Studie av kommuner som fått respektive inte fått klimatinvesteringsstöd

Institutionen för teknik och samhälle 

Avdelningen för miljö- och energisystem 

Studie av kommuner som fått 

respektive inte fått 

klimatinvesteringsstöd 

- en fallstudie av fem kommuner 

Sofie Persson 

Examensarbete i Miljövetenskap 

Vårterminen 2005

ISRN LUTFD2/TFEM--05/5008--SE + (1-56) 

i

Dokumentutgivare, Dokumentet kan erhållas från 

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA 

vid Lunds universitet 

Institutionen för teknik och samhälle 

Avdelningen för miljö- och energisystem 

Gerdagatan 13 

223 62 Lund 

Telefon: 046-222 00 00 

Telefax: 046-222 86 44 

Dokumenttitel och undertitel 

Studie av kommuner som fått respektive inte fått klimatinvesteringsstöd 

Sammandrag 

Dokumentnamn 

Examensarbete 

Utgivningsdatum 

VT 2005 

Författare 

Sofie Persson 

Som ett led i Sveriges klimatåtagande har riksdagen fastställt att de svenska utsläppen av växthusgaser ska minska med 4 % fram 

till år 2012 jämfört med utsläppen år 1990. Regeringen fastslog i Klimatpropositionen år 2001 ”att det är viktigt att ta tillvara det 

lokala engagemanget i kommunerna om den positiva utveckling på miljöområdet som skett i Sverige skall kunna fortsätta”. Med 

utgångspunkt från detta introducerade regeringen Klimatinvesteringsprogrammet (Klimp). Klimp, som är ett statligt stöd, är tänkt 

att stimulera framförallt kommuner men även företag och andra aktörer att göra långsiktiga klimat relaterade investeringar. 

Programmet ska framförallt utgöras av åtgärder som reducerar utsläppen av växthusgaser eller innebär energieffektivisering och 

energiomställning. 

Huvudsyftet med rapporten är att undersöka om några tydliga skillnader kan urskiljas mellan kommuner som fått bidrag för sitt 

klimatinvesteringsprogram och kommuner som fått avslag på sin ansökan. De undersökta kommunerna har jämförts utifrån fyra 

aspekter; klimatarbetet, organisationen av miljöarbetet, det politiska engagemanget samt ansökningsförfarandet. Vidare är syftet 

med rapporten att undersöka betydelsen av Klimp i respektive kommun. Jag har även valt att belysa de synpunkter på Klimp som 

framkom i samband med intervjuerna. Undersökningen är en fallstudie och har genomförts genom kvalitativa intervjuer på plats 

med nyckelpersoner på fem utvalda kommuner och genom litteraturstudier. Av de fem kommuner som ingår i studien har tre 

erhållit stöd för sitt klimatinvesteringsprogram och två har fått avslag på sin ansökan. 

Det som framkommer av undersökningen gällande kommunernas klimatarbete är att samtliga kommuner har någon form av mål 

som får klassas som utsläppsmål. Uppföljningen av klimatarbetet varierar mellan de undersökta kommunerna. De kommuner som 

fått investeringsstöd presenterar samtliga en årlig miljöredovisning där aktuella nyckeltal redovisas, vilket saknas i de kommuner 

som fått avslag på sin ansökan. Vad som kan ses i denna studie vad gäller organisationen av miljöarbetet är att Klimpkommunerna 

har flera tjänstemän som är drivande i klimatfrågan. Även flera förvaltningar är inblandade och det sker ett intensivt arbete mellan 

förvaltningarna. I Klimpkommunerna är arbetet med klimatfrågorna politiskt uttalat, vilket inte är fallet i de kommuner som ej 

beviljats Klimpstöd. Detta resultat stöds av tidigare studier som visar att det för ett framgångsrikt miljöarbete krävs att de 

tjänstemän som jobbar med dessa frågor har ett väl förankrat stöd hos politikerna. Undersökningen visar att mängden avsatta 

resurser för själva ansökningsförfarandet är större i de kommuner som erhållit klimatinvesteringsstöd än i de kommuner som ej 

beviljats bidrag. Detta kan förklaras med att det politiska engagemanget är större i Klimpkommunerna. 

Majoriteten av kommunerna anser inte att deras klimatarbete har förändrats sedan de sökte Klimp. Tidigare studier har visat att 

kommuner som fått avslag på sin ansökan inte kommer att genomföra de åtgärder som fanns med i ansökan utan stöd, åtminstone 

inte fullt ut. I motsats till detta visar min undersökning att de kommuner som inte fått stöd ändå tänker genomföra de åtgärder som 

ingick i ansökan. 

För att undvika att kommuner som söker bidrag upprepade gånger utan att beviljas stöd halkar efter i sitt arbete, bör åtgärder 

vidtas från regeringens sida. Jag anser att kommunernas situation bör beaktas bättre vid utformningen av liknande stöd i framtiden. 

Jag anser att man bör titta på dessa kommuners situation och fundera över hur man bäst hjälper de resurssvaga kommunerna på 

traven. Ett förslag är att öronmärka en del av stödet till kommuner med bra åtgärdsförslag men med små resurser så att de också har 

en möjlighet att få stöd även om medel saknas för att formulera en bra ansökan. 

Nyckelord 

Sidomfång 

56 

Språk 

Svenska 

Sammandrag på engelska 

ii 

ISRN 

ISRN LUTFD2/TFEM--05/5008--SE + (1-56)

iii

Organisation, The document can be obtained through 

LUND UNIVERSITY 

Department of Technology and Society 

Environmental and Energy Systems Studies 

Gerdagatan 13 

SE-223 62 Lund, Sweden 

Telephone: int+46 46-222 00 00 

Telefax: int+46 46-222 86 44 

Title and subtitle 

Type of document 

Master thesis 

Date of issue 

Spring 2005 

Authors 

Sofie Persson 

Study of municipalities that have and have not received climate investment grants 

Abstract 

As a part of the Swedish agreement to reduce its greenhouse gas emissions, the Swedish government has declared that the 

greenhouse gas emissions should be 4 % lower 2012 compared to the emissions of 1990. In the Climate Strategy 2001 the Swedish 

government declared that it is important to encourage municipalities to continue their environmental activities in order to continue 

the positive environmental development that has occurred in Sweden over the last years. 

Following this, the government introduced the Climate Investment Program in 2002. The Climate Investment Program is statefinanced 

and its purpose is primarily to motivate municipalities, but also companies and other actors, to make long term climate 

investments. The program should primarily consist of activities that reduce greenhouse gas emissions, involves energy efficiency or 

energy changeover. 

The main purpose of this paper is to examine if there are any significant differences between municipalities who have received 

investment subsidies for their Investment Program and those who have not. The municipalities have been compared regarding four 

aspects; the climate achievements, the organisation of environmental activities, the political engagement and the application 

procedure. The purpose is also to examine the significance of the Climate Investment Program for the municipalities. I have also 

highlighted the viewpoints held by the persons interviewed. 

The study is a case study and has been carried out by qualitative interviews with key persons in five selected municipalities, and 

through literature studies. 

The study shows that all the municipalities have targets for reduction of greenhouse gas emissions, but to various extents. There 

are differences between the municipalities regarding report and evaluate their climate activities. Those who have received climate 

investment subsidies, annually report their climate achievements. In contrast to this, municipalities which have not received 

subsidies do not follow-up their work regularly. The study shows that there is a connection between municipalities who have 

received subsidies for their Climate Investment Program and the political engagement and the number of employees engaged in the 

environmental activities. The political engagement is well pronounced in those municipalities who have received subsidies, but is 

missing in those who have not received any subsidies. These results are consistent with earlier studies, which imply that political 

engagement is required for successful environmental achievements. This survey shows that the amount of resources allocated for 

the application procedure is higher in those municipalities who have received subsidies for their Climate Investment Program. This 

can be explained by the lack of political engagement in those municipalities who have been denied subsidies. 

The majority of the municipalities are of the opinion that their climate activities have not changed since they applied for climate 

investment subsidies. Earlier studies imply that municipalities who have been denied subsidies for their climate activities will not 

fulfil their engagements in the application. In contradiction, this study shows that those who have not received subsidies are 

planning to carry trough with the engagements that were part of their application. 

Keywords 

Number of pages 

56 

Language 

Swedish, 

English abstract 

iv 

ISRN 

ISRN LUTFD2/TFEM--05/5008--SE + (1-56)

Förord 

Detta examensarbete om 20 p ingår i min Filosofie Magisterexamen i Miljövetenskap vid 

Lunds universitet. 

Jag vill tacka min handledare, Doktor Jamil Khan på Miljö- och energisystem vid Lunds 

universitet, för hans värdefulla tips och råd. Jag vill även tacka de personer som ställt upp på 

intervjuer och därmed gjort detta examensarbete möjligt. 

Lund den 9 juni 2005 

Sofie Persson 

v

Sammanfattning 

Som ett led i Sveriges klimatåtagande har riksdagen fastställt att de svenska utsläppen av 

växthusgaser ska minska med 4 % fram till år 2012 jämfört med utsläppen år 1990. 

Regeringen fastslog i Klimatpropositionen år 2001 ”att det är viktigt att ta tillvara det lokala 

engagemanget i kommunerna om den positiva utveckling på miljöområdet som skett i Sverige 

skall kunna fortsätta”. Med utgångspunkt från detta introducerade regeringen 

Klimatinvesteringsprogrammet (Klimp). Klimp, som är ett statligt stöd, är tänkt att stimulera 

framförallt kommuner men även företag och andra aktörer att göra långsiktiga klimat 

relaterade investeringar. Programmet ska framförallt utgöras av åtgärder som reducerar 

utsläppen av växthusgaser eller innebär energieffektivisering och energiomställning. 

Huvudsyftet med rapporten är att undersöka om några tydliga skillnader kan urskiljas mellan 

kommuner som fått bidrag för sitt klimatinvesteringsprogram och kommuner som fått avslag 

på sin ansökan. De undersökta kommunerna har jämförts utifrån fyra aspekter; klimatarbetet, 

organisationen av miljöarbetet, det politiska engagemanget samt ansökningsförfarandet. 

Vidare är syftet med rapporten att undersöka betydelsen av Klimp i respektive kommun. Jag 

har även valt att belysa de synpunkter på Klimp som framkom i samband med intervjuerna. 

Undersökningen är en fallstudie och har genomförts genom kvalitativa intervjuer på plats med 

nyckelpersoner på fem utvalda kommuner och genom litteraturstudier. Av de fem kommuner 

som ingår i studien har tre erhållit stöd för sitt klimatinvesteringsprogram och två har fått 

avslag på sin ansökan. 

Det som framkommer av undersökningen gällande kommunernas klimatarbete är att samtliga 

kommuner har någon form av mål som får klassas som utsläppsmål. Uppföljningen av 

klimatarbetet varierar mellan de undersökta kommunerna. De kommuner som fått 

investeringsstöd presenterar samtliga en årlig miljöredovisning där aktuella nyckeltal 

redovisas, vilket saknas i de kommuner som fått avslag på sin ansökan. Vad som kan ses i 

denna studie vad gäller organisationen av miljöarbetet är att Klimpkommunerna har flera 

tjänstemän som är drivande i klimatfrågan. Även flera förvaltningar är inblandade och det 

sker ett intensivt arbete mellan förvaltningarna. I Klimpkommunerna är arbetet med 

klimatfrågorna politiskt uttalat, vilket inte är fallet i de kommuner som ej beviljats Klimpstöd. 

Detta resultat stöds av tidigare studier som visar att det för ett framgångsrikt miljöarbete krävs 

att de tjänstemän som jobbar med dessa frågor har ett väl förankrat stöd hos politikerna. 

Undersökningen visar att mängden avsatta resurser för själva ansökningsförfarandet är större i 

de kommuner som erhållit klimatinvesteringsstöd än i de kommuner som ej beviljats bidrag. 

Detta kan förklaras med att det politiska engagemanget är större i Klimpkommunerna. 

Majoriteten av kommunerna anser inte att deras klimatarbete har förändrats sedan de sökte 

Klimp. Tidigare studier har visat att kommuner som fått avslag på sin ansökan inte kommer 

att genomföra de åtgärder som fanns med i ansökan utan stöd, åtminstone inte fullt ut. I 

motsats till detta visar min undersökning att de kommuner som inte fått stöd ändå tänker 

genomföra de åtgärder som ingick i ansökan. 

För att undvika att kommuner som söker bidrag upprepade gånger utan att beviljas stöd halkar 

efter i sitt arbete, bör åtgärder vidtas från regeringens sida. Jag anser att kommunernas 

situation bör beaktas bättre vid utformningen av liknande stöd i framtiden. Jag anser att man 

bör titta på dessa kommuners situation och fundera över hur man bäst hjälper de resurssvaga 

kommunerna på traven. Ett förslag är att öronmärka en del av stödet till kommuner med bra 

vi

åtgärdsförslag men med små resurser så att de också har en möjlighet att få stöd även om 

medel saknas för att formulera en bra ansökan. 

vii

Abstract 

As a part of the Swedish agreement to reduce its greenhouse gas emissions, the Swedish 

government has declared that the greenhouse gas emissions should be 4 % lower 2012 

compared to the emissions of 1990. In the Climate Strategy 2001 the Swedish government 

declared that it is important to encourage municipalities to continue their environmental 

activities in order to continue the positive environmental development that has occurred in 

Sweden over the last years. 

Following this, the government introduced the Climate Investment Program in 2002. The 

Climate Investment Program is state-financed and its purpose is primarily to motivate 

municipalities, but also companies and other actors, to make long term climate investments. 

The program should primarily consist of activities that reduce greenhouse gas emissions, 

involves energy efficiency or energy changeover. 

The main purpose of this paper is to examine if there are any significant differences between 

municipalities who have received investment subsidies for their Investment Program and 

those who have not. The municipalities have been compared regarding four aspects; the 

climate achievements, the organisation of environmental activities, the political engagement 

and the application procedure. The purpose is also to examine the significance of the Climate 

Investment Program for the municipalities. I have also highlighted the viewpoints held by the 

persons interviewed. 

The study is a case study and has been carried out by qualitative interviews with key persons 

in five selected municipalities, and through literature studies. 

The study shows that all the municipalities have targets for reduction of greenhouse gas 

emissions, but to various extents. There are differences between the municipalities regarding 

report and evaluate their climate activities. Those who have received climate investment 

subsidies, annually report their climate achievements. In contrast to this, municipalities which 

have not received subsidies do not follow-up their work regularly. The study shows that there 

is a connection between municipalities who have received subsidies for their Climate 

Investment Program and the political engagement and the number of employees engaged in 

the environmental activities. The political engagement is well pronounced in those 

municipalities who have received subsidies, but is missing in those who have not received any 

subsidies. These results are consistent with earlier studies, which imply that political 

engagement is required for successful environmental achievements. This survey shows that 

the amount of resources allocated for the application procedure is higher in those 

municipalities who have received subsidies for their Climate Investment Program. This can be 

explained by the lack of political engagement in those municipalities who have been denied 

subsidies. 

The majority of the municipalities are of the opinion that their climate activities have not 

changed since they applied for climate investment subsidies. Earlier studies imply that 

municipalities who have been denied subsidies for their climate activities will not fulfil their 

engagements in the application. In contradiction, this study shows that those who have not 

received subsidies are planning to carry trough with the engagements that were part of their 

application. 

viii

To avoid the problem that some municipalities apply for the Climate Investment Program 

several times with-out receiving any subsidies, the government must act. The situation of the 

applicants must be taken in to consideration when similar subsidies are developed in the 

future. In my opinion, a part of the subsidies should be reserved for those municipalities who 

have a well formed action plan but lack resources to write a good application in competition 

with larger municipalities with more resources. 

ix

Innehållsförteckning 

1 INLEDNING 1 

1.1 BAKGRUND 1 

1.1.1 KLIMATPROBLEMATIKEN 1 

1.1.2 SVERIGES KLIMATARBETE 1 

1.2 SYFTE 2 

1.3 AVGRÄNSNINGAR 2 

1.4 RAPPORTENS DISPOSITION 3 

2. METOD OCH GENOMFÖRANDE 4 

3 BESKRIVNING AV KLIMATINVESTERINGSPROGRAMMET 5 

3.1 TIDIGARE STUDIER 6 

4 INTRODUKTION AV KOMMUNERNA 8 

4.1 KOMMUNER SOM ERHÅLLIT STÖD 8 

4.1.1 HELSINGBORGS KOMMUN 8 

4.1.2 ESLÖVS KOMMUN 10 

4.1.3 VÄXJÖ KOMMUN 11 

4.2 KOMMUNER SOM FÅTT AVSLAG PÅ SIN ANSÖKAN 13 

4.2.1 KÄVLINGE KOMMUN 13 

4.2.2 BROMÖLLA KOMMUN 14 

5. JÄMFÖRELSE AV KOMMUNERNA 16 

5.1 KLIMATARBETET 16 

5.1.1 KLIMATMÅL OCH KLIMATSTRATEGI 16 

5.1.2 GENOMFÖRDA KLIMATÅTGÄRDER 18 

5.1.3 UPPFÖLJNING AV ARBETET 19 

5.2 ORGANISATIONEN AV MILJÖARBETET 20 

5.3 DET POLITISKA ENGAGEMANGET 21 

5.4 ANSÖKNINGSFÖRFARANDET 22 

5.4.1 BETYDELSEN AV TIDIGARE STÖD 23 

5.5 SAMMANFATTNING OCH ANALYS 24 

6 BETYDELSEN AV KLIMP 28 

6.1 AVSLAGETS BETYDELSE 28 


7 KOMMUNERNAS SYNPUNKTER PÅ KLIMP 30 

x

7.1 SMÅ KOMMUNERS SITUATION 30 


8 SLUTSATS 32 

REFERENSER 

BILAGOR 

xi

1 Inledning 

1.1 Bakgrund 

1.1.1 Klimatproblematiken 

Det har blivit allt tydligare att de utsläpp som människan ger upphov till påverkar atmosfärens 

sammansättning och de kan på sikt ändra klimatsystemet. FN:s klimatpanel, 

Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC), är enig om att utsläppen av koldioxid 

påverkar klimatet och utan vidtagna åtgärder står människan inför allvarliga 

klimatförändringar. Utsläppen beror till största del på förbränning av fossilt kol och den 

omfattande avskogningen som äger rum i stora delar av världen. Utsläppen har medfört en 

ökning av atmosfärens halt av koldioxid med 30 % sedan förindustriell tid. Detta motsvarar en 

årlig ökning på 0,4 %. Idag är koldioxidhalten 370 ppm, jämfört med 280 ppm innan 

industrialiseringen. Andra växthusgaser, t.ex. metangas, kvävedioxid och fluorhaltiga ämnen, 

släpps också ut i betydligt högre kvantiteter idag. Enligt IPCC har den globala 

medeltemperaturen vid jordytan ökat med 0.6 +/- 0.4 °C sedan år 1900. Globalt sett var 1990talet 

det varmast årtiondet sedan regelbundna mätningar av temperaturen infördes år 1861. 

IPCC: s scenarier över den framtida koncentrationen av koldioxid är att halten i atmosfären 

sannolikt kommer att vara mellan 50 och 160 % högre mot slutet av 2000-talet jämfört med 

idag. Troligtvis kommer jordens medeltemperatur att öka med 1,4 till 5,8 °C fram till slutet av 

2000-talet. För att begränsa effekterna av våra utsläpp krävs långtgående minskningar av de 

antropogena utsläppen av växthusgaser (Watson et al., 2001). 

1.1.2 Sveriges klimatarbete 

Som ett led i Sveriges klimatåtagande har riksdagen fastställt att “de svenska utsläppen av 

växthusgaser skall som ett medelvärde för perioden 2008–2012 vara minst fyra procent lägre 

än utsläppen år 1990. Utsläppen skall räknas som koldioxidekvivalenter och omfatta de sex 

växthusgaserna enligt Kyotoprotokollets och IPCC: s definitioner” (Regeringen, 2001a). För 

att begränsa människans påverkan på klimatet krävs långtgående minskningar av utsläppen. 

Regeringen fastslog följande i klimatpropositionen 2001: ”Det är viktigt att ta tillvara det 

lokala engagemanget i kommunerna om den positiva utveckling på miljöområdet som skett i 

Sverige skall kunna fortsätta och Sverige skall kunna vara ett föregångsland i fråga om hållbar 

utveckling. Utveckling utifrån de lokala förutsättningarna är ett viktigt komplement till de 

nationella styrmedlen. Ett statligt bidrag till lokala klimatinvesteringsprogram bör leda till ett 

skärpt intresse för långsiktigt klimatarbete” (Regeringen, 2001b). 

Med utgångspunkt från detta introducerade regeringen klimatinvesteringsprogrammet (Klimp) 

år 2002. Klimp, som är ett statligt stöd, är tänkt att stimulera framförallt kommuner men även 

företag och andra aktörer att göra långsiktiga klimatrelaterade investeringar 

(Naturvårdsverket, 2005a). En föregångare till Klimp är lokala investeringsprogram (LIP), 

som syftade till att öka den ekologiska hållbarheten i samhället genom stöd till investeringar 

på kommunnivå (SFS 1998:23). Stöd till lokala investeringsprogram har sökts och beviljats i 

över hälften av Sveriges kommuner från år 1998 fram till år 2002 (Naturvårdsverket, 2005b). 

Programmen skiljer sig inte så mycket åt förutom att Klimp är avsett endast för 

klimatrelaterade investeringar, inkluderar ett krav på informations- och folkbildningsinsatser 

1

samt andra än kommuner kan vara projektägare. Regelverket för Klimp är också tydligare än 

vad det var för LIP (Gullers Grupp Informationsrådgivare AB, 2004). 

1.2 Syfte 

Klimp är ett viktigt instrument för att motivera kommuner att driva ett aktivt klimatarbete. 

Alla kommuner har dock inte möjlighet att erhålla investeringsstöd, då mängden medel 

regeringen avsatt är begränsade och endast de ansökningar som är av högst kvalitet beviljas 

stöd (SFS 2003:262). Detta gör det intressant att jämföra kommuner som fått 

klimatinvesteringsstöd och kommuner som fått avslag på sin ansökan. Tidigare studier av LIP 

visar att miljöarbetet skiljer sig mellan kommuner som fått och inte fått stöd. De kommuner 

som beviljats investeringsstöd har i högre grad haft ett mer utvecklat miljöarbete än de 

kommuner som inte beviljats stöd. Andelen kommuner med ett aktivt miljöarbete är större 

bland kommuner som beviljats stöd jämfört med kommuner som fått avslag på sina 

ansökningar (Berglund och Hanberger, 2002). 

Huvudsyftet med rapporten är att undersöka om några tydliga skillnader kan urskiljas mellan 

kommuner som fått bidrag för sitt klimatinvesteringsprogram och kommuner som fått avslag 

på sin ansökan. Vad är isåfall utmärkande för de kommuner som beviljats stöd? Kommunerna 

har studerats utifrån fyra utvalda faktorer; klimatarbetet, organisationen av miljöarbetet, 

politikernas engagemang samt ansökningsförfarandet. Vidare är syftet med rapporten att 

undersöka betydelsen av Klimp för respektive kommun. Jag har även valt att belysa de 

synpunkter på Klimp som framkommit i samband med intervjuerna. 

1.3 Avgränsningar 

Jag har valt att titta på vilka skillnader som finns mellan de kommuner som beviljats 

klimatinvesteringsstöd och de kommuner som fått avslag på sin ansökan. Jag har studerat 

båda ansökningstillfällena, dvs. både år 2003 och år 2004. Jag tog beslutet i ett tidigt skede att 

inte titta på vilka miljöeffekter respektive kommuns klimatinvesteringsprogram skulle ha 

medfört, då detta skulle ha inneburit att rapporten blivit alltför omfattande. 

Då jag genomfört en jämförande fallstudie är resultaten av studien inte generella, utan bara 

applicerbara på de undersökta kommunerna. De resultat som erhållits talar om hur situationen 

ser ut i de kommuner som ingått i studien och är därmed inte statistiskt tillförlitliga. 

2

1.4 Rapportens disposition 

Efter denna inledning där syfte, bakgrund, samt vilka avgränsningar som gjorts presenteras, 

följer en detaljerad beskrivning av metoden. Därefter beskrivs Klimp och tidigare studier 

presenteras. I det följande kapitlet sker en kort introduktion av de undersökta kommunerna. I 

nästföljande kapitel presenteras resultaten av jämförelsen av kommunerna utifrån de utvalda 

aspekterna. Därefter belyses betydelsen av Klimp och vilken situation små kommuner 

befinner sig i. Rapporten avslutas med en diskussion där resultaten analyseras. Till denna 

rapport följer 2 bilagor. 

3

2. Metod och genomförande 

För att skapa mig en bild av hur klimatarbetet ser ut i kommuner som fått respektive inte fått 

Klimp har jag genomfört en jämförande fallstudie av fem kommuner. 

Fallstudien som metod valdes då den erbjuder möjligheten att ta reda på varför vissa resultat 

uppstår istället för att bara presentera vilka resultaten är (Merriam, 1994). Fallstudien ger 

också möjlighet att studera en företeelse på djupet under en begränsad tidsrymd (Bell, 1993). 

Då jag valt att genomföra en fallstudie innebär det att undersökningen är av kvalitativ art. 

Främsta syftet med en kvalitativ studie är att förstå innebörden av, meningen eller avsikten 

med företeelsen som studeras och inte statistisk analys (Bell, 1993). Genom denna metod kan 

människors erfarenheter, tankar, upplevelser och inställningar studeras. Metoden innebär en 

fokusering på insikt, upptäckt och tolkning av en situation istället för att pröva en på förhand 

uppställd hypotes, som är fallet i en kvantitativ studie (Merriam, 1994). 

Fördelen med den här typen av studie är den erbjuder möjligheten att få fram information som 

inte på förhand förväntades. Den ger också den studerande möjlighet att fokusera på en viss 

situation och få fram de faktorer som styr (Bell, 1993). 

I undersökningen användes två datainsamlingsmetoder; personlig intervju med 

nyckelpersoner i respektive kommun samt litteraturstudier. 

Intervjuer har gjorts på plats i de fem utvalda kommuner. De intervjuade personerna har varit 

ansvariga för framtagandet av Klimpansökan eller på annat sätt varit delaktiga i 

ansökningsförfarandet. Intervjuerna skedde i semistrukturerad form, vilket innebär möjlighet 

att ställa följdfrågor samtidigt som de förhållandevis strukturerade frågorna tillgodoser kravet 

på jämförbarhet mellan intervjuerna. Frågeformuläret bestod av två varianter, en som 

användes vid intervjuerna med de kommuner som blivit beviljade bidrag och en för de 

kommuner som inte beviljats investeringsstöd (bilaga I och II). Tre av de fem intervjuerna tog 

cirka 40 minuter att genomföra, medan de andra två tog cirka 80 minuter. Intervjuerna 

spelades in på band och transkriberades därefter till text. 

Data rörande respektive kommuns miljö- och klimatarbete samlades in från kommunerna. 

Kommunernas ansökningar om klimatinvesteringsstöd och deras klimatstrategier studerades 

också. Kommunernas tidigare LIP-ansökningar och besluten från Rådet för investeringsstöd 

gällande kommunernas ansökningar samlades in från Naturvårdsverket. Förordningen 

(2003:262) om statliga bidrag till klimatinvesteringsprogram och Naturvårdsverkets 

föreskrifter och allmänna råd har också studerats. 

Urvalet av kommuner gjordes utifrån; storlek, om de erhållit klimatinvesteringsstöd eller ej 

samt deras geografiska placering i förhållande till studieorten Lund. Även kommunernas 

intresse av att delta i undersökningen hade betydelse vid valet av kommuner. En tillfrågad 

kommun var inte alls intresserad av att delta vilket ledde till att en annan kommun togs med i 

studien. 

4

3 Beskrivning av klimatinvesteringsprogrammet 

Klimatinvesteringsprogrammet (Klimp) är ett statligt bidrag som togs fram på uppdrag av 

regeringen för att stimulera kommuner och andra aktörer att göra långsiktiga investeringar 

som minskar Sveriges påverkan på klimatet. Klimp är ett led i att uppnå Sveriges klimatmål; 

Begränsad klimatpåverkan. Programmet ska framförallt utgöras av åtgärder som reducerar 

utsläppen av växthusgaser eller innebär energieffektivisering och energiomställning (SFS 

2003:262). En av grundtankarna med Klimp var att stimulera hela program istället för enstaka 

åtgärder. 

Föregångaren LIP togs fram år 1997 på uppdrag av regeringen för att främja den ekologiska 

hållbarheten i samhället genom ett stärkt miljöarbete på lokal nivå. 161 av Sveriges 290 

kommuner har beviljats bidrag och flera av dessa har beviljats medel för mer än ett program. 

Totalt har 6,2 miljarder kronor beviljats i bidrag till lokala investeringsprogram. Sammanlagt 

utgör programmen, inklusive kommunernas egen investering, investeringar på drygt 27 

miljarder kronor. Drygt en tredjedel av åtgärderna som beviljades medel inom ramen för LIP 

utgjordes av konvertering till förnyelsebar energi, energieffektivisering samt energibesparing, 

vilket resulterat i en minskad användning av fossila bränslen och el. De sammanlagda 

åtgärderna inom LIP förväntades minska koldioxidutsläppen med drygt två miljoner ton per 

år, vilket motsvarar cirka 3 % av utsläppen år 1990. Det är ännu för tidigt att mäta om de 

förväntade resultaten uppnåtts då slutrapporteringen av de sista LIP-projekten kommer att ske 

under år 2005 (Naturvårdsverket, 2005c). 

Det formella regelverket som reglerar stödet till klimatinvesteringsprogrammen är 

förordningen om statliga bidrag till klimatinvesteringsprogram (nedan kallad förordningen) 

(SFS 2003:262). Även Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd styr hur stödet skall 

fördelas. Det finns även ett antal krav i förordningen och i föreskrifterna som skall vara 

uppfyllda för att ansökan skall kunna bifallas. 

Enligt 1 § 2 st. i förordningen kan klimatinvesteringsprogrammen ”innehålla åtgärder inom 

energi-, avfalls- och transportområdena men även inom andra sektorer och syfta till såväl 

minskning av utsläppen av växthusgaser som energiomställning och besparing av energi” 

(SFS 2003:262). 

Ansökan om investeringsstöd skall enligt 11 § i förordningen innehålla en redovisning av 

kommunens förutsättningar, kommunens källor till utsläpp av växthusgaser och en strategi för 

hur utsläppen skall kunna minskas och även åtgärder som genomförts och planeras av den 

bidragssökande. En redovisning av ”åtgärdernas effekter på utsläppen av växthusgaser och 

andra effekter på miljön” krävs också. Den samverkan som skall ha ägt rum och planeras med 

näringsliv och andra aktörer när det gäller framtagandet och genomförandet av programmet 

och hur allmänheten engageras ska också redovisas. Även i vilken grad män och kvinnor varit 

delaktiga i framtagandet och genomförandet av programmet. Vidare ”krävs planer för 

kvalitetssäkring, uppföljning och utvärdering av programmet och åtgärderna samt för hur 

kunskaper och erfarenheter skall spridas” (SFS 2003:262). 

För att bidrag ska bifallas krävs det att en del av den miljörelaterade merkostnaden för 

åtgärden finansieras av programägaren själv (SFS 2003:262). 

Prioritet ges till de program med högst kostnadseffektivitet, dvs. de program som bedöms 

medföra störst effekter på miljön till lägst kostnad. ”Om ansökningarna om bidrag beräknas 

komma att överstiga tillgången på medel, ges bidrag till de program eller åtgärder som i sin 

5

helhet och i ett långsiktigt perspektiv bedöms ha störst effekter på utsläppen av växthusgaser i 

förhållande till bidragets storlek”, enligt 4 § i förordningen (SFS 2003:262). Ansökan jämförs 

med andra kommuners och de ansökningar av högst kvalitet i förhållande till andra beviljas 

medel i första hand. 

Det är Naturvårdsverket som hanterar stödet och det beslutas av Rådet för investeringsstöd 

(RIS). De första Klimpansökningarna lämnades in till Naturvårdsverket i månadsskiftet 

april/maj år 2003. Av de totalt 87 ansökningar som lämnades in, beviljades 14 

klimatinvesteringsprogram vilka fick dela på 300 miljoner kr. I slutet av år 2004 beviljades 23 

program och 7 projekt, vilka får dela på 363 miljoner kr. Det tredje ansökningstillfället är den 

1 november 2005. Beslut om vilka som får investeringsstöd tas sannolikt i maj år 2006. Då 

kommer 127 miljoner kronor att fördelas bland ansökarna (Naturvårdsverket, 2005d). 

Av de fem kommuner som ingår i studien har tre erhållit stöd för sitt 

klimatinvesteringsprogram och två har fått avslag på sin ansökan. De kommuner som erhållit 

stöd är Helsingborg, Eslöv och Växjö. Av dessa så blev Helsingborg beviljad investeringsstöd 

både år 2003 och år 2004, medan Eslöv och Växjö blev beviljade stöd år 2003 respektive år 

2004. De kommuner som fick avslag på sin ansökan är Kävlinge som sökte år 2003 och 

Bromölla som sökte investeringsstöd både år 2003 och år 2004. 

3.1 Tidigare studier 

Det material som finns tillgängligt i ämnet och som studerats består av utvärderingar av både 

Klimp och LIP. Anledningen till att ta med LIP-utvärderingarna här motiveras med att LIP 

inte skiljer sig så mycket i förhållande till Klimp (Gullers Grupp Informationsrådgivare AB, 

2004). 

En utvärdering gjord 2002 bland kommuner som sökt medel för sitt lokala 

investeringsprogram visar att de kommuner som beviljats investeringsstöd i högre grad haft 

ett mer utvecklat miljöarbete än de kommuner som inte beviljats stöd under perioden 1998 - 

2001. Andelen kommuner med ett aktivt miljöarbete är större bland kommuner som beviljats 

stöd jämfört med kommuner som fått avslag på sina ansökningar. I de kommuner som blivit 

beviljade stöd, har samordningen av miljöarbetet inom den kommunala organisationen ökat i 

cirka hälften av kommunerna. Detta har resulterat i att miljöarbetet i högre grad bedrivs från 

högre instans än tidigare. Utvärderingen visar att i de kommuner som fått avslag på sin 

ansökan, så har minst ett av projekten ändå genomförts i hälften av kommunerna. I många av 

de kommuner som fick avslag på sin LIP-ansökan uppstod ett visst mått av uppgivenhet 

(Berglund och Hanberger, 2002). 

En annan utvärdering som omfattar en djupstudie av sju kommuner som blivit beviljade stöd 

för sitt lokala investeringsprogram, pekar på att LIP har ökat det lokala miljöarbetet, 

framförallt i de kommuner som redan innan kommit långt i sitt arbete. Samordningen av 

miljöarbetet och miljöfrågornas ökade inflytande visar sig också ha ökat, även om det skiljer 

sig mellan kommunerna. Arbetet med LIP har ökat kommunernas medvetenhet om 

miljöproblemen (Sköllerhorn och Hanberger, 2004). 

6

En utvärdering av informationen och resurserna kring ansökan om Klimpbidrag visar att för 

ett framgångsrikt miljöarbete krävs det att de tjänstemän som jobbar med dessa frågor har ett 

väl förankrat stöd hos politikerna. Enligt undersökningen så upplever 

43 % av de sökande ett mycket starkt stöd och 34 % upplever ett ganska starkt stöd. Stödet 

från tjänstemannaledning och politiker är tydligt hos de kommuner som sökt stöd för sitt 

lokala investeringsprogram. Samma studier visar på att ansökningsförfarandet är mycket 

resurskrävande och att det är mycket resurser för lite medel. Enligt undersökningen lade 40 % 

av kommunerna ner två månader på ansökningsförfarandet räknat som heltidsarbete för en 

person. De kommuner som hade vana av att söka bidrag sedan tidigare upplevde att detta 

underlättade arbetet (Flodin, 2005). 

En studie gjord år 2004 där 54 av de 73 ansökare som inte beviljades något 

klimatinvesteringsstöd år 2003 intervjuades om sina synpunkter, visar att många av de 

sökande var kritiska mot Naturvårdsverkets handläggning. De hävdade att små kommuner 

missgynnades av ansökningsförfarandet. Av studien framkommer det att större kommuner 

överlag var mer nöjda med Naturvårdsverkets handläggning än mindre kommuner. Det 

framkommer av undersökningen att många små kommuner anser att Klimpprogrammet inte är 

anpassat efter deras situation. De små kommunerna anser även att de stora kommunerna har 

möjlighet att avsätta mer resurser än små kommuner och därför blir konkurrensen snedvriden 

(Gullers Grupp Informationsrådgivare AB, 2004). 

En annan utvärdering av Klimp visar att ett avslag får olika konsekvenser för olika 

kommuner. I en del kommuner kommer de åtgärder som finns i ansökan inte att bli av och i 

andra kommer några av åtgärderna ändå att genomföras. Man framhåller dock från 

kommunernas sida, att de åtgärder som fanns med i ansökan inte kommer att genomföras till 

100 % utan investeringsstöd. En annan sak som framkommer i denna utvärdering är att 

kommunerna har olika utgångslägen, dvs. hur mycket resurser som en kommun kan lägga ner 

på ansökan och vilken tid man faktiskt spenderat på ansökningsförfarandet varierar från 

kommun till kommun. Också klimatarbetets förankring i kommunen varierade bland 

ansökarna (Gullers Grupp Informationsrådgivare AB, 2003). 

7

4 Introduktion av kommunerna 

I detta kapitel ges en introduktion av de undersökta kommunerna. Här sker en presentation av 

respektive kommuns förutsättningar, styrdokument och miljömål, tidigare klimatarbete samt 

erhållet investeringsstöd. Kommunerna har delats in i två grupper, en grupp där ansökarna 

erhållit klimatinvesteringsstöd och en grupp där ansökarna fått avslag på sin ansökan. 

4.1 Kommuner som erhållit stöd 

De tre kommuner som presenteras under denna del har beviljats stöd för sitt 

klimatinvesteringsprogram. Dessa tre kommuner sökte stöd båda ansökningsomgångarna. 

Helsingborgs kommun blev beviljad investeringsstöd både år 2003 och år 2004. Eslövs 

kommun och Växjö kommun blev beviljade investeringsstöd för år 2003 respektive år 2004. 

4.1.1 Helsingborgs kommun 

Helsingborgs kommun ligger i nordvästra Skåne och hyser cirka 120 000 invånare. 

Kommunen är 346 km 2 till ytan och består till största delen av jordbruksmark och tät 

bebyggelse. Utsläpp sker från bl.a. vägtrafik, sjöfart, energisektorn och industrin. Trafiken är 

ett stort problem i staden, inte bara ur klimatsynpunkt utan också ur luftkvalitetssynpunkt. 

Utsläppen från trafiksektorn ökade med 4 % under åren 1990 till 2000. Räknat per invånare 

ligger kommunen över riksgenomsnittet vad gäller utsläppen från trafik. Av mängden tillförd 

energi för värmeproduktion, stod fossila bränslen för cirka 32 %. Spillvärme från industrin 

och avloppsreningsverket stod för omkring 40 % av fjärrvärmeproduktionen (Helsingborgs 

kommun, 2003a). 

4.1.1.1 Styrdokument och miljömål 

Kommunen antog sin lokala Agenda 21-plan i kommunfullmäktige år 1999 och 

Naturvårdsplanen antogs år 1992. År 2003 tog man fram en klimatstrategi i vilken 

kommunens utsläppsmål rörande koldioxid och andra växthusgaser redovisas. Här presenteras 

också miljösituationen och vilka åtgärder som (Helsingborgs kommun, 2003b). Miljöarbetet 

följs årligen upp och presenteras i en miljöredovisning. Inom ramen för 

miljöledningssystemet, som påbörjades år 1997, fastställs en årlig miljöplan som antas i 

kommunfullmäktige vilket ger planen politisk förankring. I miljöplanen presenteras de mål 

och åtgärder som rör miljöarbetet (Helsingborgs kommun, 2004). 

4.1.1.2 Tidigare klimatarbete 

Kommunen medverkar i nätverket Healthy Cities, vilket innebär att man åtagit sig att bedriva 

ett hälsofrämjande arbete. Man är också med i International Council for Local Environmental 

Initiatives (ICLEI) som är en global organisation som arbetar utifrån att minska 

miljöproblemen genom lokala initiativ (Helsingborgs kommun, 2003a). 

8

Man har genomfört en rad klimatrelaterade åtgärder, vilka följande kan nämnas särskilt; 

förbättrat villkoren för cykel- och kollektivresande, infört biogas som drivmedel i kommunens 

stadsbussar, arbetar för att minska utsläppen från färjetrafiken mellan Helsingborg och 

Helsingör genom krav på katalytisk avgasrening, bytt ut gamla ljuskällor mot energieffektiva 

lampor i gatubelysningen samt optimerat trafiksignalerna i staden för minskad 

energianvändning. Det kommunala bostadsbolaget Helsingborgshem har infört ett system i 

sina lägenheter där hyresgästernas val av innetemperatur avspeglas på boendekostnaden 

(Ingers, 2005). 

Vid det kommunala avfallsbolaget sker rötning av avfall och uppsamling av biogasen som 

används som bl.a. fordonsbränsle (Helsingborgs kommun, 2004). 

4.1.1.3 Investeringsstöd 

Helsingborg har tidigare sökt och fått statligt investeringsstöd i form av LIP-stöd för perioden 

1998 – 2000. Kommunen beviljades stöd för fem av åtgärderna i programmet, främst inom 

energiområdet men även för våtmarksprojekt. Kommunen ansökte om LIP-bidrag åren 1999, 

2000 och 2001 utan framgång. Flertalet av de åtgärder som fanns med i ansökan 2001 

innehöll åtgärder både på transport- och energisidan (Ingers, 2005). 

Kommunen sökte stöd för sitt klimatinvesteringsprogram både år 2003 och år 2004 och blev 

beviljad investeringsstöd båda ansökningsomgångarna. 

2003 års ansökan bestod av 15 åtgärder, inklusive informations- och folkbildningsinsatser 

samt administration av programmet. Åtgärderna utgjordes av projekt för att etablera biogas 

som fordonsbränsle, minska trafikens klimatbelastning samt energieffektivisering och 

minskad elförbrukning (Helsingborgs kommun, 2003a). Kommunen blev beviljad 26,2 

miljoner kronor för sammanlagt 6 åtgärder. RIS beviljade ansökan med motiveringen att 

programmet var av hög kvalitet i jämförelse med andra klimatinvesteringsprogram och 

uppfyllde därmed de krav för bidrag som ställts upp inom ramen för förordningen och 

föreskrifterna (Naturvårdsverket, 2003a). 

2004 års ansökan om Klimp innehöll endast fyra åtgärder, inklusive informations- och 

folkbildningsinsatser, vilka samtliga var inriktade på biogas som fordonsbränsle 

(Helsingborgs kommun, 2004). Kommunen blev beviljad 3,3 miljoner kronor för totalt tre 

åtgärder. Även detta program bedömdes av RIS vara av hög kvalitet i jämförelse med andra 

(Naturvårdsverket, 2004a). 

9

4.1.2 Eslövs kommun 

Eslövs kommun ligger i de centrala delarna av Skåne och invånarantalet är cirka 

29 000, av vilka drygt hälften bor Eslövs tätort. Den största delen av kommunen består av 

jordbruksmark, 73 % av arealen, och bebyggelse upptar cirka 4 %. Trafiken är ett stort 

problem då väg E22 passerar genom kommunen. Det är svårt att upprätta ett väl fungerande 

kollektivtrafik nät mellan orterna inom kommunen eftersom befolkningsunderlaget per ort är 

litet. Utsläppen av koldioxid från förbränning av fossila bränslen för el- och 

fjärrvärmeproduktion, enskild uppvärmning och från industri- och transportsidan beräknas stå 

för cirka 75 % av kommunens totala utsläpp av växthusgaser. Av den totala 

energianvändningen, står fossila bränslen för 71 % (Eslövs kommun, 2003a). 


Eslövs kommun tog fram sin Lokala Agenda 21 år 1993 (Eslövs kommun, 2003a). År 1997 

tog man fram ett handlingsprogram för strategin, i vilken utsläppsmål gällande koldioxid- och 

metangasutsläpp presenteras. Ett arbete pågår nu med att revidera denna och anpassa de 

lokala miljömålen till de 15 nationella miljökvalitetsmålen (Nilsson, 2005). Eslövs 

klimatstrategi antogs år 2003 av kommunfullmäktige och innehåller samlade miljömål från 

både energi- och trafiksektorn. Här presenteras kommunen mål för utsläppen av växthusgaser 

(Eslövs kommun, 2003a). Sedan år 2000 redovisas årligen aktuella utsläppsnivåer och 

genomförandet av åtgärderna i en miljöredovisning (Eslövs kommun, 2003b). 


Kommunen började producera biogas vid avloppsreningsverket år 1982. I första hand används 

gasen direkt för uppvärmning, men en del av biogasen uppgraderas och används som 

fordonsbränsle (Nilsson, 2005). En av renhållningsbolagets sopbilar, 22 av kommunens 

tjänstebilar och bussarna i Eslövs tätort körs på biogas. Biogasen säljs vid reningsverket och 

betjänar för närvarande 42 fordon. Anläggningen kommer att byggas ut för att kunna försörja 

cirka 300 fordon med bränsle (Eslövs kommun, 2003a). 

Kommunen deltar i projektet ”öppen dörr” som syftar till att kvalitetssäkra bioresten från 

rötning så att den kan spridas på jordbruksmark. Detta projekt har lett fram till samarbetet 

med ReVAQ, Ren Växtnäring från Avlopp. Man bedriver sedan år 2001 ett samarbetsprojekt 

med Vägverket, vilket syftar till att påverka och förändra attityder på transportsidan (Eslövs 

kommun, 2003a). 


År 1999 ansökte Eslöv om investeringsstöd för sitt lokala investeringsprogram. Kommunen 

beviljades 17,6 miljoner kronor för sammanlagt 11 åtgärder. I programmet fanns ett flertal 

åtgärder som syftade till att minska energianvändningen. 

Eslövs kommun sökte bidrag för sitt klimatinvesteringsprogram både år 2003 och 2004. 2003 

års ansökan beviljades medan ansökan år 2004 fick avslag. 

10

2003 års program omfattade åtgärder i sammanlagt 13 projekt, inklusive information och 

folkbildning och administration av programmet. Åtgärderna bestod av projekt gällande 

biogas, energibesparing, energikonvertering, EcoDriving samt cykelvägsutbyggnad (Eslövs 

kommun, 2003a). Kommunen beviljades 4,2 miljon kronor för totalt sex åtgärder. RIS 

motivering till att bifalla ansökan var att programmet var i hög kvalitet i förhållande till andra 

klimatinvesteringsprogram (Naturvårdsverket, 2003b). 

2004 års program innehöll sex åtgärder, inklusive informationsinsatser, och sågs från 

kommunens sida som en komplettering till 2003 års ansökan (Eslövs kommun, 2004). RIS 

motivering till avslaget var att vissa delar av programmet hade brister i förhållande till andra 

program. Programmets klimatstrategi bedömdes dock vara av hög kvalitet (Naturvårdsverket, 

2004b). 

4.1.3 Växjö kommun 

Växjö kommun ligger i centrala Kronobergs län och har ett invånarantal på 75 000. Ytan är 

1674 km 2 och utgörs till största delen av skogsmark och sjöar. Växjös energitillförsel på 

uppvärmningssidan utgörs till 44 % av förnyelsebar energi. Koldioxidutsläppen i kommunen 

minskade med 21 %, räknat per invånare, under perioden 1993 – 2001. Denna trend har börjat 

vända uppåt igen, vilket kan förklaras med att den vinst som åstadkommits på energisidan 

ätits upp av ökningen på transportsidan. I dagsläget ligger kommunens utsläpp av fossilt 

koldioxid under riksgenomsnittet (Växjö kommun, 2003). 


År 1993 antogs kommunens miljöpolicy av kommunfullmäktige, vilken säger att ”Växjö ska 

vara ett föredöme för invånare och andra aktörer i kommunen”. Växjös lokala Agenda 21strategi 

antogs år 1999 och där presenteras kommunens utsläppsmål gällande växthusgaserna. 

Det pågår ett arbete med att uppdatera miljömålen i strategin, då många av målen redan är 

avklarade och årtalen förbipasserade. Växjö kommun tar årligen fram en miljöredovisning 

som beskriver miljötillståndet i kommunen. Sedan år 1993 genomförs en årlig 

koldioxidinventering i kommunen (Johansson, 2005). Resultatet av inventeringen redovisas i 

den årliga miljöredovisningen och följs upp av miljöledningssystemet ecoBudget (Växjö 

kommun, 2003). 


Framtagandet av Växjös lokala Agenda 21- strategi var ett krav i deras samarbete med 

Naturskyddsföreningen under perioden 1995 till 1998. Samarbetet syftade till att undersöka 

hur en miljöförening kunde samarbeta med en kommun och vad det kunde leda till. 

Samarbetet ledde fram till att kommunen tog ett beslut år 1996 om att bli fossilbränslefri, 

vilket i sin tur ledde till att detta mål fick ett särskilt kapitel i strategin (Johansson, 2005). I 

strategin presenteras kommunens miljömål, båda långsiktiga och mätbara mål (Växjö 

kommun, 1999). 

11

Kommunens samarbete med Naturskyddsföreningen fortsatte i projektet 

Utmanarkommunerna som var ett samarbete mellan kommunerna och de lokala 

naturskyddskretsarna och Naturskyddsföreningen riks. Detta samarbete som avslutades år 

2000 ledde slutligen till nätverket Klimatkommunerna (Johansson, 2005). 

Kommunen deltar också i flera internationella nätverk och är känt för sitt miljöarbete 

internationellt. För sin satsning på att bli fossilbränslefri fick kommunen mottaga ett 

internationellt pris år 2000, ICLEIs Local Initiatives Award for Exellence in Atmospheric 

Protection (Växjö kommun, 2003). 


År 1998 ansökte Växjö om stöd till sitt lokala investeringsprogram och blev beviljade 97 

miljoner kronor för totalt 35 projekt. En stor del av programmet hade kopplingar till deras mål 

om ett fossilbränslefritt Växjö. År 2001 ansökte kommunen igen om LIP-bidrag och blev 

även denna gång beviljade stöd. Programmet som innehöll 20 projekt beviljades 33 miljoner 

kronor. Även detta program hade kopplingar till målet om en fossilbränslefri kommun. 

Kommunen har också sökt EU-bidrag för investeringar på energisidan. Växjö har under det 

senaste året blivit beviljad 44 miljoner kronor för åtgärder som leder till minskad 

energianvändning (Johansson, 2005). 

Växjö sökte Klimp både år 2003 och 2004, men blev beviljad stöd endast för den andra 

ansökningsomgången, dvs. år 2004. 

Växjös Klimpansökan år 2003 innehöll 13 åtgärder, inklusive administration av programmet, 

vilka bestod av enbart energiprojekt (Växjö kommun, 2003). RIS motivering till att avslå 

ansökan var att programmet i jämförelse med andra inte i tillräcklig omfattning uppfyllde 

kraven för bidrag (Naturvårdsverket, 2003c). 

I deras ansökan år 2004, vilken man blev beviljad investeringsstöd för, hade man med både 

energi- och trafikprojekt. Programmet utgjordes av sammanlagt 32 åtgärder. Åtgärderna 

utgjordes av projekt gällande trafik, energieffektivisering och energiomställning (Växjö 

kommun, 2004). Av dessa blev kommunen beviljad 37,4 miljoner kronor för sammanlagt 17 

åtgärder. Ansökan beviljades med motiveringen att programmet var av hög kvalitet i 

förhållande till andra klimatinvesteringsprogram (Naturvårdsverket, 2004c). 

12

4.2 Kommuner som fått avslag på sin ansökan 

Under denna del presenteras de kommuner som ej erhållit klimatinvesteringsstöd. Kävlinge 

kommun sökte stöd för sitt klimatinvesteringsprogram år 2003, men fick avslag. Bromölla 

kommun sökte stöd både år 2003 och år 2004, men fick avslag båda ansökningsomgångarna. 

4.2.1 Kävlinge kommun 

Kävlinge kommun ligger i Skåne och har cirka 25 000 invånare. Kommunen är 293 km 2 till 

ytan och utgörs mestadels av jordbruksmark, drygt 70 % av arealen. Genom kommunen går 

motorväg E6 och riksväg 108 och 104. Transporterna står för den största energiförbrukningen 

och också för de största utsläppen. Även industrin och hushållen står för en betydande del. 


I Miljöplanen från 1997 redovisas miljötillståndet i kommunen och mål för både energi- och 

transportsidan. Även åtgärdsförslag anges inom nämnda områden (Kävlinge kommun, 1997). 

Då årtalen för måluppfyllelsen för samtliga åtgärder är förbipasserade arbetar Agenda 21samordnaren 

med att ta fram en ny miljöplan, där de lokala målen kommer att anpassas till de 

nationella miljökvalitetsmålen. Detta arbete går enligt Agenda 21-samordnaren trögt då 

politikerna i kommunen inte hittills varit intresserade av något miljömålsarbete 

överhuvudtaget (Persson, 2005). I Energiplanen som upprättades år 1997, och reviderades vid 

två tillfällen under år 1999, presenteras möjligheterna på energisidan (Kävlinge kommun, 

1999). 


Kävlinge kommun medverkar sedan två år tillbaka i Skåne MaTs, miljöanpassade 

transportsystem. Nätverket bygger på LundaMaTs som verkar för att skapa ett miljöanpassat 

transportsystem. Kommunen medverkar också i nätverken Hållbar Utveckling i Skåne och 

Klimatforum Skåne. Dessa nätverk arbetar för att öka kunskapen om framförallt 

klimatfrågorna (Kävlinge kommun, 2003). 

Kommunen har investerat i pellets och solfångare. Man har även satsat på 

energieffektivisering när det gäller belysning och närvarogivare i större lokaler. Uppvärmning 

sker med biogas på en av kommunens badanläggningar och ett datoriserat 

övervakningssystem har installerats på alla kommunala anläggningar. Man har även installerat 

solfångare för tappvarmvatten på en skola för att täcka varmvattenbehovet för det nya 

centralköket (Sjökvist, 2005). 

13


Kommunen sökte LIP-stöd och blev år 1998 beviljade 11 miljoner kronor för sammanlagt 11 

projekt. Åtgärderna var riktade mot framförallt vatten- och naturvård och 

energieffektivisering (Sjökvist, 2005). 

Kommunen sökte Klimpbidrag år 2003 och fick avslag på sin ansökan. Kävlinges 

klimatinvesteringsprogram utgjordes av fem åtgärder, inklusive bildning och administration 

av programmet. Åtgärderna bestod av energikonvertering, installation av närvarovakter i 

kommunala lokaler, utbyggnad av värmenät samt folkbildning och administration av 

programmet (Kävlinge kommun, 2003). Ansökan avslogs av RIS med motiveringen att 

programmet sammantaget inte i tillräcklig omfattning uppfyllde kraven för bidrag. 

Programmet hade brister i redovisningen av folkbildnings och informationsinsatser i 

förhållande till andra program. Även de delar av programmet som rörde samverkan med andra 

aktörer och de delar som rörde uppföljning och utvärdering ansågs ha brister. De delar som 

rörde klimatstrategin och övriga klimatinsatser bedömdes vara av genomsnittlig kvalitet 

(Naturvårdsverket, 2003d). 

4.2.2 Bromölla kommun 

Bromölla kommun ligger i nordöstra Skåne och invånarantalet är cirka 12 000. Kommunens 

yta är 165 km² (Bromölla kommun, 2004). Intill Bromölla ligger Ivösjön som är Skånes 

största sjö på 5420 hektar. Vägar som korsar kommunen är E22:an och riksväg 116. 

Transportsektorn står för en betydande andel av energiförbrukningen och luftföroreningarna. 

Mängden tillförd energi i kommunen år 2001, inklusive Nymölla pappersbruk som står för 0,5 

% av Sveriges totala energianvändning, var 2500 GWh per år, vilket motsvarar 200 000 kWh 

per person och år. Om man räknar bort Nymölla fabrik var siffran 32 000 kWh per person och 

år. Detta kan jämföras med siffran för Sverige som ligger på 55 000 kWh per person och år 

(Bromölla kommun, 2003a). 


Bromölla antog sitt Miljövårdsprogram år 1996 och där beskrivs kommunens miljömål 

(Bromölla kommun, 1996). I dagsläget finns ingen uppföljning av målen i 

Miljövårdsprogrammet. Arbetet är dock planerat att starta inom kort. Det finns ett uppdrag 

från kommunfullmäktige till miljöförvaltningen att anpassa målen till de 15 nationella 

miljökvalitetsmålen som regeringen ställt upp (Rålund, 2005). Energiplanen antogs år 2003 

och här beskrivs mål för minskning av energianvändningen (Bromölla kommun, 2003a). 

Sedan år 2003 tar kommunen årligen fram ett miljöbokslut innehållande det pågående 

miljöarbete i kommunen (Rålund, 2005). 


Kommunen har varit med i nätverket Grönt ljus tillsammans med 15 andra kommuner i 

Sverige. Nätverket arbetade med att ta fram miljöstrategier för kommunalt miljöarbete och var 

det första kommunala nätverket för miljöfrågor i Sverige. Kommunen deltar i ett 

14

Interregprojekt som innefattar Danmark och ett antal kommuner i Sverige. Nätverket arbetar 

med att ta fram olika sätt att arbeta med miljömål och miljöcertifiering. Kommunen är också 

med i Region Skåne, som arbetar med lokala miljömål (Rålund, 2005 och Cervin, 2005). 

Alla skolor och förskolor i kommunen har sitt eget miljöprogram. En av skolorna var den 

första i landet som blev miljöcertifierad (Cervin, 2005). 

Fjärrvärmenätet har byggts ut i stora delar av de centrala delarna av orten. Energin består av 

spillvärme från Stora Enso Nymölla AB som producerar massa och papper. Både den 

kommunala simhallen och kommunhuset har genomgått energibesparande åtgärder. Genom 

detta har man sparat halva uppvärmningskostnaden. Två utomhusbassänger, 

campinganläggningen och en omklädningsbyggnad har försetts med solvärmeanläggningar 

(Rålund, 2005). 


Bromölla sökte bidrag för sitt lokala investeringsprogram år 1999, men fick avslag på sin 

ansökan om stöd (Rålund, 2005). 

Kommunen sökte bidrag för sitt klimatinvesteringsprogram år 2003 och 2004 och fick avslag 

båda ansökningsomgångarna. 

Kommunen sökte stöd för sammanlagt 9 åtgärder år 2003, vilka utgjordes av 

naturvårdsprojekt, energikonverteringsprojekt, utbyte av armaturen i trafikbelysningen, 

kapacitetsökning i fjärrvärmeanläggning samt sophantering. Inget stöd söktes för 

informationsinsatser eller administration av programmet (Bromölla kommun, 2003b). 

Kommunen sökte stöd för sammanlagt sex åtgärder i deras Klimpansökan år 2004. 

Åtgärderna bestod av energikonvertering, utbyte av armaturer i trafikbelysningen, styr och 

övervakningssystem för kommunala fastigheter, bidrag till fastighetsägare som vill 

tilläggsisolera, utbyte av vedpannor samt utbildnings- och informationssatsningar (Bromölla 

kommun, 2004). RIS avslog båda ansökningarna med motiveringen att programmen inte 

uppfyllde förordningen och föreskrifternas krav på flera punkter. Det som saknades var en 

redogörelse för kommunens förutsättningar, vilken samverkan som ägt rum och planeras med 

näringsliv och andra aktörer samt hur allmänheten engagerats. Vidare saknades i vilken 

utsträckning män och kvinnor är delaktiga i utformning och genomförande av programmet 

(Naturvårdsverket, 2003e och Naturvårdsverket, 2004d). Ingen djupare granskning av 

programmen gjordes då de inte uppfyllde kraven (Lydén, 2005). 

15

5. Jämförelse av kommunerna 

I detta kapitel görs en jämförelse av de undersökta kommunerna utifrån ett antal aspekter. 

Kommunerna har jämförts utifrån deras klimatarbete, organisationen av miljöarbetet, det 

politiska engagemanget samt ansökningsförfarandet. Tydliga skillnader kan urskiljas utifrån 

flera aspekter mellan kommuner som fått respektive inte fått klimatinvesteringsstöd. I slutet 

av kapitlet följer en sammanfattning och analys runt de erhållna resultaten. 

5.1 Klimatarbetet 

Detta avsnitt har delats in i tre delar, klimatmål och klimatstrategi, genomförda klimatåtgärder 

samt uppföljning av arbetet. 

5.1.1 Klimatmål och klimatstrategi 

Det finns inga krav från Naturvårdsverkets sida på att kommunerna ska ha mål uppställda på 

utsläppssidan. Det finns dock ett antal krav i förordningen om statliga bidrag till 

klimatinvesteringsprogram som ska vara uppfyllda för att ansökan skall bifallas. Enligt 11 § 2 

st i förordningen ”skall redogörelsen för klimatinvesterings-programmet innehålla en 

redovisning av kommunens eller annan bidragssökandes källor till utsläpp av växthusgaser 

och en strategi för hur utsläppen skall kunna minskas” (SFS 2003:262). Naturvårdsverket har 

en väldigt tolerant linje vad gäller vad som kan tolkas som en strategi. Så länge kommunerna 

har någon form av mål och åtgärder anses de uppfylla detta krav. Det som är viktigt att 

påpeka är att kommunens ansökan jämförs med övriga kommuners ansökningar när besluten 

om att bifalla eller avslå ansökan tas av RIS (Lydén, 2005). 

Helsingborg kommun har ställt upp två övergripande klimatmål, vilka presenteras både i deras 

klimatstrategi och i Klimpansökan. Dessa mål anger kvantitativa minskningar av kommunens 

utsläpp av växthusgaser, både på kort och på lång sikt. Det kortsiktiga målet är att utsläppen 

av koldioxid ska minska med 20 % fram till år 2010, jämfört med 1990 års nivå. Mål på lång 

sikt är att utsläppen av samtliga växthusgaser år 2050 ska vara halverade jämfört med 

utsläppsnivåerna år 1990. Kommunen tog fram en klimatstrategi under våren 2003 och i den 

presenteras kommunens utsläppsmål rörande koldioxid och andra växthusgaser. Här redovisas 

också miljösituationen och vilka åtgärder som planeras (Helsingborgs kommun, 2003b). 

Eslöv har ställt upp mål för utsläppsminskningar av växthusgaser. Som övergripande mål 

anges att kommunens utsläpp av växthusgaser år 2050 ska vara halverade jämfört med 

utsläppsnivån år 1990. Man har också som mål att koldioxidutsläppen år 2010 ska vara 4 % 

lägre än 1990 års nivå. Dessa mål presenteras i kommunens ansökan om Klimp och anges i 

klimatstrategin som togs fram år 2003 (Eslövs kommun, 2003b). 

Växjö kommun har tydliga mål uppställda, där kvantitativa utsläppsminskningar anges. 

Kommunens klimatmål presenteras i deras Lokala Agenda 21 från år 1999 och tas upp i 

Klimpansökan under avsnittet som benämns Växjös klimatstrategi (Växjö kommun, 1999). 

Långsiktiga mål är att kommunen ska bli fossilbränslefri och att kommunen upphör med att 

16

använda fossila bränslen i sin verksamhet. Som mätbart mål anges att utsläppen av koldioxid 

ska vara halverade år 2010 jämfört med 1990 års nivå (Växjö kommun, 2003). 

Kävlinge kommun har ställt upp mål om minskning i oljeanvändningen. Målet presenteras 

inte i Klimpansökan, men redovisas i energiplanen som finns med som bilaga till ansökan 

(Kävlinge kommun, 1999). Detta tolkas enligt Naturvårdsverket som ett utsläppsmål (Lydén, 

2005). 

Bromölla har som mål att halvera användningen av icke förnyelsebara energikällor fram till år 

2010. Målen redovisas inte i själva ansökan, men presenteras i energiplanen som finns med 

som bilaga till ansökan (Bromölla kommun, 2003a). Enligt Naturvårdsverket räknas detta som 

ett utsläppsmål (Lydén, 2005). 

Klimpkommunerna anger även andra mål än utsläppsmål som får betraktas som klimatmål, då 

dessa också leder till minskad klimatpåverkan. Mål finns uppställda på energi-, transport- och 

avfallssidan. Helsingborg och Eslöv presenterar dessa mål i deras klimatstrategi och Växjö 

kommun i ansökan under avsnittet Växjös klimatstrategi. Även de kommuner som fick avslag 

på sin ansökan har mål uppställda på energisidan men dessa anges inte i Klimpansökan, utan 

finns endast med som bilagor till ansökan. 

Av de fem undersökta kommunerna är det bara Eslöv och Helsingborg som tagit fram en 

klimatstrategi där deras mål och åtgärder inom ramen för klimatarbetet redovisas. Båda 

kommunerna anser att strategin varit ett oerhört stöd i deras klimatarbete. Strategin finns med 

som bilaga till kommunernas Klimpansökan. 

I Helsingborg hade man arbetat länge med en energiplan, men inte fått den godkänd i 

kommunfullmäktige. Alla de energifrågor som fanns i energiplanen överfördes till 

klimatstrategin plus att man även tog med trafik- och avfallsfrågor. Detta resulterade i ett 

mycket bättre dokument och det blev antaget i kommunfullmäktige våren 2003. Enligt den 

intervjuade i Helsingborg blev klimatarbetet tydligare när man började arbeta med strategin 

och den är ett oerhört stöd för de frågor man arbetar med idag (Ingers, 2005). 

Eslövs klimatstrategi baseras till stor del på kommunens energiplan från år 2000, som 

fokuserar på uppvärmningsfrågan. Enligt den intervjuade i Eslöv så underlättades 

ansökningsförfarandet av att man hade ett grundmaterial att utgå ifrån, då målen i 

energiplanen redan var definierade. Man fick dock komplettera med trafikfrågor i dokumentet 

(Nilsson, 2005). 

Växjö kommun har inte tagit fram ett dokument med benämningen klimatstrategi, men i sin 

Klimpansökan finns ett särskilt avsnitt som kallas Växjös klimatstrategi (Johansson, 2005). 

Detta likställts enligt Naturvårdsverket med en strategi som de andra Klimpkommunerna har 

vid bedömningen av ansökan (Lydén, 2005). Under detta avsnitt redovisas kommunens 

tidigare klimatarbete, vilka mål man ställt upp, uppföljning av målen samt en handlingsplan 

(Växjö kommun, 2003). 

Varken Kävlinge eller Bromölla kommun har tagit fram en klimatstrategi. Inget avsnitt i 

ansökan har ägnats till att redovisa för kommunens strategi inom klimatområdet. Inte heller 

redovisas i själva ansökan vad man har för mål på utsläppssidan eller någon åtgärdsplan. 

Dock har båda kommunerna med styrdokument som bilagor till ansökan, där mål som klassats 

17

som utsläppsmål finns med. Detta har av Naturvårdsverket bedömts vara likvärdigt med en 

strategi (Lydén, 2005). 

5.1.2 Genomförda klimatåtgärder 

Det framkommer av tidigare utvärderingar av LIP att kommuner som erhållit LIP-stöd redan 

innan kommit långt i sitt miljöarbete (Berglund och Hanberger, 2002). De kommuner som 

genomfört klimatåtgärder har i stor grad satsat på energi-effektivisering och 

energiomställning. Med utgångspunkt från detta har jag valt att titta på de undersökta 

kommunernas satsning på konvertering från olja till förnyelsebar energi på uppvärmnings- 

och transportsidan, för att få en uppfattning om hur långt de kommit i sitt klimatarbete. 

Både Helsingborg och Eslöv, vilka båda blivit beviljade stöd, har satsat på biogas som 

fordonsbränsle. 

I Helsingborgs kommun gick det kommunala energibolaget Öresundskraft i mitten av 90-talet 

över till att elda med biobränsle för fjärrvärmeproduktion. Vid kommunens avfallsanläggning 

produceras och säljs biogas som fordonsbränsle. Gasen produceras genom rötning av det 

organiska materialet som sedan uppgraderas till fordonsbränsle. Man har bytt ut diesel mot 

etanol i 16 av kommunens bussar och ett flertal av sopbilarna körs på biogas (Ingers, 2005). 

Man har tagit ett beslut i kommunfullmäktige om att minst 60 av kommunens stadsbussar ska 

vara gasdrivna fr.o.m. sommaren 2005. Minst hälften av dessa kommer att köras på biogas 

och de resterande kommer att gå på naturgas. I 2004 års ansökan blev Helsingborgs kommun 

beviljad stöd för att ta tillvara den producerade mängden biogas som idag facklas vid 

reningsverket (Naturvårdsverket, 2004a). Gasen kommer att uppgraderas till fordonsbränsle 

och kommer i huvudsak användas i stadsbussflottan (Helsingborgs kommun, 2004). 

I Eslövs kommun började man producera biogas vid kommunens reningsverk år 1982 och då 

användes gasen framförallt för uppvärmning (Nilsson, 2005). Under flera år har 

fjärrvärmenätet byggts ut kontinuerligt av det kommunala energibolaget. Satsningen på biogas 

har drivits inom projektet Biodrive som är ett EU-projekt och detta projekt var det första att 

producera biogas som drivmedel. I dagsläget har en kommersiell mack med biogas som 

betjänar cirka 42 fordon tagits i bruk. Anläggningen kommer att byggas ut och man räknar då 

med att kunna försörja uppemot 300 fordon med biogas (Eslövs kommun, 2003a). Bussflottan 

i Eslövs tätort, som utgörs av totalt två bussar, går på biogas producerad vid 

avloppsreningsverket (Nilsson, 2005). Flera av kommunens tjänstefordon är biogasdrivna. 

Växjö kommun, som fått stöd för sitt klimatinvesteringsprogram, började använda biobränsle 

för fjärrvärmeproduktion redan i början av 80-talet. Några år senare började man även 

använda biobränsle för att producera el, vilket man var först med i Sverige (Johansson, 2005). 

En kraftig utbyggnad av fjärrvärmenätet och den ökade andel biobränsle i fjärrvärmen har lett 

till att uppvärmningen från förnyelsebara energikällor i dag står för 77 % av den totala 

tillförda energin. Sedan några år tillbaka bedrivs försök vad gäller alternativa drivmedel. I 

dagsläget körs ett antal bilar på etanol, lokaltrafiken körs på en inblandning av RME samt ett 

antal fordon körs på el. Kommunen har inlett arbetet med att uppföra en biogasanläggning 

vilken är tänkt att producera biogas som ska användas för fordonsdrift (Växjö kommun, 

2003). 

18

Kävlinge har satsat på biogas i den utsträckning att avloppsslammet som bildas vid 

kommunens avloppsreningsverk behandlas genom rötning. Den erhållna gasen används inom 

anläggningen och för uppvärmning av en av kommunens badanläggningar. Ingen gas används 

idag för fordonsdrift då mängden producerad gas är begränsad (Persson, 2005). 

Bromölla kommun har satsat på att ta tillvara den energi i form av spillvärme som bildas vid 

tillverkningen av massa och papper på Stora Enso Nymölla AB. Man har sedan år 2001 byggt 

ut fjärrvärmenätet inom stora delar av centrala Bromölla och levererar värme från 

pappersbruket (Bergman, 2005). Den gas som i dag bildas vid kommunens avfallsanläggning 

tas inte tillvara utan facklas bort. På sikt planeras dock en uppsamling av gasen för 

uppvärmning av själva avfallsanläggningen (Rålund, 2005). 

5.1.3 Uppföljning av arbetet 

Uppföljningen av klimatarbetet ger kommunerna en fingervisning om vart de är på väg och 

var åtgärder bör sättas in. Utan uppföljning är det troligtvis svårt att driva ett organiserat 

klimatarbete. Det finns inget krav från Naturvårdsverkets sida om att kommunerna 

kontinuerligt skall följa upp och redovisa sitt arbete, men det finns krav på att ansökan ska 

innehålla en redogörelse för uppföljning och utvärdering av programmet och av åtgärderna 

(SFS 2003:262). 

Helsingborgs kommun följer årligen upp sitt klimatarbete som presenteras i en 

miljöredovisning. Denna tar upp dels miljötillståndet i kommunen och dels åtgärderna under 

det gångna året. Sedan år 1999 sker redovisningen med utgångspunkt från de nationella 

miljökvalitetsmålen. I redovisningen används gröna nyckeltal. När det gäller kommunens 

egna verksamheter har uppgifter samlats in som en del av deras miljöledningsarbete som 

startade år 1997. Inom ramen för detta arbete tas en årlig miljöplan fram och antas av 

kommunfullmäktige. I miljöplanen redovisas den aktuella miljösituationen och vilka åtgärder 

som planeras under året (Helsingborgs kommun, 2003a). 

Eslövs kommun tar sedan år 2000 årligen fram en miljöredovisning där aktuella 

utsläppsnivåer och genomförda åtgärder redovisas. Sedan år 2001 är förvaltningen för Miljö- 

och samhällsbyggnad certifierad enligt ISO 14001 (Eslövs kommun, 2003a). 

Växjö kommun genomför varje år sedan 1994 en koldioxidinventering, vilket de är ensamma 

om bland de undersökta kommunerna (Johansson, 2005). Kommunens alla förvaltningars och 

bolags koldioxidutsläpp från transporter, uppvärmning och el kartläggs. När det gäller 

kommunen som geografiskt område samlas uppgifter in om regionala oljeleveranser. 

Resultaten presenteras sedan i den årliga miljöredovisningen som kommunen tagit fram sedan 

år 1993. Kommunen införde ett miljöledningssystem år 2002 genom EU-projektet ecoBudget 

för att säkerställa att de mål som presenteras i Agenda 21-strategin uppnås (Växjö kommun, 

2003). 

Bromölla kommun har för andra året i rad tagit fram ett miljöbokslut där pågående 

miljöarbete redovisas. Mätbara mål och nyckeltal gällande klimatpåverkande gaser saknas 

dock i bokslutet. Enligt den intervjuade är bokslut med redovisning av miljöskuld och 

miljötillgångar under utveckling (Rålund, 2005). 

19

Kävlinge kommun tar inte årligen fram någon miljöredovisning över miljösituationen i 

kommunen eller några åtgärdsförslag. Agenda 21-samordnaren följde upp Miljöplanen från 

1997 ett antal gånger då den var aktuell, men i dagsläget sker ingen uppföljning. Det finns 

förslag på årlig miljöredovisning i den nya miljöplanen som är under framtagande (Persson, 

2005). 

5.2 Organisationen av miljöarbetet 

Här nedan följer en presentation av respektive kommuns organisation av miljöarbetet. 

I Helsingborgs kommun ligger klimatarbetet framförallt på miljönämnden, men även andra 

aktörer är delaktiga i arbetet, framförallt de kommunala bolagen. Stadsbyggnadskontoret har 

det övergripande ansvaret för genomförandet av naturvårdsåtgärderna och här är 

kommunekologen placerade. Den intervjuade anser sig inte vara den mest drivande i frågan, 

men hon känner definitivt att det är en hjärtefråga för henne. Hon anser att det är det 

kommunala avfallsbolaget som är de mest drivande i frågan. Framförallt deras VD har varit 

viktig för klimatarbetet i kommunen (Ingers, 2005). 

I Eslövs kommun ligger det mesta av miljöarbetet på avdelningen för Miljö- och 

samhällsbyggnad. Det är den förvaltning som jobbar mest med miljöfrågor, men även andra 

förvaltningar är inblandade. Avdelningen är indelad i flera enheter, bl. a. Gatu/parkenheten 

som har hand om trafikfrågorna, Vatten- och avloppsenheten som jobbar med ReVAQ samt 

Enheten för naturvård och miljöövervakning som jobbar med mätning av luftkvaliteten och 

miljöbokslut (Nilsson, 2005). 

I Växjö kommun har planeringsenheten det övergripande ansvaret och samordnar arbetet med 

klimatfrågorna. Här sitter Agenda 21-samordnaren och samordnaren för LIP och Klimp. 

Enheten ligger på kommunledningskontoret och har ansvaret för LIP- och 

Klimpansökningarna, EU-projekt och miljöledningssystemet. Även tekniska förvaltningen 

arbetar med klimatfrågan genom diverse projekt, bl.a. utbyte av armaturen i gatubelysningen. 

Många klimatrelaterade projekt initieras från de kommunala bostads- och energibolagen. Alla 

politikerna i kommunstyrelsen är väl införstådda med klimatproblematiken och vet vilka 

åtaganden det innebär (Johansson, 2005). 

I Kävlinge kommun ligger miljöarbetet framförallt på avdelningen för Miljö- och hälsoskydd, 

där både Agenda 21-samordnaren och kommunekologen är placerad. Kommunen sökte LIPstöd 

för ett antal åtgärder på energisidan år 1998 vilket ledde till att Tekniska förvaltningen 

blev involverad i miljöarbetet (Persson, 2005). Fastighetschefen är den som aktivt arbetar och 

driver energibesparingsåtgärderna i kommunen (Sjökvist, 2005). 

I Bromölla kommun är det framförallt Agenda 21-samordnaren som är engagerad i 

klimatfrågorna och driver ett antal projekt. Agenda 21-samordnaren arbetar direkt under 

miljöledningsförvaltningen och sitter i miljöutskottet som förbereder frågorna inom 

miljöområdet för kommunstyrelsen (Cervin, 2005). Det är framförallt energirådgivaren som 

är eldsjälen i kommunen vad gäller klimatfrågorna. Det är han som är engagerad och tar 

initiativ och driver projekten. Han utför ett aktivt klimatarbete genom diverse energiprojekt 

(Rålund, 2005). 

20

5.3 Det politiska engagemanget 

Tidigare studier av Klimp visar att för ett framgångsrikt miljöarbete krävs det att de 

tjänstemän som jobbar med miljöfrågor har ett väl förankrat stöd hos politikerna (Flodin, 

2005). Det politiska engagemanget är troligtvis avgörande för om kommunerna lyckas driva 

ett framgångsrikt klimatarbete. Det politiska engagemanget förväntas därmed vara större i de 

kommuner som erhållit klimatinvesteringsstöd. 

De intervjuade i Helsingborg, Eslöv och Växjö, som samtliga blivit beviljade 

klimatinvesteringsstöd, anser att politikerna är engagerade i klimatarbetet. I dessa kommuner 

är politikerna välinformerade och insatta i de frågor som rör klimatarbetet. 

Den intervjuade i Helsingborg upplever att sedan klimatstrategin antogs i kommunfullmäktige 

år 2003 så blev det väldigt tydligt från kommunstyrelsen sida att man vill arbeta med de här 

frågorna som handlar om minskad påverkan på klimatet. I Helsingborg har ett beslut i 

kommunfullmäktige tagits om att minst 60 av stadens bussar ska vara gasdrivna fr.o.m. 

sommaren 2005. I de kommunala bolagen har man också intresserat sig för klimatarbetet. Det 

är framförallt det kommunala avfallsbolaget som har varit drivande i frågan. De går emot 

förbränning av avfallet och jobbar för att återanvända och återvinna så mycket som möjligt av 

avfallet. Som den intervjuade i kommunen uttryckte det ”Här har vi det faktiskt riktigt bra” 

(Ingers, 2005). 

Enligt den intervjuade i Eslöv är satsningen på biogas politiskt uttalat i kommunen (Nilsson, 

2005). Det faktum att kommunen tagit fram en klimatstrategi som antagits i 

kommunfullmäktige visar på att kommunens engagemang är väl förankrat i 

kommunledningen. 

I Växjö kommun tog kommunledningen år 1996 ett beslut om att kommunen ska bli 

fossilbränslefri, vilket visar på kommunledningens vilja att arbeta med de här frågorna. 

Detta faktum att dessa kommuner har tydliga utsläppsmål gällande växthusgaserna 

definierade, visar på att det finns en vilja att jobba med de här frågorna, en vilja som kommer 

uppifrån. Det visar att kommunerna aktivt arbetar med klimatfrågorna och att det finns ett 

genuint engagemang. 

I Kävlinge och Bromölla kommun, som båda fått avslag på sin ansökan, finns enligt de 

intervjuade inte samma engagemang från politikernas sida. I de här kommunerna har inte 

politikerna gått ut och sagt att man ska arbeta med de här frågorna, vilket skett i 

Klimpkommunerna. 

En av de intervjuade i Bromölla kommun anser sig inte haft stöd för sitt arbete. Han känner 

sig dock inte direkt motarbetad av ledningen. Stödet har till viss del funnits där under 

miljömålsarbetet, men när det kommit till genomförandet av åtgärderna där det krävs 

investeringar, har det gått trögt. Det beror enligt de intervjuade troligtvis på den kärva 

ekonomiska situation kommunen tidigare befunnit sig i under 90-talet 

(Rålund, 2005). 

En av de intervjuade i Kävlinge kommun anser inte att hon har politikernas stöd. Enligt henne 

har kommunledningen saknat viljan att ställa upp några miljömål överhuvudtaget. Enligt den 

intervjuade beror det på att hennes arbete med miljömål uppfattas av ledningen som diffust. 

21

Men den intervjuade tror inte att det är sämre i Kävlinge kommun än i andra kommuner 

(Persson, 2005). 

5.4 Ansökningsförfarandet 

Under detta avsnitt följer en redogörelse av ansökningsförfarandet i respektive kommun. Här 

redovisas på vilkas initiativ processen initierades, vilka personer som varit drivande samt 

vilka förvaltningar och andra aktörer som involverades i processen. En redogörelse för 

betydelsen av tidigare stöd följer också. 

Det var miljönämnden som tog initiativ till att söka Klimp i Helsingborgs kommun. Man 

presenterade sitt förslag för kommunledningen och genom detta fick man ett uppdrag att göra 

en ansökan. Enligt den intervjuade i Helsingborg: ”Det är ju oftast vi som har kunskapen i de 

här frågorna/…/därför fick vi lägga fram förslaget och vi hade absolut stöd för det.” Man 

skickade ut förfrågningar till de kommunala förvaltningarna och bolagen samt en del företag 

om de hade förslag på någon åtgärd som kunde ingå i kommunens ansökan om 

klimatinvesteringsstöd. Den intervjuade bildade en arbetsgrupp tillsammans med tjänstemän 

från de förvaltningar som var berörda av ansökan och de kommunala bolagen som var 

programägare. Genom LIP hade man gått ut och frågat medborgarna om vad de tyckte var 

viktigaste frågorna gällande miljön. Man anlitade en konsult för att skriva ihop ansökan och 

klimatstrategin. Den intervjuade uppskattar att man avsatta resurser för att göra ansökan 

motsvarande en persons arbete på heltid under fem månader. Detta motsvarar vad kommunen 

budgeterat för (Ingers, 2005). 

I Eslövs kommun var det tjänstemännen på Miljö- och samhällsbyggnad som föreslog för 

Miljö- och Samhällsbyggnadsnämnden att man skulle söka Klimp och fick därmed ett 

uppdrag att ta fram en ansökan. Man förde en diskussion mellan Agenda 21-samordnaren, 

energirådgivaren och tekniska chefen. En inbjudan skickades ut till de andra kommunala 

förvaltningarna om de ville vara delaktiga i ansökan och om de hade något projekt som kunde 

ingå i ansökan. Även de kommunala bolagen och ett antal företag inbjöds att vara med. I 

Eslövs kommun anlitade man en projektanställd på halvtid för att skriva ansökan och en 

konsult för att ta fram bakgrundsmaterialet och sammanställa en klimatstrategi. Kommunen 

uppskattar att de lade ner cirka två och en halv månads arbete räknat på en person på heltid. 

Kommunen anser att ansökningsförfarandet var mer resurskrävande än man hade räknat med. 

Detta resulterade i att fler personer än beräknat involverades i ansökan. 

I Växjö kommun initierades processen att söka Klimp från tjänstemannahåll. Då kommunen 

haft ett långvarit arbete genom LIP så föll det sig naturligt att även söka Klimp. Kommunen 

var inbjuden till flera konferenser om programmet som Naturvårdsverket var värdar för och 

fick möjlighet att tycka till om regelverket under tiden programmet var under framtagande. 

Man gick ut till samtliga kommunala förvaltningar, bolag och en del företag med information 

om att det fanns möjlighet att söka stöd för klimatinvesteringar. Dessa fick sedan komma med 

förslag på åtgärder som kunde ingå i programmet. Den intervjuade anser att han var den som 

var mest drivande då det var han som var ansvarig för att ta fram Klimpansökan. Man anser 

att ansökningsförfarandet tog i anspråk den mängd resurser som var förväntat. Det tog cirka 

två månader att ta fram en ansökan. Det inkluderar då allt förarbete och kontakten med 

programägarna (Johansson, 2005). 

22

Initiativtagare till Klimpansökan i Kävlinge kommun var Agenda 21-samordnaren (Persson, 

2005). Fastighetschefen var den som, efter initiativ från Agenda 21-samordnaren, lade fram 

förslagen rörande åtgärderna i ansökan. Fastighetschefen utgick ifrån vad kommunen behövde 

investera i och vad som skulle kunna vara till nytta för kommunens ekonomi. Inga andra 

förvaltningar informerades eller bjöds in till att delta i ansökningsförfarandet (Sjökvist, 2005). 

Agenda 21-samordnaren var den som skrev ihop ansökan. Man fick godkänt från 

kommunledningen att ta fram och skicka in en ansökan. Man beräknar att man lade ner cirka 

en veckas heltidsarbete för en person på ansökningsförfarandet. Den intervjuade upplevde inte 

att ansökningsförfarandet var resurskrävande, men hon tillägger att hon är medveten om att 

andra kommuner upplevde den mycket krävande (Persson, 2005). 

Initiativet till att söka Klimp i Bromölla kommun kom från tjänstemannahåll. Det var 

energirådgivaren i samråd med tekniska chefen som initierade processen då de presenterade 

förslaget för kommunledningen. I framtagandet av åtgärderna var även Agenda 21samordnaren 

delaktig (Bergman, 2005). De intervjuade hävdar att det var svårt att få med 

andra förvaltningar. Man gick inte ut med någon inbjudan till samtliga förvaltningar att delta, 

utan ett fåtal förvaltningar bjöds in till diskussion. Det var energirådgivaren i samarbete med 

Agenda 21-samordnaren som tog fram kommunens Klimpansökan. Till sin hjälp anlitade de 

en konsult. Man lade ner cirka två veckor på själva ansökningsprocessen räknat på en persons 

arbete på heltid. Man anser från kommunens sida att ansökningsförfarandet motsvarade 

förväntningarna vad gäller tids- och resursåtgång (Rålund, 2005 och Bergman, 2005). 

Mängden avsatta resurser avspeglas i själva ansökan. De kommuner som beviljats stöd har 

också avsatt mest resurser och har en betydligt mer omfattande ansökan. I deras ansökningar 

redovisas miljösituationen utförligt och man får en bra bild över situationen i kommunen. 

Kommunerna redovisar hur miljösituationen ser ut, vad man har ställt upp för mål samt vad 

man planerar att göra för att minska utsläppen av koldioxid och de andra växthusgaserna. I 

Kävlinges och Bromöllas ansökningar saknas en utförlig beskrivning av miljötillståndet i 

kommunen, vad man har för mål och vilka åtgärder man planerar genomföra på området. 

5.4.1 Betydelsen av tidigare stöd 

Samtliga kommuner, undantaget Bromölla kommun, har fått statligt investeringsstöd i form 

av LIP-bidrag tidigare. Kommunerna är överens om att detta underlättade själva 

ansökningsförfarandet. De anser att de erfarenheter som man fick genom LIP kunde användas 

när man sökte Klimp, eftersom att de båda programmen inte skiljer sig så mycket åt. Enligt 

kommunerna så visste man vad man gav sig in på. Man hade skapat kontakter under arbetet 

med LIP. 

En av de intervjuade på Kävlinge kommun som blivit beviljad stöd för sitt lokala 

investeringsprogram uttryckte det så här: ”Man förstod hur de resonerade på Naturvårdsverket 

och vad de ville ha. Man förstod vad man skulle fokusera på” (Persson, 2005). 

Helsingborgs kommun som fick avslag på sin LIP-ansökan år 2002 överförde de åtgärder som 

fanns med där till sin Klimpansökan, då åtgärderna i LIP-ansökan utgjordes av både energi- 

och trafikprojekt. Man anser sig ha varit väl förberedd när man skulle skriva ansökan om 

Klimp, då man skrivit ansökningar om statligt stöd tidigare. Mängden resurser som 

ansökningsförfarandet tog i anspråk motsvarade vad kommunen budgeterat för (Ingers, 2005). 

23

Kävlinge kommun fick reda på Klimp genom att man hade blivit beviljat bidrag för sitt lokala 

investeringsprogram och hade kontakt med Naturvårdsverket (Persson, 2005). 

I Växjö kommun är man övertygad om att det faktum att man haft LIP tidigare gjorde att 

kommunen hade ett försprång när de sökte Klimp. ”Vi hade inga problem med att skriva 

programmet och göra ansökan. Jag tror att våra erfarenheter hjälpte oss där. Och vi har många 

personer här på kommunledningskontoret, men även på de andra förvaltningarna och på 

bolagen som har varit med och haft LIP-projekt tidigare och har det fortfarande eftersom att vi 

inte har slutfört något av våra LIP-projekt ännu. Så de visste också vad det handlade om. Det 

skiljer sig inte så mycket mellan LIP och Klimp egentligen” (Johansson, 2005). 

5.5 Sammanfattning och analys 

Vad gäller kommunernas klimatarbete så har samtliga kommuner som ingått i undersökningen 

någon form av mål som får klassas som utsläppsmål. Den skillnad som kan urskiljas är att 

Klimpkommunerna dock har gått ett steg längre och satt upp kvantitativa mål för reducering 

av sina växthusgasutsläpp. Det är ett krav enligt 11 § 2 st. i förordningen att kommunen i sin 

ansökan skall redovisa för vilken strategi man har för att minska sina källor till utsläpp av 

växthusgaser (SFS 2003:262). Samtliga kommuner har enligt Naturvårdsverkets bedömning 

uppfyllt kraven för vad som anses vara en strategi. 

När det gäller genomförda åtgärder på klimatsidan så har de undersökta kommunerna, 

framförallt de kommuner som beviljats stöd, arbetat med alternativa bränslen länge. Detta 

gäller speciellt satsningen på biogas på uppvärmnings- och transportsidan. Detta visar att de 

kommuner som beviljats klimatinvesteringsstöd redan tidigare kommit långt i sitt arbete med 

klimatfrågorna. Resultatet är förenligt med tidigare utvärderingar av LIP som visar på att de 

kommuner som beviljats lokalt investeringsstöd redan innan kommit långt i sitt miljöarbete. 

De kommuner som ej erhållit investeringsstöd har relativt nyligen satsat på biogas. 

Det finns krav i förordningen om att kommunen skall redovisa i ansökan om vilka åtgärder 

man genomfört och planerar på området. Är man en kommun som inte kommit så långt i sitt 

klimatarbete är det troligtvis svårt att få ihop en bra ansökan. Då mängden medel som avsatts 

för Klimp är begränsat är det endast de ansökningar som är av högst kvalitet som beviljas stöd 

enligt 4 § i förordningen (SFS 2003:262). 

Uppföljningen av klimatarbetet varierar mellan de undersökta kommunerna. De kommuner 

som fått investeringsstöd presenterar samtliga en årlig miljöredovisning där aktuella nyckeltal 

redovisas, vilket saknas i de kommuner som fått avslag på sin ansökan. Bromölla kommun 

följer årligen upp sitt arbete, men en redovisning med aktuella nyckeltal saknas. Resultatet av 

undersökningen visar att de kommuner som beviljats stöd för sitt klimatinvesteringsprogram 

redan innan de sökte Klimp följde upp sitt arbete och årligen redovisade detta. Det finns inget 

krav från Naturvårdsverket på att kommunerna skall följa upp sitt arbete kontinuerligt, men 

det finns ett krav i förordningen om att ansökan skall innehålla en redogörelse för uppföljning 

och utvärdering av programmet och av åtgärderna. Klimpkommunerna som årligen följer upp 

och redovisar sitt arbete hade troligtvis ett försprång gentemot framförallt Kävlinge, som inte 

följer upp sitt arbete över huvudtaget, när de skulle redogöra för denna del i ansökan. 

24

Vad som kan ses i denna undersökning vad gäller organisationen av miljöarbetet är att 

Klimpkommunerna har flera tjänstemän som är drivande i klimatfrågan. Även flera 

förvaltningar är inblandade och det sker ett intensivt arbete mellan förvaltningarna. Detta 

resultat stöds av tidigare forskning som pekar på att i de kommuner som beviljats LIP-stöd 

bedrivs miljöarbetet i högre grad uppifrån än tidigare. För många kommuner har LIP inneburit 

att miljöengagemanget stärkts och fått en högre prioritet (Naturvårdsverket, 2005c). I de 

kommuner som ej beviljats stöd är det endast en eller två personer som är eldsjälar och driver 

frågan i kommunen. Detta innebär förmodligen att det är svårare för tjänstemännen att driva 

miljöfrågor och engagera politikerna. Det faktum att endast en eller ett fåtal personer är 

involverade i miljöfrågorna kan tyda på ett bristande intresse från ledningens sida, vilket 

diskuteras nedan. 

Det som framgår av undersökningen gällande det politiska engagemanget är att skillnader kan 

urskiljas mellan de kommuner som fått klimatinvesteringsstöd jämfört med de kommuner som 

inte fått. I Klimpkommunerna är stödet från kommunledningen mer uttalat än i de kommuner 

som inte fått investeringsstöd. Samtliga kommer, undantaget Kävlinge, som erhållit LIP 

tidigare har ett uttalat politiskt engagemang. De intervjuade tjänstemännen upplever att de har 

ett starkt stöd i sitt arbete. Tidigare studier av kommuner som erhållit statligt stöd i form av 

LIP visar att samordningen av miljöarbetet inom den kommunala organisationen ökat i cirka 

hälften av kommunerna. Detta har resulterat i att miljöarbetet i högre grad bedrivs uppifrån än 

tidigare (Naturvårdsverket, 2005c). Båda Eslöv och Helsingborg har tagit fram en 

klimatstrategi som antagits i kommunfullmäktige. Kommunledningen I Växjö har tagit ett 

beslut om att kommunen ska bli fossilbränslefri. Detta visar på att de här kommunernas 

engagemang är väl förankrat hos kommunledningen. De som ej beviljats stöd är mindre 

kommuner där kommunledningens stöd i klimatfrågan saknas. Detta gör det troligtvis svårt 

för tjänstemännen att motivera en inventering av miljösituationen och framtagandet av 

åtgärdsförslag, vilket kräver resurser. 

En annan faktor som kan ge en indikation på politikernas engagemang är hur mycket resurser 

som avsatts för själva ansökningsförfarandet i respektive kommun. Enligt tidigare studier av 

Klimp lade knappt hälften av ansökarna ner cirka två månader på ansökningsförfarandet 

(Flodin, 2005). Av denna studie framkommer det att det skiljer sig avsevärt mellan de 

kommuner som fått investeringsstöd och de kommuner som inte fått. I Klimpkommunerna har 

betydligt mer resurser avsatts om man räknar hur många timmar respektive kommun lagt ner 

på ansökan. Helsingborgs kommun lade ner cirka 5 månaders heltidsarbete för en person på 

ansökan. Växjö och Eslövs kommun lade ner 2 ½ månad respektive 2 månader. Detta kan 

jämföras med den tid som Kävlinge och Bromölla kommun lade ner. I Kävlinge tog det cirka 

en veckas arbete för en person på heltid att ta fram en ansökan. För Bromöllas del tog 

ansökningsförfarandet cirka 2 ½ vecka. Vad som kan tolkas av detta är att endast de 

kommuner som har ett uttalat politiskt engagemang och därmed viljan att avsätta medel har 

möjlighet att få ihop en bra ansökan och därmed möjlighet att få stöd. Detta på grund av att 

mängden medel som avsatts för Klimp är begränsat och därmed beviljas endast de 

ansökningar som är av högst kvalitet enligt 4 § i förordningen 

(SFS 2003:262). 

När det gäller ansökan om klimatinvesteringsstöd initierades ansökningsförfarandet i samtliga 

kommuner på uppdrag av kommunledningen efter initiativ från tjänstemannahåll. Det som 

skiljer Klimpkommunerna från de övriga kommunerna är att man satsade på att få med flera 

kommunala förvaltningar och bolag i ansökan. Information om programmet gick ut till 

samtliga förvaltningar och man skickade ut förfrågningar om vilka som ville delta. Detta 

25

esulterade i att fler än de ansvariga för framtagandet av programmet kunde komma med 

förslag på åtgärder. Detta har saknats i de kommuner som inte beviljats stöd. Det som också 

framgår av undersökningen är att mängden avsatta resurser för själva ansökningsförfarandet 

skiljer sig mellan de kommuner som erhållit klimatinvesteringsstöd och de kommuner som ej 

beviljats bidrag. 

De kommuner som inte beviljats stöd upplevde inte ansökningsförfarandet som 

resurskrävande. I motsats till detta visar en studier av de kommuner som fick avslag på sin 

Klimpansökan år 2003 att ansökarna upplevde processen som mycket resurskrävande (Gullers 

Grupp Informationsrådgivare AB, 2004). 

När det gäller tidigare erhållet investeringsstöd i kommunerna har samtliga, undantaget 

Bromölla kommun, erhållit lipstöd tidigare. I en studie bland Klimpansökare genomförd år 

2005 framkommer det att kommuner som hade vana av att söka bidrag sedan tidigare 

upplevde att detta underlättade arbetet (Flodin, 2005). Studien är förenlig med de resultat som 

jag fått fram i min undersökning. De kommuner som sökt LIP tidigare upplevde att detta 

underlättade ansökningsförfarandet. Dessa kommuner var väl införstådda med vilken del av 

ansökan som de skulle fokusera på. Bromölla kommun som ansökt om Lipstöd men fått 

avslag har inte de erfarenheter av att söka bidrag som de kommuner som beviljats stöd har. 

Detta var troligtvis en nackdel när kommunen sökte Klimpstöd. Man var troligtvis inte 

upplysta om vad Naturvårdsverket efterfrågade. Man kan ha misstolkat regelverket, vilket 

skulle förklara varför Bromölla kommun sökte Klimpstöd för ett antal naturvårdsåtgärder i sin 

första Klimpansökan. 

Om man jämför med Helsingborg som sökt Lipstöd totalt fyra gånger, så har Helsingborg 

betydligt mer kunskap rörande själva ansökningsförfarandet. Det kan ha gett Helsingborg ett 

försprång när kommunerna sökte om stöd för sitt Klimatinvesteringsprogram. Även det 

faktum att Helsingborg fick sin första Klimpansökan beviljad, men inte Bromölla, inverkade 

troligtvis på andra ansökningsomgången där Helsingborg blev beviljad stöd men Bromölla 

återigen fick avslag. Helsingborgs kommun hade redan ett bra material att utgå ifrån i deras 

första Klimpansökan, vilket inte var fallet i Bromölla kommun som fått avslag första 

ansökningsomgången. 

26

Tabell 1: Jämförelse mellan de undersökta kommunerna utifrån de utvalda aspekterna. 

Aspekter Helsingborg Eslöv Växjö Kävlinge Bromölla 

Klimp Ja, beviljades 

stöd båda 

ansökningsomgångarna. 

LIP Ja, beviljades 

bidrag år 1998. 

Klimatarbetet Har ställt upp 

kvantitativa 

utsläppsmål 

gällande 

växthusgaserna. 

Följer årligen 

upp och 

redovisar sitt 

arbete. 

Aktuella 

nyckeltal finns 

med. 

Organisationen 

av 

miljöarbetet 

Politikernas 

engagemang 

Ansöknings- 

förfarandet 

Flera 

tjänstemän 

arbetar med de 

här frågorna. 

Samarbete sker 

mellan 

förvaltningarna. 

Uttalat politiskt 

stöd. En rad 

politiska beslut 

har tagits 

gällande 

klimatarbetet. 

Ex. 60 av 

stadens bussar 

ska gå på 

biogas. 

Samtliga 

förvaltningar 

och bolag bjöds 

in att delta. 

Även en del 

företag. 

Lade ner 

5 månader på 

ansökan. 

Ja, beviljades 

stöd år 2003. 



Har ställt upp 

kvantitativa 

utsläppsmål 

gällande 


Följer årligen 

upp och 


arbete. 

Aktuella 


med. 

Flera 

tjänstemän 




mellan 



stöd. En rad 


har tagits 

gällande 


Ex. satsning på 

biogas. 

Samtliga 


bjöds in att 

delta. Även 

bolagen och ett 

antal företag. 

Lade ner 

2 ½ månad på 

ansökan. 


stöd år 2004. 


bidrag år 1998 

och år 2001. 


kvantitativa 

utsläppsmål 

gällande 


Genomför 

årligen en 

koldioxidinventering. 

Följer upp och 

redovisar 

årligen sitt 

arbete. 

Aktuella 


med. 

Flera 

tjänstemän 




mellan 



stöd. En rad 


har tagits 

gällande 


Ex. kommunen 

ska bli fossilbränslefri. 

Samtliga 


och bolag och 

endel företag 

informerades 

om Klimp. 

Lade ner 

2 månader på 

ansökan. 

27 

Nej, fick avslag 

på sin ansökan 

år 2003. 




mål för 

minskning i 

energianvändningen. 

Följer upp och 


arbete årligen. 

Aktuella 

nyckeltal 

saknas dock. 

Ett fåtal 

tjänstemän 

arbetar med 

miljöfrågorna. 

Inget uttalat 

politiskt stöd. 

De intervjuade 

känner inte att 

de har 

kommunledningens 

stöd. 

Inga andra 


informerades 

om Klimp. 

Lade ner 

1 vecka på 

ansökan. 

Nej, fick avslag 

på sin ansökan 

både år 2003 

och år 2004. 

Nej, sökte år 

1999 men fick 

avslag på sin 

ansökan. 


mål för att 

halvera 

användningen 

av icke 

förnyelsebara 

energikällor. 

Ingen 

uppföljning av 

arbetet sker. 

Ett fåtal 

tjänstemän 

arbetar med 

miljöfrågorna. 

Inget uttalat 

politiskt stöd. 

De intervjuade 

känner inte att 

de har 

kommunledningens 

stöd. 

Ett mindre 

antal 


bjöds in att 

delta. Lade ner 

2 veckor på 

ansökan.

6 Betydelsen av Klimp 

I det här kapitlet diskuteras vilken betydelse Klimp har haft i de undersökta kommunerna. En 

redogörelse för avslagets betydelse, både i de kommuner som fått avslag på samtliga av sina 

ansökningar och i de kommuner som fått avslag på en av sina ansökningar, följer också. De 

synpunkter på Klimp som de intervjuade förde fram under intervjun redovisas också under 

detta avsnitt. 

Helsingborgs kommun tycker att deras klimatarbete blivit betydligt bättre genom Klimp. Man 

tycker att arbete är mer ihop samlat och att man ser vad som har stor respektive liten 

påverkan. Framtagandet av klimatstrategin år 2003 ledde till att man började följa upp arbetet, 

vilket i sin tur ledde till att kommunen fick en bättre bild över vart man var på väg. Man har 

lyft fram hur man vill arbeta med de här frågorna genom framtagandet av strategin (Ingers, 

2005). 

Den intervjuade i Eslövs kommun anser inte att kommunens arbete med klimatfrågor har 

förändrats. Hon menar att de arbetar vidare i spår som tidigare (Nilsson, 2005). 

Den intervjuade i Växjö kommun anser inte att deras klimatarbete förändrats särskilt mycket 

sedan de ansökte om Klimp. Man anser att man hade en bra uppfattning om vad de 

kommunala förvaltningarna och bolagen arbetar med redan innan, i och med kommunens 

årliga koldioxidinventering. Man vet hur mycket energi varje förvaltning använder och vilka 

delar de arbetar för att förbättra. Det som skiljer sig är att vissa projekt kan genomföras på 

kortare tid med stöd än utan och man kan gå ett steg länge i projekten som inte hade varit 

möjligt utan bidrag. Kommunen ser Klimp som ett ytterligare sätt att finansiera de projekt 

som man vill genomföra (Johansson, 2005). 

Varken Kävlinge kommun eller Bromölla kommun anser att deras klimatarbete förändrats 

sedan de ansökte om Klimpstöd. Detta kan troligtvis förklaras med att de inte blev beviljade 

stöd och har därför ingen erfarenhet av att jobbat med programmet. 

6.1 Avslagets betydelse 

I detta avsnitt följer en redogörelse för vad avslaget medfört i respektive kommun som fått 

avslag på samtliga eller en av sina in ansökningar om klimatinvesteringsstöd. 

De kommuner som fått avslag på samtliga av sina ansökningar om Klimp kommer att 

genomföra flertalet av sina åtgärder utan stöd. 

Kävlinge kommun kommer att genomföra samtliga åtgärder som fanns med i deras 

Klimpansökan år 2003 och som var i kommunens egen regi. Åtgärderna kommer att ske inom 

tidsramen för vad som sades i ansökan och kommer att finansieras via fastighetsavdelningens 

investeringsbudget. En av åtgärderna som var i ett företags regi kommer inte att genomföras, 

då åtgärden ansågs av företaget för kostsam att genomföra utan bidrag (Sjökvist, 2005). 

Bromölla kommun har för avsikt att genomföra de åtgärder som fanns med i deras 

Klimpansökningar år 2003 och år 2004 då det är projekt som måste genomföras. Kommunen 

menar dock att om de hade blivit beviljade stöd så hade man kunnat nå och förverkliga sina 

28

miljömål i en snabbare takt än nu är fallet. En del av de projekt som fanns med i deras första 

Klimpansökan kommer kommunen att söka stöd för genom NIP (Rålund, 2005). 

De kommuner som sökte stöd båda ansökningsomgångarna och fick avslag på en av sina 

ansökningar kommer att genomföra ett antal av sina åtgärder som fanns med i ansökan på 

olika sätt. 

Växjö kommun, som fick avslag på sin första Klimpansökan år 2003, kommer att genomföra 

en del av de åtgärder som fanns med i ansökan utan bidrag. Det kommer dock att ske i 

betydligt långsammare takt och kanske inte fullt ut. En del åtgärder överfördes till deras andra 

Klimpansökan och blev beviljade bidrag och kommer på så sätt att genomföras. En del av de 

åtgärder som flyttades över till den andra ansökningsomgången blev inte heller där beviljade 

bidrag och kommer därmed inte att genomföras (Johansson, 2005). 

Eslövs kommun fick avslag på sin ansökan år 2004. Programmet innehöll sex åtgärder, av 

vilka endast en med säkerhet kommer att genomföras utan statligt stöd. Denna åtgärd 

utgjordes av en fjärrvärmeledning mellan Lund och Eslöv. Lunds kommun blev beviljad stöd 

för sin del av ledningen. Ytterligare en åtgärd inom 2004 års Klimpprogram kommer 

troligtvis att genomföras. De resterande åtgärderna kommer inte att genomföras (Nilsson, 

2005). 


Tidigare utvärderingar av LIP visar att samordningen av miljöarbetet ökat i cirka hälften av de 

kommuner som erhållit stöd (Berglund och Hanberger, 2002). I denna undersökning är det 

endast en av kommunerna som anser att deras klimatarbete blivit bättre genom Klimp. Dock 

anser ingen av kommunerna att deras arbete försämrats. Trots att de flesta av kommunerna 

anger att deras klimatarbete inte förändrats genom Klimp, så delar de uppfattningen om att 

programmet är ett bra sätt att ge incitament hos kommuner att arbeta aktivt med 

klimatfrågorna. De anser att programmet har en pådrivande effekt på klimatarbetet och är 

nödvändigt för att uppnå Sveriges miljökvalitetsmål Begränsad klimatpåverkan. Det är 

framförallt de kommuner som fått investeringsstöd som är positiva till programmet. 

Denna undersökning visar att de kommuner som ej erhållit klimatinvesteringsstöd kommer att 

genomföra de åtgärder som fanns med i ansökan, trots att de fått avslag på sin ansökan. I 

motsats till detta visar tidigare utvärderingar av LIP att de kommuner som fått avslag på sin 

ansökan inte haft möjlighet att genomföra de planerade åtgärderna fullt ut utan stöd (Gullers 

Grupp Informationsrådgivare AB, 2003). Åtgärderna inom klimatinvesteringsprogrammen 

ska vara av sådan art att de inte kan genomföras utan stöd (Lydén, 2005). Enligt 

Naturvårdsverkets Allmänna råd till 4 § i förordning (SFS 2003:262) om statliga bidrag till 

klimatinvesteringsprogram anges det att flertalet aspekter bör tas i beaktande vid 

bedömningen, bl.a. ”om bidraget är en förutsättning för att investeringen skall kunna 

genomföras eller om bidraget innebär att åtgärden tidigareläggs”. Med hänsyn till detta så var 

Kävlinge inte berättigad till bidrag då kommunen kommer att genomföra samtliga åtgärder 

inom tidsramen för vad som sades i ansökan. 

29

7 Kommunernas synpunkter på Klimp 

I detta kapitel presenteras de intervjuades synpunkter på klimatinvesterings-programmet. 

Även den situation som små kommuner befinner sig i belyses i detta kapitel. 

Den intervjuade i Helsingborg anser följande om Klimp: ”Driver på bra, utifrån vårt 

perspektiv. Jag vet också att det finns många kommuner som inte fått. Och då vet jag inte om 

det blir den drivkraften. Men jag kan ändå tänka mig om man tagit fram ett program och en 

strategi/…/ så har man ändå kommit en bit på vägen. Så därför tror jag att programmet har en 

pådrivande effekt på miljöarbetet, även om man inte skulle få något bidrag” (Ingers, 2005). 

Den intervjuade i Växjö kommun uttrycker sig så här: ”Jag tycker det är jättebra. Har man ett 

nationellt mål om att Sverige ska ha en begränsad klimatpåverkan, då tycker jag att Klimp har 

varit ett utmärkt sätt för regeringen att hjälpa kommunerna att arbeta i linjen med regeringens 

målsättning. Det är också ett sätt att visa att man tar klimatfrågan på allvar, det är så här vi vill 

jobba med klimatfrågan i vår kommun. Att de åtgärder vi söker pengar för ligger i linje med 

vårt arbete” (Johansson, 2005). 

Den intervjuade I Eslövs kommun anser att Klimp är bättre än LIP. ”LIP var så fokuserat på 

investeringar/…/ i Klimp har man ju med det här med information och folkbildning också, 

som jag känner är en viktig bit/…/ på så sätt är det bättre” (Nilsson, 2005). 

Agenda 21-samordnaren i Kävlinge kommun uttryckte sig så här om Klimp: ”Det är bra även 

om vi inte fick några pengar/…/ jag tror att det har väckt upp mångas medvetande om det här” 

(Persson, 2005). 

7.1 Små kommuners situation 

Flertalet av de intervjuade hade synpunkter på Naturvårdsverkets bedömning av ansökan och 

på den situation som de kommunerna som inte blivit beviljade stöd befinner sig i. 

Den intervjuade i Kävlinge kommun ansåg att Naturvårdverket bör veta vilka kommuner man 

bedömer när man tittar på ansökan. ”Stora kommuner har ju lämnat in jättefina 

klimatstrategier och bilagor. Det kan ju aldrig en liten kommun. Vi har ju aldrig möjlighet att 

konkurrera med det/…/ det får man ju tänka på när man bedömer en ansökan, detta är en stor 

kommun och detta är en liten kommun. Så att även små kommuner har chans att få pengar. 

Stora kommuner har ju bättre förutsättningar att ta fram allt det här med klimatstrategi och 

anlita konsulter osv. Det kan ju aldrig en liten kommun göra” (Persson, 2005). 

I Bromölla kommun kom en av de intervjuade med synpunkter på Naturvårdsverkets 

bedömning av kommunernas ansökan. Vederbörande ansåg att Naturvårdsverket borde se mer 

till vilken kommun det är som söker och speciellt titta på de kommuner som söker upprepade 

gånger men som aldrig blir beviljade något stöd. ”Man borde titta på de kommuner som söker 

och söker men som alltid får avslag. Någon gång borde de kommuner få en prioritet, så att 

inte samma kommuner får pengar år efter år” (Cervin, 2005). 

LIP- och Klimpsamordnaren i Växjö är medveten om att de kommuner som fått avslag på sin 

ansökan känner sig orättvist behandlade. ”Hur man ska komma över det här med att vissa 

30

kommuner känner sig orättvist behandlade för att de inte har resurser för att göra ansökan vet 

jag inte” (Johansson, 2005). 


Majoriteten av de undersökta kommunerna anser att klimatinvesteringsprogrammet är ett bra 

sätt att motivera framförallt kommuner att göra klimatinvesteringar. Endast Helsingborgs 

kommun anser att deras klimatarbete blivit bättre sedan de sökte klimatinvesteringsstöd. 

Flertalet av de intervjuade var medvetna om små kommuners situation. Framförallt de 

intervjuade i de kommuner som fått avslag på sin Klimpansökan hade synpunkter på stödets 

utformning. Den intervjuade i Kävlinge ansåg att Naturvårdsverket bör ta i beaktande vilken 

kommun det är som de bedömer. I Bromölla kommun ansåg en av de intervjuade att de 

kommuner som upprepade gånger söker investeringsstöd utan att få något bidrag bör få någon 

sorts prioritet i Naturvårdsverkets bedömning. 

Kommuner som söker klimatinvesteringsstöd upprepade gånger utan att beviljas något bidrag 

riskerar att halka efter i sitt arbete jämfört med de kommuner som får bidrag. Detta resulterar 

troligtvis att den spricka mellan de kommuner med ett framgångsrikt klimatarbete och de som 

inte kommit särskilt långt växer. 

31

8 Slutsats 

Den slutsats man kan dra av undersökningen är att tydliga skillnader kan urskiljas mellan de 

kommuner som fått respektive inte fått stöd för sitt klimatinvesteringsprogram. 

Det som framgår av undersökningen är att de kommuner som blivit beviljade 

klimatinvesteringsstöd kommit långt i sitt klimatarbete redan innan de sökte Klimp. Detta 

resultat stöds av det som framkommit i tidigare utvärderingar. En studie som tittat på 

kommuner som sökt medel för sitt lokala investeringsprogram visar att de kommuner som 

beviljats stöd i högre grad haft ett mer utvecklat miljöarbete än de kommuner som inte 

beviljats stöd (Berglund och Hanberger, 2002). Klimpkommunerna har alla kommit långt i sitt 

arbete, framförallt när det gäller satsningen på biobränsle. De kommuner som fått avslag på 

sin ansökan har inte kommit lika långt i sitt klimatarbete, vilket jag tror beror på att det 

politiska engagemanget saknas. Denna slutsats stöds av tidigare studier som visar på att ett 

politiskt stöd krävs för ett framgångsrikt miljöarbete (Flodin, 2005). 

Organisationen av miljöarbetet skiljer sig mellan kommunerna. I de kommuner som beviljats 

stöd är arbetet fördelat på fler tjänstemän och arbetet mellan de olika förvaltningarna mer 

uttalat. Detta kan till viss del bero på att de kommuner som fått avslag på sin ansökan om stöd 

är mindre kommuner med färre anställda tjänstemän. 

Undersökningen visar att de kommuner som beviljats bidrag avsatt betydligt mer resurser på 

ansökningsförfarandet än de kommuner som fått avslag på sin ansökan om 

klimatinvesteringsstöd. Detta tror jag beror på att det politiska engagemanget skiljer sig 

mellan kommunerna. I Klimpkommunerna är arbetet med klimatfrågorna politiskt uttalat, 

vilket saknas i de kommuner som ej beviljats Klimpstöd. 

Undersökningen visar också att de kommuner som hade vana av att söka bidrag sedan tidigare 

upplevde att detta underlättade förfarandet. Kommuner anser att de erfarenheter de fick 

genom LIP hjälpte dem när de skulle söka Klimp. Tidigare studier bland Klimpansökare 

stödjer detta resultat (Flodin, 2005). 

Majoriteten av kommunerna anser att Klimp är ett bra sätt att motivera investeringar på lokal 

nivå. Trots detta anser endast en kommun att klimatarbetet förbättrats sedan de sökte 

klimatinvesteringsstöd. 

Tidigare studier har visat att kommuner som fått avslag på sin ansökan inte kommer att 

genomföra de åtgärder som fanns med i ansökan utan stöd, åtminstone inte fullt ut (Gullers 

Grupp Informationsrådgivare AB, 2003). Min undersökning visar dock att de kommuner som 

inte fått stöd ändå tänker genomföra de åtgärder som ingick i ansökan. En av kommunerna 

kommer även att genomföra åtgärderna inom tidsramen. Detta visar på att kommunerna hittat 

andra finansieringsvägar än genom Klimp. Det faktum att viktiga punkter saknas i de 

ansökningar som fått avslag kan bero på antingen slarv eller ren chansning från kommunernas 

sida, då tillräckliga mängder resurser för att skriva ansökan saknades. 

I min studie framkommer det att flertalet av de intervjuade har synpunkter på stödets 

utformning. De intervjuade ansåg att stödet missgynnar små kommuner eftersom att denna 

grupp av kommuner ofta har begränsade resurser. 

32

Jag anser att en av klimatinvesteringsstödets svagheter är att kommunerna jämförs 

sinsemellan. Det finns svårigheter i att jämföra en liten och en stor kommun, detta eftersom en 

stor kommun generellt har betydligt mer resurser att avsätta för själva ansökningsförfarandet. 

Också det faktum att större kommuner har fler tjänstemän anställda inom miljöområdet är av 

betydelse, eftersom detta innebär att de har en bredare kompetens att tillgå. Resultatet av detta 

blir troligtvis att de större kommunerna har större möjligheter att skriva ihop en bra ansökan 

och därmed beviljas medel. 

Jag anser att det finns en risk med den här typen av stöd där kommuner tävlar gentemot 

varandra. De kommuner som saknar resurser till själva ansökan upprepade gånger kommer att 

få avslag på sin ansökan om stöd. Risken med detta är att dessa kommuner hamnar på 

efterkälke i sitt klimatarbete jämfört med de kommuner som blivit beviljade stöd. På sikt kan 

detta leda till att det uppstår en spricka mellan de kommuner med ett framgångsrikt 

klimatarbete och de som inte kommit så långt. 

För att undvika en segregation av Sveriges kommuner gällande klimatarbetet anser jag att 

kommunernas situation bör tas i beaktande vid utformningen av liknande stöd i framtiden. Ett 

förslag är att öronmärka en del av mängden avsatta medel till de kommuner med bra 

åtgärdsförslag men med små resurser så att de också har en möjlighet att få stöd även om 

medel saknas för att formulera en bra ansökan. Detta för att förhindra att små och stora 

kommuner konkurrerar med varandra och där de stora kommunerna har ett stort försprång då 

de har mer resurser att tillgå. Ett annat förslag är att särskilt titta på kommuner som upprepade 

gånger får avslag på sin ansökan om stöd och anpassa ett särskilt stöd för denna grupp av 

kommuner. 

Jag tror inte på ett stödsystem där stöd delas ut till samtliga kommuner i Sverige. En del 

kommuner kanske inte har något intresse av att jobba med klimatfrågorna och andra kanske 

inte kan av ett eller annat skäl. De kommuner som beviljas bidrag anser jag måste visa att de 

har viljan och möjligheten att jobba med de här frågorna. 

Jag tycker det skulle vara intressant att undersöka om de resultat som framkommit i min 

studie är represenativa för övriga kommuner i Sverige som sökt klimat-investeringstöd. 

Genom att utöka studien till en kvantitativ studie där ett större antal kommuner som sökt stöd 

för sitt klimatinvesteringsprogram undersöks, skulle det vara möjligt att erhålla mer statistiskt 

tillförlitliga resultat. 

33

Referenser 

Tryckta referenser 

Bromölla kommun (1996) Miljövårdsprogram. 

Bromölla kommun (2003a) Energiplan 2003: för Bromölla kommun. 

Bromölla kommun (2003b) Klimpansökan för Bromölla kommun 2003, Ansökan till 

Naturvårdsverket. 

Bromölla kommun (2004) Klimpansökan för Bromölla kommun 2004, Ansökan till 


Bell, Judith (1993) Introduktion till forskningsmetodik, Lund, Studentlitteratur. 

Berglund, Elisabeth, Hanberger, Anders (2002) Lip och lokalt miljöarbete, Evaluation Report 

No 12, Umeå Centre for Evaluation Research. 

Eslövs kommun (2003a) Ansökan om bidrag till klimatinvesteringsprogram, Ansökan till 


Eslövs kommun (2003b) Klimatstrategi för Eslövs kommun. 

Eslövs kommun (2004) Klimatinvesteringsprogram, Ansökan till Naturvårdsverket. 

Flodin, Bertil (2005) God information – Krävande ansökan: Ansökarnas synpunkter på 

informationen inför Klimp-ansökan 2004, Gullers Grupp Informationsrådgivare AB. 

Förordning (1998:23) om statliga bidrag till lokala investeringsprogram som ökar den 

ekologiska hållbarheten i samhället 

Förordning (2003:262) om statliga bidrag till Klimatinvesteringsprogram 

Gullers Grupp Informationsrådgivare AB (2003) Information om Klimp: en 

intervjuundersökning bland ansökare. 

Gullers Grupp Informationsrådgivare AB (2004) Information ska vara tydlig – Synpunkter 

från dem som fick avslag på sin Klimp-ansökan år 2003. 

Helsingborgs kommun (2003a) Ansökan om stöd till klimatinvesteringsprogram, Ansökan till 


Helsingborgs kommun (2003b) Klimatstrategi för Helsingborg: 2003-2010. 

Helsingborgs kommun (2004) Ansökan om stöd till klimatinvesteringsprogram, Ansökan till 


Kävlinge kommun (1997) Kävlinge kommuns miljöplan. 

Kävlinge kommun (1999) Energiplan för Kävlinge kommun. 

34

Kävlinge kommun (2003) Ansökan, Ansökan till Naturvårdsverket. 

Merriam, S B (1994) Fallstudien som forskningsmetod, Lund, Studentlitteratur. 

Naturvårdsverket (2003a) Beslut gällande ansökan från Helsingborgs kommun om statligt 

bidrag till ett klimatinvesteringsprogram, Rådet för investeringsstöd. 

Naturvårdsverket (2003b) Beslut gällande ansökan från Eslövs kommun om statligt bidrag till 

ett klimatinvesteringsprogram, Rådet för investeringsstöd. 



Naturvårdsverket (2003c) Beslut gällande ansökan från Växjö kommun om statligt bidrag till 


Naturvårdsverket (2003d) Beslut gällande ansökan från Kävlinge kommun om statligt bidrag 

till ett klimatinvesteringsprogram, Rådet för investeringsstöd. 

Naturvårdsverket (2003e) Beslut gällande ansökan från Bromölla kommun om statligt bidrag 


Naturvårdsverket (2003f) Begränsad klimatpåverkan - underlagsrapport till fördjupad 

utvärdering av miljömålsarbetet, Rapport 5316. 

Naturvårdsverket (2004a) Beslut gällande ansökan från Helsingborgs kommun om statligt 

bidrag till ett klimatinvesteringsprogram, Rådet för investeringsstöd. 



Naturvårdsverket (2004c) Beslut gällande ansökan från Växjö kommun om statligt bidrag till 


Naturvårdsverket (2004d) Beslut gällande ansökan från Bromölla kommun om statligt bidrag 


Regeringen (2001a) Sveriges klimatstrategi, Regeringens proposition 2001/02:55, 

p. 33. 

Regeringen (2001b) Sveriges klimatstrategi, Ur Regeringens proposition 2001/02:55, p. 2. 

Sköllerhorn, Erland, Hanberger, Anders (2004) LIP och lokalt miljöarbete – en fördjupad 

studie av sju kommuner, Evaluation Report No 15, Umeå Centre for Evaluation Research. 

Växjö kommun (1999) Växjö kommuns lokala Agenda 21-strategi. 

Växjö kommun (2003) Ansökan om stöd till klimatinvesteringsprogram 2003, Ansökan till 


35

Växjö kommun (2004) Ansökan om bidrag till klimatinvesteringsprogram 2004, Ansökan till 


Watson, R.T. and the Core Writing Team (2001) Climate Change 2001: Synthesis Report, 

IPCC, Geneve, Schweiz. 

Internetbaserade referenser 

Naturvårdsverket (2005a) 

www.naturvardsverket.se/dokument/hallbar/invprog/klimp/pdf/omklimp.pdf 

(2005-02-04) 

Naturvårdsverket (2005b) 

www.naturvardsverket.se/dokument/hallbar/invprog/lip/lip.htm (2005-02-04) 

Naturvårdsverket (2005c) 

www.naturvardsverket.se/dokument/hallbar/invprog/lip/pdf/total-lip.pdf (2005-02-08) 

Naturvårdsverket (2005d) 

www.naturvardsverket.se/index.php3?main=/dokument/hallbar/invprog/klimp/ klimp.htm 

(2005-02-04) 

Muntliga referenser 

Bergman, Lars, Bridgemill Consulting AB, Personlig kommunikation, 2005-03-24. 

Cervin, Göran, Miljöstrateg, Avdelningen för Miljö- och hälsa, Bromölla kommun, Personlig 

kommunikation, 2005-03-24. 

Ingers, Ulla, Biträdande Miljödirektör, Miljökontoret, Helsingborgs kommun, Personlig 


Johansson, Henrik, Lip- och Klimpansvarig, Planeringsenheten, Växjö kommun, Personlig 


Lydén, Petter, Arbetar med Klimp på Naturvårdsverket, Personlig kommunikation, 2005-05- 

17. 

Nilsson, Catarina, Agenda 21-samordnare, Avdelningen för Miljö- och samhällsbyggnad, 

Eslövs kommun, Personlig kommunikation, 2005-02-25. 

Persson, Ann, Agenda 21-samordnare, Förvaltningen för Miljö och teknik, Kävlinge 

kommun, Personlig kommunikation, 2005-02-24. 

Rålund, Stig, Energirådgivare, Tekniska förvaltningen, Bromölla kommun, Personlig 


36

Sjökvist, Per, Fastighetschef, Förvaltningen för Miljö och teknik, Kävlinge kommun, 

Personlig kommunikation, 2005-02-24. 

37

Bilaga I 

Här nedan följer en sammanställning över de frågor som ställdes till de intervjuade personerna 

i de kommuner som blivit beviljade bidrag. 

Det övergripande klimatarbetet 

1. Hur bedrivs klimatarbetet i kommunen? 

Finns det någon miljösamordnare i kommunen? 

2. Hur ser klimatarbetet ut inom den kommunala organisationen? 

Är klimatarbetet politiskt förankrat? 

Hur engagerade är politikerna i frågan? 

3. Upplever Ni ett starkt stöd från politikerna i klimatfrågan? 

Upplevde Ni ett starkt stöd inför ansökan? 

4. Vilka förvaltningar respektive personer är drivande? Eldsjäl? 

5. Hur inleddes arbetet? På vems initiativ? 

6. Hur länge har kommunen arbetat med klimatfrågor? 

7. Medverkar kommunen i något nätverk, t.ex. klimatkommunerna? 

8. Har Ni tagit fram en klimatstrategi? 

Isåfall, har detta hjälpt Er i Ert klimatarbete? 

Underlättade detta ansökningsförfarandet? 

Ansökningsförfarandet 

9. Hur inleddes arbetet med att ta fram en Klimpansökan? 

Vem/vilka har varit drivande? 

i

10. Hur organiserades ansökningsförfarandet? 

Har samarbetet varit bra mellan förvaltningarna? 

11. Hur upplevde Ni ansökningsförfarandet? 

12. Hur upplevde Ni myndigheternas information och stöd? 

Upplever Ni att Ni fick relevant information inför ansökan? 

13. Var det mer resurskrävande än Ni hade räknat med och planerat för? 

Vad fick detta isåfall för konsekvenser? 

14. Grovt uppskattat, hur lång tid tog det att ta fram en ansökan? 

15. Har Ni sökt andra statliga bidrag tidigare, t.ex. LIP? 

Underlättade detta Er Klimpansökan? 

Innehöll Er LIP-ansökan några klimatrelaterade projekt? 

16. Hur kom ni fram till vilka åtgärder Ni skulle söka bidrag för? 

Genomförandet 

17. Fick Ni beviljat medel för alla åtgärder som Ni ansökt för? 

18. Om inte, tycker Ni att de åtgärder som Ni prioriterade främst blev de som beviljades, eller 

var det någon åtgärd som Ni tyckte det var konstigt att Ni inte fick bidrag för? 

19. Efter att Ni fått åtgärder godkända har ni lyckats att genomföra dessa eller få dem 

uppstartade som planerat? 

Kommer alla projekt som beviljades pengar att genomföras? Inom tidsramen? Om inte, 

varför? 

Betydelsen av Klimp 

20. Har Ert klimatarbete förändrats sedan Ni sökte Klimp? 

Isåfall hur? 

ii

21. Tycker Ni att Klimpprojekten har medfört att klimatarbetet i kommunen blivit bättre eller 

sämre? 

22. Kommer Ni att söka bidraget igen? 

Varför/Varför inte? 

23. Vad är Er sammanlagda bedömning av Klimp? 

iii

Bilaga II 

Här nedan följer en sammanställning över de frågor som ställdes till de intervjuade personerna 

i de kommuner som inte beviljats klimatinvesteringsstöd. 

Det övergripande klimatarbetet 

24. Hur bedrivs klimatarbetet i kommunen? 

Finns det någon miljösamordnare i kommunen? 

25. Hur ser klimatarbetet ut inom den kommunala organisationen? 

Är klimatarbetet politiskt förankrat? 

Hur engagerade är politikerna i frågan? 

26. Upplever Ni ett starkt stöd från politikerna i klimatfrågan? 

Upplevde Ni ett starkt stöd inför ansökan? 

27. Vilka förvaltningar respektive personer är drivande? Eldsjäl? 

28. Hur inleddes arbetet? På vems initiativ? 

29. Hur länge har kommunen arbetat med klimatfrågor? 

30. Medverkar kommunen i något nätverk, t.ex. klimatkommunerna? 

31. Har Ni tagit fram en klimatstrategi? 

Isåfall, har detta hjälpt Er i Ert klimatarbete? 

Har det underlättat ansökningsförfarandet? 

Ansökningsförfarandet 

32. Hur inleddes arbetet med att ta fram en Klimpansökan? 

Vem/vilka har varit drivande? 

iv

33. Hur organiserades ansökningsförfarandet? 

Har samarbetet varit bra mellan förvaltningarna? 

34. Hur upplevde Ni ansökningsförfarandet? 

35. Hur upplevde Ni myndigheternas information och stöd? 

Upplever Ni att Ni fick relevant information inför ansökan? 

36. Var det mer resurskrävande än Ni hade räknat med och planerat för? 

Vad fick detta i så fall för konsekvenser? 

37. Grovt uppskattat, hur lång tid tog det att ta fram en ansökan? 

38. Har Ni sökt andra statliga bidrag tidigare, t.ex. LIP? 

Underlättade detta Er Klimpansökan? 

Innehöll Er LIP-ansökan några klimatrelaterade projekt? 

39. Hur kom ni fram till vilka åtgärder Ni skulle söka bidrag för? 

Genomförandet 

40. Hur fick Ni besked om avslaget? 

41. Tycker Ni att motiveringen till avslaget var tillfredställande? 

42. Kommer några av projekten som fanns med i ansökan att genomföras trots att Ni fick 

avslag i Er ansökan? 

Vilka projekt? Inom tidsramen? 

43. Hur kommer dessa projekt att finansieras? 

Betydelsen av Klimp 

44. Har Ert klimatarbete förändrats sedan Ni sökte Klimp? 

Isåfall hur? 

v

45. Tycker Ni att Klimpprojekten har medfört att klimatarbetet i kommunen blivit bättre eller 

sämre? 

46. Hur fick Ni besked om avslaget? 

47. Tycker Ni att motiveringen till avslaget var tillfredställande? 

48. Kommer Ni att söka bidraget igen? 

Varför/Varför inte? 

49. Hur kan ansökningsförfarandet förbättras enligt Dig? 

50. Vad är Er sammanlagda bedömning av Klimp? 

vi

Studie av kommuner som fått respektive inte fått klimatinvesteringsstöd

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?