Ekosystemtjänster från urbana grönytor - Miljö - Lunds Tekniska ...

1 Inledning
Den värld vi lever i förändras i en snabbare takt än någonsin tidigare. Förlusten av biologisk
mångfald har gått snabbare de senaste femtio åren än under någon annan period i
mänsklighetens historia (Millennium Ecosystem Assessment Board, 2005). Idag är den
biologiska mångfalden 30 % lägre än för fyrtio år sedan (WWF, 2010). Resursförbrukningen
ökar ständigt och med dagens konsumtionstakt skulle vi behöva ett och ett halvt jordklot för att
långsiktigt tillfredsställa våra behov. Inom bara ett par årtionden väntas denna siffra ha stigit till
två jordklot (WWF, 2010). Samtidigt sker den globala uppvärmningen snabbare än väntat och i
IPCCs senaste rapport konstateras att den globala medeltemperaturen ökat med 0,74 grader de
senaste hundra åren (Naturvårdsverket, 2007). I Sverige var 2011 det tredje varmaste året sedan
1860 (SMHI, 2012).
Urbaniseringen går också allt fortare och år 2008 passerades den punkt då mer än hälften av
jordens befolkning bor i städer. År 2050 väntas denna siffra ha stigit till runt 70 % (UN, 2008).
Den ökade urbaniseringen innebär att tätortsområdena breder ut sig och upptar allt större
landytor; idag är 3 % av jordens landytor urbana områden (Agustin & Lal, 2012). I Sverige
bodde år 2011 cirka 85 % av befolkningen i tätorter och dessa upptog 1,3 % av den totala
landytan (SCB, 2011 a).
Sveriges städer växte under sextio- och sjuttiotalen genom att stadsdelar ständigt tillkom
utanför den befintliga stadsgränsen. Under åttio- och nittiotalen förändrades detta och
stadsplaneringen kom allt mer att handla om att förtäta inom stadens gränser (Blomberg &
Burman, 2001). Genom förtätning kan städernas utbredningshastighet avta och exploateringen
av rural mark minskar. Dessutom kan man på så vis bevara de korta avstånden och därmed
möjliggöra hållbara transporter, vilket är viktigt ur klimatsynpunkt. Förtätning är dock inte
alltid enbart positivt. Mellan år 2000 och 2005 bestod exempelvis mer än hälften av den mark
som användes vid förtätning av grönytor eller mark i nära anslutning till grönytor (SCB, 2010).
Detta har inneburit att antalet urbana grönområden blivit allt färre och allt mer splittrade, ofta
beroende på att deras värden och funktioner inte varit tillräckligt tydliga.
Ovanstående resonemang visar på behovet av:
Ökad förståelse för grönytornas roll i den urbana miljön. På så vis kan deras värde bli
tydligare och bättre avvägningar kan göras vid förtätning.
Systemstudier där flera aspekter sammanvägs för att undvika suboptimering.
Exempelvis bör bevarandet av den biologiska mångfalden beaktas då klimatåtgärder
vidtas.
Ett sätt att tydliggöra de urbana grönytornas värde, och därmed möjliggöra smartare val vid
förtätning, är att uppmärksamma deras ekosystemtjänster. Ekosystemtjänster är de tjänster,
eller den nytta, som naturen ger oss människor och som vi är direkt eller indirekt beroende av.
Ofta är ekosystemtjänsterna av stor betydelse och kan ha ett högt ekonomiskt värde eftersom de
ger mänskligheten något vi annars hade behövt åstadkomma själva. Det är också spännande att
fundera över om man kan motivera ett bevarande av urbana grönytor genom att öka deras
värde, något som exempelvis skulle kunna ske genom att optimera en eller flera
ekosystemtjänster. Vid ett sådant angreppsätt är det av yttersta vikt att använda ett
systemperspektiv så att inte vissa värden förstärks på bekostnad av andra. I urbana miljöer är
det till exempel inte önskvärt att alla rekreationsmöjligheter försvinner till förmån för den
biologiska mångfalden.
1
Ekosystemtjänster från urbana grönytor
Anna Bengtsson