Ekosystemtjänster från urbana grönytor - Miljö - Lunds Tekniska ...

More documents

Recommendations

Info

5.2 Klassning av flygfoton Eftersom ingen heltäckande kartläggning av grönytornas utbredning fanns i tillgängliga kartdata inleddes kvantifieringen av kolförrådet med en uppskattning av detta med utgångspunkt i IR- och ortofotot. Dessa foton är uppbyggda av raster, det vill säga kvadrater, med sidan 25 centimeter. Upplösningen är alltså mycket hög och noggrannheten blir därmed stor. Båda projektionerna gjorda i Lunds kommunala referenssystem SWEREF 99 13 30, vilket innebär att projektionens medelmeridian ligger på just 13º30’E, se figur 5.1 (Lantmäteriet, 2012). Ortofotot, se figur 5.3, har skapats genom insamling av ljus i det blåa, röda och gröna våglängdsbandet och är således en bild i naturliga färger. IR-fotot, se figur 5.2, har istället skapats genom registrering av ljus i det nära infraröda våglängdsområdet. Att registrera ljus i detta våglängdsområde är särskilt lämpligt vid studier av vegetation eftersom detta ljus reflekteras av vegetationen. Det synliga ljuset absorberas däremot i stor utsträckning av friska växter. Ljus i det nära infraröda spektrumet är sådant ljus som det mänskliga ögat inte kan uppfatta. För visualisering av dessa data har därför röd färg använts. Den nära infraröda registreringen har sedan kombinerats med registreringen av det blåa, gröna och röda ljuset för att skapa en bild där alla landskapsstrukturer är synliga (Harrie & Arnberg, 2008). Uppskattningen av grönytornas utbredning gjordes genom en automatisk maximum likelihood-klassning i GIS-verktyget ArcMap med en efterföljande manuell sluttolkning. Maximum likelihood-metoden är ett sätt att i en fördelning beräkna en Figur 5.1. Översikt över de olika referenssystem som används i Sverige och deras medelmeridianer. Bild: Lantmäteriet, 2012. maximalt sannolik skattning av en okänd parameter. Väldigt förenklat kan metoden beskrivas genom följande exempel: Man har två tärningar där den ena är en vanlig och den andra är en blufftärning. Med den vanliga tärningen är sannolikheten att få en sexa 1/6, medan blufftärningen ger en sexa i 9/10 av fallen. På måfå tar man en tärning och slår den: det blir en sexa. Antagligen tror man då att det var blufftärningen man slog och har då använt maximum likelihood-metoden i sin bedömning (Rundqvist , 1996). 30 Ekosystemtjänster från urbana grönytor Anna Bengtsson
Figur 5.2. IR-foto över Lunds centrum. Figur 5.3. Ortofoto över Lunds centrum. Foto: Copyright Lunds kommun. 31 Ekosystemtjänster från urbana grönytor Anna Bengtsson
Page 1: Ekosystemtjänster från urbana gr
Page 4 and 5: ISRN LUTFD2/TFEM--12/5064--SE + (1-
Page 6 and 7: Organisation, The document can be o
Page 9 and 10: Innehåll 1 INLEDNING .............
Page 11 and 12: 9.3.1 Kollagring ..................
Page 13 and 14: 1 Inledning Den värld vi lever i f
Page 15 and 16: 1.3 Avgränsningar Denna studie har
Page 17 and 18: 2 Ekosystemtjänster Alla jordens e
Page 19 and 20: 2.1.1 Kvantifiering och värdering
Page 21 and 22: På senare tid har man allt mer bö
Page 23 and 24: 3.2 Kollagring Kol är det ämne so
Page 25 and 26: Ett antal studier har beräknat urb
Page 27 and 28: Nämnda åtgärder, det vill säga
Page 29 and 30: 3.3.2 Etablering av hamlingsskogar
Page 31 and 32: Konnektivitetsteorin beskriver hur
Page 33 and 34: 3.5 Rekreation och hälsa En mängd
Page 35 and 36: Vid intensiva regn evapotranspirera
Page 37 and 38: Figur 3.6. Översikt över grönyto
Page 39 and 40: 4.2 Förtätning Befolkningen i Lun
Page 41: 5 Kvantifiering av kollagring i Lun
Page 45 and 46: 5.2.1 Analys av tematisk noggrannhe
Page 47 and 48: I denna studie gjordes, genom en ma
Page 49 and 50: Barr- och blandskog Den grönska so
Page 51 and 52: Lövskog Marktypen Lövskog består
Page 53 and 54: 5.4 Kollagring i urban vegetation E
Page 55 and 56: 6 Kartläggning av park- och trädg
Page 57 and 58: 6.2.1 Metod för urval av aktörer
Page 59 and 60: 7 Kollagring i Lunds urbana grönsk
Page 61 and 62: Marktyperna Annan öppen mark, Låg
Page 63 and 64: 8 Biobränsleproduktion från park-
Page 65 and 66: 9 Analys av grönytornas roll i Lun
Page 67 and 68: 9.1.1 Metodens styrkor och svaghete
Page 69 and 70: 9.2 Grönytornas produktion av biob
Page 71 and 72: Vidare rapporterade de olika aktör
Page 73 and 74: Grönytornas kolförråd kan även
Page 75 and 76: Omställning av urbana gräsytor V
Page 77 and 78: Ytterligare en möjlig åtgärd fö
Page 79 and 80: Vidare finns det idag vissa svårig
Page 81 and 82: Samtidigt kommer en allt större de
Page 83 and 84: Jenkins, J. C., Chojnacky, D. C., H
Page 85 and 86: Elektroniska källor Aronsson, M. (
Page 87 and 88: Lantmäteriet. (2012). Tvådimensio
Page 89 and 90: Söderström, B. (2002). Mångfald
Page 91 and 92: Bilaga 2: Intervjufrågor Bilaga 2,
Page 93 and 94:
Bilaga 4: Analys av tematisk noggra
Page 95 and 96:
Bilaga 5: Klassning av grönytor oc
Page 97 and 98:
Område Inventerat område C/m2 (kg
Page 99 and 100:
Bilaga 6, 4(4) Kolförrådet i varj
Page 101 and 102:
Aktör Jörgens plantskola Genarp K
Page 103 and 104:
Aktör Trädgårdsservice Trädgår
show all

Ekosystemtjänster från urbana grönytor - Miljö - Lunds Tekniska ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?