanställning av tätortens marktyper samt provytor och i figur 5.6 finns en översikt över
deras lokalisering i Lund. På nästa sida följer en mer utförlig beskrivning av marktypernas
struktur och valet av provytor. Fotografier av provytor inom samtliga marktyper finns i
figurerna 5.7 och 5.8.
Tabell 5.1. Samtliga marktyper och dess antal provytor.
Marktyp Yta (km 2 ) Utbredning (%)
Antal
provytor
(st)
Annan öppen mark 10,1 36 -
Barr- och blandskog 0,03