Ekosystemtjänster från urbana grönytor - Miljö - Lunds Tekniska ...

4 Urbana grönytor och ekosystemtjänster i Lund
Grönytorna är av stor betydelse för leveransen av ekosystemtjänster i urbana områden. Trots
detta riskerar de att minska i antal till följd av en ökad förtätning av staden. I detta kapitel
beskrivs hur Lunds kommun ser på sina grönytor och behovet av förtätning. Dessutom
presenteras det dokument som styr grönyteutvecklingen och bland annat utgör bakgrunden till
varför vissa ekosystemtjänster i denna studie betraktas som extra viktiga för Lunds kommun.
Till sist innehåller detta kapitel en sammanställning av just de ekosystemtjänster som betraktas
som särskilt relevanta i denna studie.
4.1 Allmänt om Lund
Lund, centralort i Lunds kommun, är en medelstor stad belägen i sydvästra Skåne. Staden
ligger i den nordvästra delen av kommunen på det som kallas Lundaslätten och vilar på ett
underlag av blågrå moränlera. Detta innebär att det runt tätorten finns stora arealer mycket
bördig jordbruksmark. De allra bästa jordarna är klassade i intervallet 8-10 och tillhör således
allra bästa kvalitet (Lunds kommun, 2010). Lunds tätort har en mycket stor höjdskillnad inom
stadsgränsen, 79 meter på en sträcka av 6 kilometer (Bucht & Deak, 2009), och sluttar ner mot
Höje å som bildar en gräns mot landsbygden i stadens södra delar. Inom Lunds tätort finns
stora grönytor i ett sammanhängande nätverk (Lunds kommun, 2006). I statskärnan är dock
bebyggelsen tätare och än idag starkt präglad av det medeltida gatunätet (Bucht & Deak, 2009).
Detta innebär att grönytorna där är färre och även mindre i utbredning.
Grönstrukturer definieras av Lunds kommun som all det nätverk av mark som inte är hårdgjord,
bebyggd eller odlad, oavsett om den är privat eller offentlig. Begreppet innefattar alltså både
parker, vägkanter, gaturum, tomtmark, trädgårdar, naturområden, vattenområden, skolgårdar
och kyrkogårdar. Parker definieras snävare som ”allmän platsmark inom detaljplanelagt
område som främst består av anlagda grönytor” (Lunds kommun, 2006, s. 7).
Lunds kommun menar att alla ska ha tillgång till tilltalande park- eller naturområden nära
bostaden och man värdesätter grönstrukturernas ekologiska, kulturella, sociala och estetiska
värden (Lunds kommun, 2006).
Som det nämndes i inledningen har kommunen även inlett ett arbete med tydliggöra värdet av
grönstrukturernas ekosystemtjänster och därmed bland annat tagit fram en sammanställning av
dessa. Lunds kommun bedriver även ett aktivt klimatarbete och arbetar både med förebyggande
och anpassande åtgärder till den förändring som kommer att ske. Under nuvarande
normalperiod (från 1961 till 1990) låg årsmedeltemperaturen i Lund på 7,9 ºC och
årsnederbörden uppgick till 666 mm (Axell, 2012). I slutet av nuvarande sekel väntas
klimatförändringen ha medfört att årsmedeltemperaturen är mellan 4 och 5 ºC högre än den är
idag och att årsnederbörden har ökat med cirka 15 % (Länsstyrelsen i Skåne län, 2012). Bland
annat ser Lunds kommun grönstrukturernas potential att fördröja dagvatten och på så vis
minska mängden avinning och risken för översvämningar (Lunds kommun, 2006).
Samtidigt som grönstrukturerna värdesätts är Lund också en stad som växer, vilket innebär att
man både kommer att behöva förtäta inom staden och ta omgivande mark i anspråk. Detta
kommer att leda till ökad konkurrens om marken och vissa grönytor kommer att behöva
förvandlas till bebyggd mark. Översiktsplanen från år 2010 beskriver kommande
bebyggelseutveckling, medan Grönstruktur- och Naturvårdsprogrammet från 2006 beskriver
grönstrukturernas utveckling och värdefulla funktioner. I följande avsnitt beskrivs det, för
denna studie, relevanta innehållet i dessa dokument.
26
Ekosystemtjänster från urbana grönytor
Anna Bengtsson