Ekosystemtjänster från urbana grönytor - Miljö - Lunds Tekniska ...

3.3.1 Omställning av urbana gräsytor
I Sveriges urbana miljöer finns idag stora gräsytor. År 2001 utgjorde exempelvis gräsytorna
närmare 29 % av all parkmark som underhölls av kommuner. Av dessa ytor bestod 55 % av
bruksgräs, 30 % av högvuxet gräs och 11 % av ängsytor.
Bruksgräs är sådant gräs som man vanligen tänker på när man hör ordet gräsmatta: välvårdade
ytor avsedda att tåla lek och spel. Höggräs finns ofta på sido- och restytor och är något högre än
bruksgräs. Detta införs framförallt av ekonomiska skäl då det kräver en lägre resursinsats är
bruksgräs (Svenska Kommunförbundet, 2002). Ängsytor kan skapas på näringsfattig mark och
består framförallt av örtvegetation och högväxande stråväxter. Även lövträd förekommer, då
ofta av arterna hassel, lind och ask, se figur 3.3 (Aronsson, 2006).
Skötseln av gräsytorna är, på grund
av deras stora utbredning, den
största utgiftsposten i kommunernas
parkskötsel. Mest kostar bruksgräs
då dessa ytor kräver omfattande
skötsel för ett friskt och välvårdat
intryck. Dessa ytor klipps
regelbundet, upp till 20 gånger per
säsong (Brobeck, 2012). Höggräsoch
ängsytor behöver däremot
endast klippas eller slås ett fåtal
gånger per säsong, vilket är positivt
ur ekonomisk synvinkel (Brobeck,
2012; Persson, 1998). Å andra sidan
kräver ängsytor en hel del
skötselåtgärder som inte krävs av
Figur 3.3. Typisk äng. Fotograf: Anna Bengtsson.
bruksgräsytor. Bland annat måste
gräsklippet samlas in för att
ängsytorna ska kunna bibehålla sin biologiska mångfald (Johansson et al, 2011). Vid klippning
av bruks- och höggräsytor lämnas däremot gräsklippet i flesta fall kvar, vilket är billigare och
medför att näringsämnen återförs till gräsytan, något som är önskvärt för att hålla gräset i gott
skick. På så vis minskar behovet av att tillföra extra gödsel, vilket annars skulle krävas för
välvårdade bruksgräsytor (Svensson, 1993).
Ett sätt att öka den urbana produktionen av biobränslen kan vara att börja samla in gräsklippet
på de ytor där detta inte görs idag. På bruksgräsytor är detta inte möjligt då kostnaden för
gräsinsamlingen skulle bli alltför hög. På höggräsytor där klippningen sker mer sällan är detta
däremot en möjlighet (Brobeck, 2012).
Dessutom är det även tänkbart att öka produktionen av biobränslen genom att ställa om ytor
som idag är bruksgräsytor till höggräs- och ängsytor för att sedan samla in gräsklippet. Gräset
kan sedan användas för energiproduktion genom exempelvis torkning och förbränning eller
rötning.
16
Ekosystemtjänster från urbana grönytor
Anna Bengtsson