Ekosystemtjänster från urbana grönytor - Miljö - Lunds Tekniska ...
Ekosystemtjänster från urbana grönytor - Miljö - Lunds Tekniska ...
Ekosystemtjänster från urbana grönytor - Miljö - Lunds Tekniska ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
5.2.1 Analys av tematisk noggrannhet<br />
Kvaliteten på klassningar av flygfoton kan variera väldigt och det är därför relevant att<br />
utvärdera klassningens noggrannhet. Detta kan göras genom slumpmässiga stickprov i det<br />
geografiska området och därefter beräkning av noggrannhetsmåttet kappa. Kappa kan ha ett<br />
värde mellan noll och ett. Noll betyder att klassificeringen är helt slumpmässig, medan ett<br />
betyder att klassningen har gett upphov till en karta som perfekt stämmer överrens med<br />
verkligheten (Harrie & Arnberg, 2008).<br />
För att beräkna kappa genererades, med hjälp av ArcMap, trettio slumpmässiga punkter inom<br />
varje marktyp som fanns representerad på kommunkartan. För varje punkt noterades sedan<br />
huruvida denna var belägen inom vegetationstäckta eller hårdgjorda ytor. Detta noterades både<br />
för kartan, genom visuell analys av grönyteklassningen, och i verkligheten genom visuell<br />
analys av ortofotot. Sedan skapades en korsmatris där kolumnerna innehåller de klasser som<br />
observerades i verkligheten och raderna de klasser som observerades på kartan. Med<br />
utgångspunkt i denna skapades sedan en P-matris och en Q-matris. P-matrisen innehöll andelen<br />
korrekt karterade punkter inom varje klass. Q-matrisen innehöll istället den förväntade<br />
fördelningen av punkterna, eftersom hänsyn måste tas till att vissa punkter kan hamna inom<br />
exempelvis vegetation både i verkligheten och på kartan även om klassningen varit helt<br />
slumpmässig.<br />
Kappa beräknas sedan som: ∑<br />
∑<br />
∑<br />
(Harrie & Arnberg, 2008).<br />
I ekvationen är i klassindex, P proportionen korrekt karterade punkter för klass i, Q<br />
proportionen förväntade punkter vid slumpmässighet för klass i och n är antalet klasser. Vid en<br />
perfekt klassning blir kappa 1 och vid en helt slumpmässig fördelning blir kappa 0 (Harrie &<br />
Arnberg, 2008). Mer om beräkningarna finns beskrivet i bilaga 4, Analys av tematisk<br />
noggrannhet - beskrivning.<br />
Kappaberäkningen användes sedan för att bestämma huruvida klassningen av orto- eller IRfotot<br />
bäst beskriver verkligheten för respektive marktyp. Grönyteutbredningen enligt den bästa<br />
klassningen användes sedan i fortsatta beräkningar.<br />
33<br />
<strong>Ekosystemtjänster</strong> <strong>från</strong> <strong>urbana</strong> <strong>grönytor</strong><br />
Anna Bengtsson
Change language