Ekosystemtjänster från urbana grönytor - Miljö - Lunds Tekniska ...

Ekosystemtjänster från urbana grönytor - Miljö - Lunds Tekniska ... Ekosystemtjänster från urbana grönytor - Miljö - Lunds Tekniska ...

29.08.2013 Views

Kvantifieringen av de urbana grönytornas biobränsleproduktion baserades på de park- och trädgårdsavfallsmängder som varje år genereras inom Lunds kommun. Inventeringen genomfördes framförallt genom telefonintervjuer och hade sin utgångspunkt i de aktörer som Lunds kommuns biogascoach Markus Paulsson bedömde som relevanta. En mer detaljerad beskrivning av detta finns i kapitel 6, Kartläggning av park- och trädgårdsavfall för biobränsleproduktion. Analysdelen beskriver sedan metodernas styrkor och svagheter samt hur resultatet kan tolkas. Med utgångspunkt i litteraturstudien analyseras även hur de urbana grönytorna kan ställas om för ökad biobränsleproduktion och vilka konsekvenser det får för ekosystemtjänsterna. I denna del intervjuades även Erik Rånlund och Lars Brobeck, renhållningsdirektör respektive parkintendent på Lunds kommun. Detta för att få större inblick i vilka praktiska möjligheter och begränsningar som finns vid genomförandet av olika åtgärder. Till sist avslutas rapporten med de slutsatser som dragits under studiens genomförande samt författarens egna reflektioner om framtiden. Tilläggas kan även att grönyta i denna studie betecknar alla ytor som inte är hårdgjorda eller bebyggda, oavsett storlek, medan grönområde endast används för större grönytor. Grönska och vegetation används för att benämna det som växer på en grönyta och inkluderar inte marken. Lunds kommun använder i sina dokument ordet grönstruktur, vilket även används i denna studie då innehållet i kommundokumenten redovisas. 1.5 Disposition I kapitel 1 sätts studien i sitt sammanhang. Det beskrivs varför den är relevant och vad den kommer att innehålla. I kapitel 2 ges en översikt över ekosystemtjänsternas teoretiska bakgrund och deras koppling till biologisk mångfald och fungerande ekosystem. Kapitel 3 beskriver några av de ekosystemtjänster som de urbana grönytorna levererar. Extra stort fokus ligger på de ekosystemtjänster som kan anses extra viktiga med hänsyn till de grönstrukturmål Lunds kommun har. I kapitel 4 beskrivs staden Lund lite mer ingående. Det relevanta innehållet i de strategiska dokument som rör grönyteutvecklingen presenteras och ger bakgrunden till varför vissa ekosystemtjänster i denna studie betraktas som extra viktiga för Lunds kommun. Kapitel 5 och 6 beskriver de metoder som utvecklats för kvantifiering av de urbana grönytornas kolförråd respektive biobränsleproduktion i Lunds kommun. I kapitel 7 och 8 presenteras resultatet av genomförda kvantifieringar. I kapitel 9 analyseras resultaten och de använda metoderna. Dessutom analyseras hur de urbana grönytorna kan ställas om för ökad biobränsleproduktion och vilka konsekvenser det får för ekosystemtjänsterna. Slutligen innehåller kapitel 10 slutsatser samt reflektioner och rekommendationer inför framtiden. 4 Ekosystemtjänster från urbana grönytor Anna Bengtsson

2 Ekosystemtjänster Alla jordens ekosystem levererar ekosystemtjänster och att uppmärksamma dessa kan vara ett sätt att tydliggöra den nytta som naturen ger oss människor. I nedanstående kapitel beskrivs begreppet närmare samt dess koppling till biologisk mångfald och ekosystemens stabilitet. 2.1 Allmänt om ekosystemtjänster Ordet ekosystem myntades år 1930 av botanisten Roy Clapham och definierades år 1936 av ekologen Sir Arthur George Tansley som: ”The whole system (…) including not only the organism-complex, but also the whole complex of physical factors forming what we call the environment” (Ellis, 2012). Mänskligheten är helt beroende av de resurser naturen förser oss med: dels fungerar ekosystemen som en källa till material och energi och dels som en sänka för det avfall vi producerar. Dessutom fyller ekosystemen en mängd värdefulla funktioner såsom vatten- och luftrenare, klimatreglerare, vattenfördröjare och så vidare. Fungerande ekosystem är helt enkelt avgörande för mänsklighetens överlevnad, men trots detta negligerar dagens ekonomiska system behovet av bevarade och resilienta ekosystem (De Groot & Gómez- Baggethun, 2010). Detta har under de senaste decennierna medfört ett utarmade av naturresurser och en degraderadering av ekosystem av aldrig tidigare skådat slag (Fitter et al, 2010). På initiativ av den dåvarande generalsekreteraren Kofi Annan inleddes år 2001 en omfattande FN-utredning av hur ekosystemförändringar påverkar mänsklighetens möjligheter till välmående: Millennium Ecosystem Assessment. I den slutgiltiga rapporten konstateras att mänskligheten idag pressar jordens ekosystem så hårt att dess förmåga att tillfredsställa kommande generationers behov inte längre är självklar. Vidare fastslås att den av människan orsakade övergödningen och klimatförändringen utgör växande hot mot ekosystemen och att vi har satt oss i en situation där risken för en massutrotning av arter är mycket stor. Det konstateras även att degraderingen av ekosystem har minskat möjligheterna att uppnå milleniemålen om att halvera fattigdomen och hungern samt att minska spridningen av sjukdomar (Millennium Ecosystem Assessment Board, 2005). För att stoppa den massiva förstörelsen av jordens ekosystem krävs en ökad medvetenhet och förståelse för ekosystemens avgörande betydelse och nytta. I detta arbete spelar begreppet ekosystemtjänster en viktig roll. Begreppet ekosystemtjänster föddes i slutet på åttiotalet och fick sitt genomslag 2005 i samband med att Milennium Ecosystem Assessment-rapporten publicerades (Isacs, 2011). Sedan dess har medvetenheten om värdet på ekosystemtjänsterna vuxit och i januari 2012 beslutade regeringen om att Naturvårdsverket skall sammanställa information om Sveriges viktiga ekosystem och ekosystemtjänster. Detta arbete skall vara helt färdigt i slutet av oktober 2012 (Miljödepartementet, 2012). Ekosystemtjänster kan kort och koncist definieras som den nytta mänskligheten får av naturen eller ekosystemen (UNEP, 2011). Denna nytta har ofta ett högt värde då den i många fall inte alls kan ersättas av tjänster levererade av mänskligheten (De Groot & Gómez-Baggethun, 2010). Exempel på ekosystemtjänster kan vara insekters pollinering, växters lagring av koldioxid, skogars produktion av timmer, våtmarkers vattenrening, naturens förmåga att möjliggöra rekreation och så vidare. I Milennium Ecosystem Assessment-rapporten definieras fyra grupper av ekosystemtjänster, vilket blivit den idag vanligaste indelningen. De fyra grupperna är försörjningstjänster (eng. providing), reglerande tjänster (eng. regulating), kulturella tjänster (eng. cultural) och stödtjänster (eng. supporting). 5 Ekosystemtjänster från urbana grönytor Anna Bengtsson

2 <strong>Ekosystemtjänster</strong><br />

Alla jordens ekosystem levererar ekosystemtjänster och att uppmärksamma dessa kan vara ett<br />

sätt att tydliggöra den nytta som naturen ger oss människor. I nedanstående kapitel beskrivs<br />

begreppet närmare samt dess koppling till biologisk mångfald och ekosystemens stabilitet.<br />

2.1 Allmänt om ekosystemtjänster<br />

Ordet ekosystem myntades år 1930 av botanisten Roy Clapham och definierades år 1936 av<br />

ekologen Sir Arthur George Tansley som: ”The whole system (…) including not only the<br />

organism-complex, but also the whole complex of physical factors forming what we call the<br />

environment” (Ellis, 2012). Mänskligheten är helt beroende av de resurser naturen förser oss<br />

med: dels fungerar ekosystemen som en källa till material och energi och dels som en sänka för<br />

det avfall vi producerar. Dessutom fyller ekosystemen en mängd värdefulla funktioner såsom<br />

vatten- och luftrenare, klimatreglerare, vattenfördröjare och så vidare. Fungerande ekosystem<br />

är helt enkelt avgörande för mänsklighetens överlevnad, men trots detta negligerar dagens<br />

ekonomiska system behovet av bevarade och resilienta ekosystem (De Groot & Gómez-<br />

Baggethun, 2010). Detta har under de senaste decennierna medfört ett utarmade av<br />

naturresurser och en degraderadering av ekosystem av aldrig tidigare skådat slag (Fitter et al,<br />

2010). På initiativ av den dåvarande generalsekreteraren Kofi Annan inleddes år 2001 en<br />

omfattande FN-utredning av hur ekosystemförändringar påverkar mänsklighetens möjligheter<br />

till välmående: Millennium Ecosystem Assessment. I den slutgiltiga rapporten konstateras att<br />

mänskligheten idag pressar jordens ekosystem så hårt att dess förmåga att tillfredsställa<br />

kommande generationers behov inte längre är självklar. Vidare fastslås att den av människan<br />

orsakade övergödningen och klimatförändringen utgör växande hot mot ekosystemen och att vi<br />

har satt oss i en situation där risken för en massutrotning av arter är mycket stor. Det<br />

konstateras även att degraderingen av ekosystem har minskat möjligheterna att uppnå<br />

milleniemålen om att halvera fattigdomen och hungern samt att minska spridningen av<br />

sjukdomar (Millennium Ecosystem Assessment Board, 2005).<br />

För att stoppa den massiva förstörelsen av jordens ekosystem krävs en ökad medvetenhet och<br />

förståelse för ekosystemens avgörande betydelse och nytta. I detta arbete spelar begreppet<br />

ekosystemtjänster en viktig roll. Begreppet ekosystemtjänster föddes i slutet på åttiotalet och<br />

fick sitt genomslag 2005 i samband med att Milennium Ecosystem Assessment-rapporten<br />

publicerades (Isacs, 2011). Sedan dess har medvetenheten om värdet på ekosystemtjänsterna<br />

vuxit och i januari 2012 beslutade regeringen om att Naturvårdsverket skall sammanställa<br />

information om Sveriges viktiga ekosystem och ekosystemtjänster. Detta arbete skall vara helt<br />

färdigt i slutet av oktober 2012 (<strong>Miljö</strong>departementet, 2012).<br />

<strong>Ekosystemtjänster</strong> kan kort och koncist definieras som den nytta mänskligheten får av naturen<br />

eller ekosystemen (UNEP, 2011). Denna nytta har ofta ett högt värde då den i många fall inte<br />

alls kan ersättas av tjänster levererade av mänskligheten (De Groot & Gómez-Baggethun,<br />

2010). Exempel på ekosystemtjänster kan vara insekters pollinering, växters lagring av<br />

koldioxid, skogars produktion av timmer, våtmarkers vattenrening, naturens förmåga att<br />

möjliggöra rekreation och så vidare. I Milennium Ecosystem Assessment-rapporten definieras<br />

fyra grupper av ekosystemtjänster, vilket blivit den idag vanligaste indelningen. De fyra<br />

grupperna är försörjningstjänster (eng. providing), reglerande tjänster (eng. regulating),<br />

kulturella tjänster (eng. cultural) och stödtjänster (eng. supporting).<br />

5<br />

<strong>Ekosystemtjänster</strong> <strong>från</strong> <strong>urbana</strong> <strong>grönytor</strong><br />

Anna Bengtsson

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!