Ekosystemtjänster från urbana grönytor - Miljö - Lunds Tekniska ...

4.2 Förtätning
Befolkningen i Lunds kommun uppgick den 31 december 2010 till 110488 invånare, varav
ungefär 75 % bor i tätorten (Svärd, 2011). Invånarantalet i Lunds kommun ökar dock ständigt
och år 2050 väntas det vara 65 % högre än idag (Birkedal, 2008). Mellan 1960 och 2009
byggdes det i snitt 808 nya bostäder per år inom kommunens gränser; en utveckling som man
därmed tror kommer att fortsätta i ungefär samma takt även framöver (Lunds kommun, 2010).
När det gäller markanvändning är översiktsplanen ett av kommunens allra viktigaste strategiska
verktyg. I den fastslås riktlinjer för bland annat bebyggelseutveckling och skydd av områden
för många år framöver. Den är inte juridiskt bindande, men istället vägledande för de
detaljplaner som senare tas fram. Rådande översiktsplan för Lunds kommun antogs i oktober
2010 och innehåller både ett 20- och ett 40-årsperspektiv på den utvecklingen (Lunds kommun,
2010). I denna plan ingår möjligheter att bygga bostäder till närmare 75000 personer (Lunds
kommun, 2010). I översiktsplanen finns även ett antal övergripande strategier för hur
utvecklingen inom kommunen ska ske. Bland annat konstateras att man ska ”Hushålla med den
goda jorden” (Lunds kommun, 2010, s.10), vilket innebär att man ska undvika att ta
kommunens förstklassiga jordbruksmark i anspråk för bebyggelse. Denna ska istället bevaras
och användas för produktion av livsmedel och biobränslen. För att slippa bebygga
jordbruksmarken ska man istället använda förtätningsstrategier, vilket innebär att bebyggelsen
ska ske inom redan bebyggt område. I översiktsplanen konstateras att det finns stor potential till
förtätning i Lunds tätort och man tror att runt 7500 bostäder kan byggas inom redan planlagt
område. Bland annat menar man att detta kan ske där det idag finns glesa industriområden,
samt på parkeringsytor, inom lågutnyttjade grönområden och på störnings- och säkerhetszoner
kring vägar. Man betonar dock även att ”stadens nät av parker, gröna stråk och koloniområden
är viktiga att behålla som lugna oaser i en livfull stad” samt att exploatering ska undvikas
inom ”parker och annan betydelsefull grönstruktur” (Lunds kommun, 2010, ss. 18-19).
4.3 Grönstrukturer
Lunds kommun har antagit flera dokument som styr utvecklingen av kommunens grönytor,
varav det viktigaste är Grönstruktur- och Naturvårdsprogrammet. Detta antogs 2006 och gäller
i 10 till 15 år, alltså eventuellt ända till 2021, och syftet är bland annat att ge riktlinjer för
utveckling, bevarande och hållbart utnyttjande av kommunens grönstrukturer och parker
(Lunds kommun, 2006). I grönstruktur- och naturvårdsprogrammet finns fyra övergripande mål
som ska eftersträvas i kommunens arbete med grönstrukturerna. Målen är följande:
”Tillgodose människors rätt till och behov av gröna miljöer,
Bevara och utveckla naturvärdena,
Bevara och utveckla de gröna kulturmiljövärdena,
Öka kunskapen om och förståelsen för gröna miljöer” (Lunds kommun, 2006, s. 9).
Det första målet handlar om att grönstrukturerna skall ge möjlighet till rekreation. I planen
konstateras att rekreation och friluftsliv är viktigt både för människors hälsa och livskvalitet
och att grönytorna då har en avgörande roll. Parker ska vara ”vackra och medvetet gestaltade”
(Lunds kommun, 2006, s. 10) samt ge en hög trygghetskänsla genom närhet till bebyggelse,
belysning och gallring av grönska. Bostadsnära grönytor ska möjliggöra utevistelse, lek och
spel, samtidigt som de äldre också ska ha en utemiljö att trivas i. I planen konstateras även att
det är viktigt att skapa variation i grönytornas upplevelsekvaliteter och hindra att
landskapsförändrande åtgärder sker på speciellt vackra platser, till exempel utsiktsplatser.
Dessutom konstateras att samutnyttjande av gröna ytor, så som idrottsplatser, skolgårdar,
parker, kolonilottsområden och verksamhetsområden, bör eftersträvas (Lunds kommun, 2006).
27
Ekosystemtjänster från urbana grönytor
Anna Bengtsson