Ekosystemtjänster från urbana grönytor - Miljö - Lunds Tekniska ...

Figur 3.6. Översikt över grönytors respektive hårdgjorda ytors energiflöden. Bild: Anna Bengtsson.
3.8 Reducering av luftföroreningshalter
Grönska hjälper också till att rena och filtrera luft, vilket minskar de urbana områdenas halter
av luftföroreningar. Kapaciteten bestäms av lövverkets storlek, och är således större för träd en
exempelvis gräs. Barrträd har störst reningsförmåga, och är dessutom gröna även på vintern,
men skadas å andra sidan lättare av höga halter av luftföroreningar (Bolund & Hunhammar,
1999).
Grönska binder in och lagrar koldioxid genom fotosyntesen, vilket beskrevs närmare i avsnitt
3.2, Kollagring. Dessutom reduceras mängden partiklar och halten kolmonoxid i luften genom
att partiklarna och molekylerna fäster på de stora ytor träd har genom sitt lövverk. En del
absorberas sedan av träden, medan resten återgår till atmosfären eller följer med nederbörd till
marken (Nowak, 2006). Lövträd med grova, håriga löv fångar störst mängder partiklar
(Hiemstra et al, 2008).
Träd rensar även luften på kvävedioxid, svaveldioxid och ozon genom lövverkets gasupptag
(Nowak, 2006). Platta, breda löv absorberar allra mest av dessa ämnen (Hiemstra et al, 2008).
Träd bidrar även till att lägre halter av marknära ozon överhuvudtaget bildas. Höga halter av
marknära ozon uppstår framförallt i städer under soliga dagar då både kvävedioxid och flyktiga
organiska kolväten finns i luften. Träd genererar visserligen flyktiga organiska kolväten, hur
mycket beror på trädarten, men absorptionen av kvävedioxid och trädens skuggningsförmåga
ger ändå upphov till en minskad bildning av marknära ozon (Nowak, 2006). Det är bra att välja
trädarter som ger upphov till låga utsläpp av flyktiga kolväten, vilket framförallt är barrträd och
träd där löven är täckta med ett vaxartat ytskikt (Hiemstra et al, 2008).
25
Ekosystemtjänster från urbana grönytor
Anna Bengtsson