Ekosystemtjänster från urbana grönytor - Miljö - Lunds Tekniska ...

3.3.2 Etablering av hamlingsskogar
Biobränsleproduktionen i urbana miljöer skulle också kunna öka genom mer högavkastande
träd- och buskvegetation. Att etablera denna typ av vegetation i urbana miljöer innebär dock
andra avvägningar än då exempelvis energiskog etableras på jordbruksmark. Åter igen är de
urbana grönytornas kanske främsta syfte att erbjuda rekreation och att anlägga stora ytor som
slutavverkas är då direkt olämpligt (Johansson, 2011). Därför kan hamlingsskogar som inte
slutavverkas vara en möjlighet till ökad biobränsleproduktion i staden (Burman, 1997). Denna
typ av vegetation har bland annat testats i urbana miljöer i Storbritannien, Danmark och
Tyskland (Busse Nielsen & Möller, 2008).
Hamlingsskogar är en variant på skottskogar och innebär att skott från stammen avverkas innan
de blivit alltför grova. På så vis får stammen ständigt stå kvar och bilda nya skott. I skottskogar
låter man endast stubbsockeln stå kvar, medan man i hamlingsskogar lämnar en högre stam
(Helldin et al, 2009). Denna typ av biobränsleproduktion uppkom redan för 6000 år sedan och
var framförallt vanlig på medeltiden då man behövde en jämn och stabil energitillförsel, men
har sedan minskat succesivt (Burman, 1997; Johansson, 2011).
Hamlingsskogar passar bäst i södra Sverige där det finns lämpliga klimatförutsättningar för de
snabbväxande lövträd som är lämpliga för hamling, exempelvis al, alm, ask, bok, ek, lind, pil,
rönn och sälg. För att passa in i den urbana miljön kan träden hållas på en låg nivå genom att
avverkas vid en särskild höjd och på så vis bilda en så kallad lågskog, se figur 3.4.
Intervjustudier har nämligen visat att stadsinvånare i Nordeuropa vill ha grönska som inte
skymmer solen, men som ändå skyddar mot vind och insyn (Busse Nielsen & Möller, 2008).
Förslagsvis sker avverkan kontinuerligt, men ungefär vart femte år för varje enskilt träd. Det
kan konstateras att hamlingskogen sannolikt inte genererar lika mycket bränsleråvara som en
traditionell energiskog (Helldin, 2008), men det är svårt att hitta studier som visar hur mycket
lägre avkastningen är. Avkastingen beror naturligtvis även på hur tät hamlingsskogen är, vilket
också är något som måste anpassas efter de urbana förhållandena och invånarnas behov och
önskemål.
Figur 3.4. Hamlingsträd kan skötas så att de bildar en lågskog, vilken jämfört med högskogen ger högre
solinsläpp.Bild: Anna Bengtsson.
17
Ekosystemtjänster från urbana grönytor
Anna Bengtsson