Ekosystemtjänster från urbana grönytor - Miljö - Lunds Tekniska ...
Ekosystemtjänster från urbana grönytor - Miljö - Lunds Tekniska ...
Ekosystemtjänster från urbana grönytor - Miljö - Lunds Tekniska ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
5.2 Klassning av flygfoton<br />
Eftersom ingen heltäckande kartläggning av<br />
<strong>grönytor</strong>nas utbredning fanns i tillgängliga<br />
kartdata inleddes kvantifieringen av<br />
kolförrådet med en uppskattning av detta<br />
med utgångspunkt i IR- och ortofotot. Dessa<br />
foton är uppbyggda av raster, det vill säga<br />
kvadrater, med sidan 25 centimeter.<br />
Upplösningen är alltså mycket hög och<br />
noggrannheten blir därmed stor. Båda<br />
projektionerna gjorda i <strong>Lunds</strong> kommunala<br />
referenssystem SWEREF 99 13 30, vilket<br />
innebär att projektionens medelmeridian<br />
ligger på just 13º30’E, se figur 5.1<br />
(Lantmäteriet, 2012).<br />
Ortofotot, se figur 5.3, har skapats genom<br />
insamling av ljus i det blåa, röda och gröna<br />
våglängdsbandet och är således en bild i<br />
naturliga färger. IR-fotot, se figur 5.2, har<br />
istället skapats genom registrering av ljus i<br />
det nära infraröda våglängdsområdet. Att<br />
registrera ljus i detta våglängdsområde är<br />
särskilt lämpligt vid studier av vegetation<br />
eftersom detta ljus reflekteras av<br />
vegetationen. Det synliga ljuset absorberas<br />
däremot i stor utsträckning av friska växter.<br />
Ljus i det nära infraröda spektrumet är<br />
sådant ljus som det mänskliga ögat inte kan<br />
uppfatta. För visualisering av dessa data har<br />
därför röd färg använts. Den nära infraröda<br />
registreringen har sedan kombinerats med<br />
registreringen av det blåa, gröna och röda<br />
ljuset för att skapa en bild där alla<br />
landskapsstrukturer är synliga (Harrie &<br />
Arnberg, 2008).<br />
Uppskattningen av <strong>grönytor</strong>nas utbredning<br />
gjordes genom en automatisk maximum<br />
likelihood-klassning i GIS-verktyget<br />
ArcMap med en efterföljande manuell<br />
sluttolkning. Maximum likelihood-metoden<br />
är ett sätt att i en fördelning beräkna en<br />
Figur 5.1. Översikt över de olika referenssystem som används i<br />
Sverige och deras medelmeridianer. Bild: Lantmäteriet, 2012.<br />
maximalt sannolik skattning av en okänd parameter. Väldigt förenklat kan metoden beskrivas<br />
genom följande exempel: Man har två tärningar där den ena är en vanlig och den andra är en<br />
blufftärning. Med den vanliga tärningen är sannolikheten att få en sexa 1/6, medan<br />
blufftärningen ger en sexa i 9/10 av fallen. På måfå tar man en tärning och slår den: det blir en<br />
sexa. Antagligen tror man då att det var blufftärningen man slog och har då använt maximum<br />
likelihood-metoden i sin bedömning (Rundqvist , 1996).<br />
30<br />
<strong>Ekosystemtjänster</strong> <strong>från</strong> <strong>urbana</strong> <strong>grönytor</strong><br />
Anna Bengtsson
Change language