recomLine EBV IgG [aviditet] [IgA] recomLine EBV IgM - Mikrogen

ecomLine EBV IgG [aviditet] [IgA] 

recomLine EBV IgM 

Bruksanvisning (Svenska) 

1 Avsedd användning 

recomLine EBV IgG [aviditet] [IgA], IgM är ett kvalitativt test för 

påvisning av IgG-, IgA och IgM-antikroppar samt aviditetsbestämning 

av IgG-antikroppar mot Epstein-Barr-virus (EBV) i humant serum eller 

human plasma. För bestämning av anti-EBV-IgA kan IgA-konjugat 

beställas separat. För aviditetsbestämning av IgG-antikroppar kan 

aviditetsreagens beställas separat. 

2 Användningsområde 

recomLine EBV IgG [aviditet] [IgA], IgM är en Lineimmunoanalys som 

bygger på rekombinanta Epstein-Barr-virusantigener. Till skillnad mot 

ELISA tillåter testprincipen säker identifiering av specifika antikroppar 

mot virusets olika antigenklasser, vilket innebär att hela 

reaktivitetsspektrum kan avläsas på ett teststrips. Det gör det lättare 

att sortera in en EBV-infektion i de olika möjliga stadierna. 

recomLine EBV IgG, IgM kan användas som konfirmeringstest för att 

klarlägga tveksamma resultat från ett screeningtest. Det kan även 

användas som screeningtest. 

3 Testprincip 

De rekombinanta, mycket väl renade EBV-antigenen fixeras på membran 

av nitrocellulosa i form av teststrips. Stripsen för recomLine EBV IgG 

[aviditet] [IgA]- och stripsen för recomLine EBV IgM-testerna har olika 

antigenbeläggning: 

recomLine EBV IgG [aviditet] [IgA]: EBNA-1, p18 (VCA), p23 (VCA) BZLF1 

(IEA), p138 (EA), p54 (EA) 

recomLine EBV IgM: p23 (VCA) ZEBRA (IEA), p138 (EA), p54 (EA) 

Teststripsen inkuberas med det spädda serum- eller plasmaprovet, varvid 

specifika antikroppar binder till patogenantigenen på teststripsen. 

1. Obundna antikroppar tvättas sedan bort. 

2. Stripsen inkuberas i ett andra steg med anti-humana 

immunglobulinantikroppar (IgG, IgA resp. IgM) kopplade till 

pepparrotsperoxidas. 

3. Obundna konjugatantikroppar tvättas sedan bort. 

4. Specifikt bundna antikroppar påvisas genom en färgreaktion som 

katalyseras av peroxidaset. Om en antigen-antikroppsreaktion har ägt 

rum uppträder ett mörkt band vid motsvarande position på stripsen. 

På den övre delen av teststripsen finns kontrollband: 

a) Reaktionskontrollen under stripsnumret som alltid ska visa en reaktion 

med alla serum-/plasmaprov. 

b) Konjugatkontrollerna (IgG, IgA, IgM) fungerar som kontroll för den 

påvisade antikroppsklassen. Om teststripsen t.ex. används för att 

detektera IgG-antikroppar ska konjugatkontrollbandet för IgG ge ett 

klart synligt band. 

c) "Cutoff-kontroll": Intensiteten hos detta band ligger till grund för 

tolkningen av de enskilda antigenbandens reaktivitet (se 9.2 

Utvärdering). 

4 Reagens 

4.1 Förpackningens innehåll 

Reagensen i en förpackning räcker till 20 (200) analyser. 

En reagenssats innehåller: 

100 ml (10x100 ml) Tvättbuffert A (tio gånger 

koncentrationen) 

Innehåller fosfatbuffert, NaCl, KCl, detergent, 

konserveringsmedel: MIT (0,1 %) och oxypyrion (0,2 %) 

40 ml (10x40 ml) Substratlösning tetrametylbenzidin 

(TMB, bruksfärdig) 

5 g (10x5 g) Skummjölkspulver 

1 Bruksanvisning 

1 (10) Utvärderingsformulär 

4.1.1 recomLine EBV IgG [aviditet] [IgA] 

Förutom komponenterna under punkt 4.1 innehåller varje reagenskit: 

2 (20) Rör med vardera 10 i följd numrerade teststrips 

500 µl (10x500 µl) Antihumant IgG-konjugat (hundra 

gånger koncentrationen, grön kork) 

Från kanin, innehåller NaN3 (

ecomLine EBV IgG [aviditet] [IgA], IgM 


6 Varningar och försiktighetsåtgärder 

Får endast användas för in vitro-diagnostik. 

Alla blodprodukter ska behandlas som potentiellt smittsamma. 

Teststripsen har framställts med inaktiverade bakterie- eller 

virusantigen. 

Efter tillsats av patient- eller kontrollmaterial ska stripsen anses 

som potentiellt smittsamma och behandlas därefter. 

Lämpliga engångshandskar ska användas under hela 

testförfarandet. 

Reagensen innehåller de antimikrobiella medlen och 

konserveringsmedlen natriumazid, MIT (metylisotiazolon), 

oxypyrion, kloracetamid och väteperoxid. Undvik kontakt med hud 

och slemhinnor. Natriumazid kan bilda explosiva azider i kontakt 

med tungmetaller som t.ex. koppar och bly. 

Alla vätskor som sugs upp måste samlas upp. Alla 

uppsamlingsbehållare ska innehålla lämpligt desinfektionsmedel 

som inaktiverar humana viruspatogener och andra patogener. Alla 

reagens och material som kommer i kontakt med potentiellt 

smittsamma prover måste behandlas med desinfektionsmedel eller 

omhändertas enligt gällande hygienföreskrifter. Tillverkarens 

uppgifter om koncentration och inkuberingstider ska följas. 

Använd inkubationstråg endast en gång. 

Hantera strips försiktigt med en plastpincett. 

Byt inte ut och blanda inte reagensen med reagens från andra 

tillverkare. 

Läs igenom hela bruksanvisningen innan testet utförs och följ 

bruksanvisningen noga. Avvikelser från det testprotokoll som 

anges i bruksanvisningen kan leda till felaktiga resultat. 

7 Provtagning och reagensberedning 

7.1 Provmaterial 

Provmaterialet kan vara serum eller plasma (EDTA, citrat, heparin, 

CPD) som ska separeras från koagel så snart som möjligt efter 

provtagning för att hindra hemolys. Det är mycket viktigt att mikrobiell 

kontamination av provet undviks. Olösliga ämnen ska avlägsnas från 

provet före inkubation. 

Användning av värmeinaktiverade, ikteriska, hemolyserade, lipemiska 

eller grumliga prover rekommenderas inte. 

Viktigt! 

Om testerna inte utförs omedelbart kan proverna förvaras i upp 

till 2 veckor i kyl (2 °C – 8 °C). Längre förvaring av proverna är 

möjlig i frys (–20 °C eller kallare). Upprepad infrysning och 

upptining rekommenderas inte, eftersom detta kan påverka 

resultatens kvalitet. 

7.2 Beredning av lösningarna 

7.2.1 Beredning av bruksfärdig tvättbuffert A 

Denna buffert behövs för serum- och konjugatspädning samt för 

tvättstegen. 

Innan spädningen ska den erforderliga volymen tvättbuffert A beräknas 

för det antal test som ska utföras. 

Skummjölkspulvret löses först upp i koncentrerad tvättbuffert A. Till 

blandningen tillsätts sedan avjoniserat vatten till den slutgiltiga 

volymen (spädning: 1 + 9). De erforderliga mängderna för ett visst 

antal teststrips beräknas enligt följande formel (hänsyn har inte tagits 

till apparatspecifika dödvolymer). 

Exempel: 

Reagens Formel 

5 strips 

Skummjölkspulver [g] = Antal strips x 0,1 0,5 g 

Koncentrerad tvättbuffert A [ml] = Antal strips x 2 10 ml 

Avjoniserat vatten [ml] = Antal strips x 18 90 ml 

Bruksfärdig tvättbuffert A [ml] = Antal strips x 20 100 ml 

Bruksfärdig tvättbuffert A kan förvaras i kyl (2 °C – 8 °C) i fyra veckor. 

Bruksfärdig tvättbuffert A saknar lukt och är lätt grumlig. 

7.2.2 Beredning av konjugatlösningar 

Konjugatlösningen ska beredas omedelbart före användandet. Spädd 

konjugatlösning kan inte sparas. 

En del koncentrerat konjugat späds med 100 delar bruksfärdig 

tvättbuffert A (1 + 100). 

De erforderliga mängderna för ett visst antal teststrips beräknas enligt 

följande formel: 

Exempel: 

Reagens Formel 

5 strips 

Koncentrerat konjugat [µl] = Antal strips x 20 100 µl 

Bruksfärdig tvättbuffert A [ml] = Antal strips x 2 10 ml 

Konjugatmängderna har beräknats utan dödvolym. Beroende på 

hanteringen (manuellt eller automatiserat) bereds konjugatlösning för 

ytterligare 1 till 3 strips. 

8 Testprocedur 

Nr Åtgärd Anmärkning 

1 Rumstempera alla reagens före start av Testet utförs i rumstemperatur. 

test i minst 30 minuter (18 °C – 25 °C). 

2 Förberedelse av teststrips 

Vidrör inte stripsen med 

Placera stripsen i 2 ml bruksfärdig händerna – använd pincett. 

tvättbuffert A. 

För varje strips behövs en brunn i 

ett inkubationstråg (se 4.2). 

Stripsen måste vara helt 

nedsänkta i vätska. 

Viktigt: 

IgG- och IgM teststripsen är inte 

utbytbara! 

3 Provinkubation 

a) 20 µl av ett ospätt prov (humant serum 

eller human plasma) pipetteras till rätt 

brunn. (Spädning 1 + 100) 

Pipettera provet i en ände av det 

nedsänkta stripset i tvättbuffert A 

och blanda så snart som möjligt 

genom att skaka 

inkubationstråget försiktigt. 

b) Inkubera i 1 timma under lätt skakning Täck inkubationstråget med 

plastlocket och placera på 

skaken. 

4 Tvättning Utför tvättsteg 8.4a–8.4c totalt tre 

a) Ta försiktigt bort plastlocken från 

inkubationstrågen. 

b) Aspirera serumspädningen försiktigt ur 

de individuella brunnarna. 

c) 2 ml bruksfärdig tvättbuffert A 

pipetteras i varje brunn. Tvätta på 

skaken i 5 minuter under lätt skakning 

och aspirera därefter tvättbuffert A. 

5 Inkubation med konjugat 

2 ml bruksfärdig konjugatlösning 

tillsätts. Inkubera i 45 minuter under 

lätt skakning. 

6 Tvättning 

Se under 8.4 

7 Substratreaktion 

1,5 ml substratlösning tillsätts. 

Inkubera i 8 minuter under lätt 

skakning. 

8 Stopp av reaktionen 

Tvätta kortvarigt minst tre gånger med 

avjoniserat vatten. 

9 Torkning av stripsen 

Låt stripsen torka i 2 timmar mellan 2 

lager absorberande papper före 

utvärdering. 

gånger. 

Undvik korskontamination 

Vid maskinell process ska 

tillverkarens anvisningar för 

utrustningen följas. 

Täck inkubationstråget med 

plastlocket och placera på 

skaken. 

Utför tvättstegen totalt tre gånger 

(se 8.4a–8.4c) 

Ta upp stripsen försiktigt med 

plastpincett ur vattnet. Stripsen 

ska skyddas mot ljus. 

Viktigt! 

Inkubationslösningarna får inte svämma över till de andra brunnarna. Var 

försiktig så att stänk undviks när locket öppnas och stängs. 

9 Resultat 

Viktigt! 

Använd inte automatisk tolkning utan att ta hänsyn till nedanstående 

tolkningsanvisningar. 

9.1 Validering – kvalitetskontroll 

Testet kan utvärderas om följande kriterier är uppfyllda: 

1. Reaktionskontrollbandet (översta linjen) har tydligt färgats mörkt. 

2. Antikroppsklass: 

LEBG-strips (andra och tredje bandet): motsvarande 

konjugatkontrollband ska visa en tydlig färgning. De övriga 

konjugatkontrollbanden på stripsen kan utveckla en svag, ospecifik 

färgning. 

LEBM-strips (andra bandet): konjugatkontrollbandet ska visa en 

tydlig färgning. 

3. Cutoff-kontroll (LEBG: fjärde bandet, LEBM: tredje bandet): Svag 

med tydlig färgning. 

9.2 Utvärdering 

Utvärderingen av teststripsen kan ske visuellt eller med datorstöd – 

med recomScan utvärderingsmjukvara för teststrips. recomScanmjukvaran 

är avsedd att användas som stöd för tolkningen av 

teststripsen. Ytterligare information och anvisningar för datorstödd 

utvärdering kan erhållas efter förfrågan hos MIKROGEN. 

Nedanstående anvisningar avser visuell utvärdering. 

9.2.1 Bedömning av bandintensiteten 

1. Anteckna datum och lot-nummer samt detekterad antikroppsklass i 

bifogade utvärderingsformulär. 

2. För in provens ID-nummer i utvärderingsformuläret. 

3. Fäst tillhörande teststrips i motsvarande ruta på 

utvärderingsformuläret. Placera teststripsen med bandet för 

reaktionskontrollen i linje med det markerade strecket. Fäst 

GARLEB013SE_2013-04 2/5 

Instructions for use (English) on the back pages | other languages on our website www.mikrogen.de



teststripset med transparent tejp till vänster om markeringslinjen 

(tejpa inte över reaktionskontrollbandet!). Heltäckande fastsättning 

med lim eller tejp kan orsaka färgförändringar. 

4. Identifiera nu banden på de framkallade teststripsen genom att 

jämföra med utvärderingsformulärets kontrollstrips och notera 

resultaten i utvärderingsformuläret. Utvärdera bandens intensitet 

separat för motsvarande immunglobulinklasser med hjälp av 

Tabell 1. 

Tabell 1: Utvärdering av bandintensitet i förhållande till cutoff-bandet 

Bandens färgintensitet Utvärdering 

Ingen reaktion - 

Mycket svag intensitet (svagare än cutoff-bandet) +/- 

Svag intensitet (motsvarande cutoff-bandet) + 

Stark intensitet (starkare än cutoff-bandet) ++ 

Mycket stark intensitet +++ 

Viktigt! 

Bandmönstren kan ha olika intensitet vid recomLine EBV IgG-, IgM- 

och IgA-påvisande. recomLine EBV IgG kan eventuellt uppvisa 

kraftigare och mörkare band än recomLine EBV IgM eller recomLine 

EBV IgA. Proteinbandens intensitet beror på koncentrationen av de 

EBV-specifika antikropparna. 

Utvärdering av aviditeten: se kapitel 9.5. 

9.3 Tolkning av testresultaten 

Påvisande av IgG krävs alltid. 

Ett serum kan anses som EBV-reaktivt om det framträder minst ett 

antigenband med intensiteten "+" på stripsen. 

Resultatet är negativt om det inte framträder något band eller 

isolerade band med intensiteten "±". 

Vid utvärdering av EBV-immunstatus bör alltid resultaten av IgG- och 

IgM-bestämningen bedömas tillsammans. 

Oftast kan EBV-status identifieras genom antikroppsreaktivitet mot 

olika nyckelantigener och genom att typiska antigenbandkonstellationer 

uppträder. Dessa EBV-antigener och deras 

betydelse för bestämning av EBV-infektionsstatus sammanfattas i 

Tabell 2. På grund av biologin för EBV och det individuella 

immunsvaret kan dock inga strikta riktlinjer ges för de 

reaktivitetsmönster som krävs för alla antigener vid stadieindelningen. 

Ofta förekommande antigen-bandkonstellationer anges i Tabell 3. 

Tabell 2: Nyckelantigen i olika infektionsstadier 

Antigen Klassificering Utvärdering av EBV-status 

EBNA-1 p72 Epstein-Barr 

nukleärt antigen-1 

p18 VCA (virus capsid 

antigen) 

p23 VCA (virus capsid 

antigen) 

ZEBRA IEA (immediate 

early antigen); 

Immundominant 

delsekvens av 

ZEBRA-proteinet 

BZLF1 IEA (immediate 

early antigen); 

Komplett ZEBRAprotein 

p138 

p54 

EA (early 

antigens) 

Med högt diagnostiskt värde och som central 

markör för tidigare infektioner bekräftar EBNA- 

1 IgG en tidigare genomgången infektion och 

utesluter en akut primärinfektion. 

p18 Mikrogen är en modifierad p18, IgG-titer är en 

andra central markör för tidigare genomgångna 

EBV-infektioner 

Antikroppar kan ofta redan vid debut av en 

infektion påvisas med IgG och IgM. IgGantikroppar 

kvarstår och kan påvisas från 

tidigare infektioner. 

Bra IgM-markör för påvisande av en akut EBVinfektion 

IgG- och IgA-antikroppar kan påvisas i den 

tidiga fasen, IgG-reaktivitet påträffas ofta vid 

tidigare infektioner 

Vid akut infektion är IgG-, IgM- och IgAreaktivitet 

sannolik i alla antikroppsklasser 

Tabell 3: Tolkning av reaktiviteter – Typiska reaktionsmönster 

IgG: EBNA-1 och p18 negativt (p23, BZLF1, 

p138, p54 möjligt) 

IgM: ZEBRA, EA (p54 och/eller p138) positivt, p23 

möjligt 

IgG: EBNA-1 och/eller p18 positivt, p23 och 

BZLF1 ofta positivt; svag EA-titer möjligt 

IgM: negativt 

IgG: som vid tidigare genomgången infektion, 

dessutom svag reaktion med EA-antigener 

IgM: svag reaktivitet mot EA och/eller ZEBRA 

och/eller p23 

IgG: kraftig reaktion med alla antigener, i 

undantagsfall förlust av anti-EBNA 

IgM: svaga reaktiviteter möjligt 

IgA: tydliga reaktiviteter med EA och/eller BZLF1 

och/eller VCA 

Debutinfektion – 

smittsam mononukleos 

Tidigare genomgången 

infektion 

Sekundär reaktivering 

(ej kliniskt relevant) 

Reaktivering* 

Serologisk bild som vid reaktivering (hög IgA- NPC och EBVtiter!)associerade 

lymfom 

Inga EBV-specifika band vid IgG-, IgM- och IgA- EBV-negativ 

bestämning 

IgG/IgM/IgA: isolerat förekommande band Oklar EBV-status 

(förutom IgG-EBNA-1 eller IgG-VCA) i endast en (Testet bör upprepas efter 

antikroppsklass, om alla andra klasser är negativa ca 2–3 veckor) 

* Med en EBV-reaktivering avses att en lytisk förökning återuppstår hos en latent 

infekterad person. Omfattningen av denna förökning kan vara mycket liten och 

ha kort varaktighet, t.ex. då immunsystemet störs av andra infektioner eller av 

andra orsaker, men kan även kvarstå länge och vara massiv, t.ex. hos patienter 

med stört immunförsvar eller som tar immunsuppressiva medel. I dessa fall finns 

risk för EBV-associerade lymfom. Alla mellanstadier är möjliga. En kliniskt ej 

relevant kortvarig EBV-förökning betecknas som "sekundär reaktivering". 

9.4 Betydelse av IgG-antikroppar mot p18-antigenet från 

MIKROGEN 

Omfattande nya utvärderingar har gjorts för tolkningen av r-p18antigenens 

validitet. Resultaten kan sammanfattas på följande sätt: 

Entydigt positiva anti-p18 IgG-antikroppar kan konstateras tidigast 

3 veckor efter insjuknandet. 

Genom påvisning av anti-EBNA-1 och/eller anti-p18 IgGantikroppar 

kan tidigare genomgångna EBV-infektioner entydigt 

påvisas 

Anti-p18-IgG är jämte anti-EBNA-1-IgG en andra central markör 

inom EBV-serologin. Dess avgörande fördel är att patienter som 

inte bildar anti-EBNA-1-antikroppar efter en EBV-infektion eller 

patienter med sekundär förlust av anti-EBNA-1 uppvisar denna 

markör, vilket gör att en postakut eller tidigare genomgången EBVinfektion 

kan bedömas korrekt. Dessa fall har bl.a. beskrivits för 

patienter med immunsuppression och immunbrist. 

9.5 Utökad diagnos genom bestämning av aviditet 

IgG-antikroppar genomgår en mognad. Antikroppar i den tidiga fasen 

har låg aviditet medan antikroppar efter en genomgången infektion 

uppvisar hög aviditet. Antikroppar med låg aviditet kan tvättas bort 

med ett aviditetsreagens från bindningsstället på stripsen, medan 

antikroppar med hög aviditet inte kan frigöras från bindningsstället. 

Med hjälp av parallell bearbetning av 2 IgG-tester, varav det ena 

behandlas med ett aviditetsreagens, går det att identifiera om det 

handlar om IgG-antikroppar med låg (akut händelseförlopp) eller med 

hög aviditet (tidigare genomgången infektion). 

9.5.1 Testprincip och testförfarande 

Bestämning av aviditeten hos EBV IgG-antikroppar kan utföras med 

aviditetsreagens, artikelnr 11010. Testförfarandet beskrivs i 

bruksanvisningen för aviditetsreagenset. 

9.5.2 Utvärdering och tolkning av aviditeten i recomLine EBV IgG 

Aviditetsbestämning utförs endast vid positivt IgG-totalresultat. 

Band på den IgG-strips som har lägre reaktivitet än cutoff tas inte 

med vid aviditetsbestämningen. 

Jämför intensiteten hos banden på de båda teststripsen (IgG-strips 

och aviditetsstrips) som inkuberats med samma patientprov. 

Kontrollera om intensiteterna har förändrats. 

Om intensiteten har minskat i VCA-banden (p18, p23) med mer än 

60 % kan det anses som låg aviditet, en minskning mellan 40 och 

60 % anses som intermediär. 

Vid hög aviditet avtar bandintensiteten hos aviditetsstripsen med 

mindre än 40 %, varvid IgG-antikropparna anses ha hög aviditet. 

En selektiv minskning av intensiteten hos EA- eller IEA-banden 

(p54, p138 och BZLF1) är inte någon indikation på en färsk 

infektion, eftersom mognaden av dessa antikroppar inte tillåter 

någon säker slutsats beträffande infektionsstatus. Under en 

reaktivering eller sekundär reaktivering kan lågavida antikroppar 

bildas på nytt. 

Generellt gäller att det inte kan ställas upp några absoluta regler 

för bedömningen av aviditet. Hänsyn måste i de enskilda fallen tas 

till att låga aviditeter inte kan uteslutas ens vid tidigare 

genomgångna infektioner, eftersom det kan handla om en fördröjd 

mognad. Aviditeten måste alltid tolkas tillsammans med alla 

undersökningsresultat. 

GARLEB013SE_2013-04 3/5 




Tabell 4: Tolkningsanvisningar för bedömning av infektionsstatus vid 

aviditetsbestämning. Utvärdering av aviditeten för VCA-p18- och -p23-banden. 

IgG 


EBV-infektionsstatus 

Reaktionsmönster Aviditetsbestämning 

Tolkning 

negativt ej tillämpligt ingen serologisk indikation 

på infektion 

positivt 

Antikropparnas aviditet Misstanke om 

BZLF1, p138, p54 mot BZLF1, p54, p138 

tillåter ingen slutsats för 

bestämning av 

infektionsstadium 

akut infektion 

positivt 

Misstanke om 

p23, BZLF1, p138, p54 p23: låg/intermediär akut infektion 

positivt 

Misstanke om 

p23, BZLF1, p138, p54 

positivt 

p23: hög 

färsk infektion 

p18, p23, BZLF1, p138, p18: låg-intermediär Misstanke om 

p54, 

positivt 

p23: hög 

färsk infektion 

p18, p23, BZLF1, p138, p18: hög 

tidigare genomgången 

p54 

positivt 

p23: hög 

infektion 

EBNA-1, p18, p23, p18: hög 

tidigare genomgången 

BZLF1, p138, p54 p23: hög 

infektion 

10 Metodens gränser, begränsningar 

Serologiska testresultat ska alltid bedömas tillsammans med läkarens 

övriga bedömningar av patienten. Behandling till följd av det 

serologiska fyndet ska fastställas tillsammans med kliniska uppgifter. 

Ett serologiskt svar efter en virusinfektion utmärks av hög variabilitet. 

Inom EBV-serologin möter man detta problem genom att kombinera 

olika markörer. I detta sammanhang får anti-EBNA-1 en central 

betydelse: Positivt anti-EBNA-1 utesluter med säkerhet en akut EBVinfektion. 

Negativt resultat för anti-EBNA-1 kan varken påvisa en färsk 

infektion eller vara sekundärt negativt (t.ex. på grund av en förlust av 

anti-EBNA 1 vid immunsuppression). Vidare bildar ca 5 % av de EBVinfekterade 

personerna inget anti-EBNA-1 efter genomgången 

infektion och liknar därmed en färsk infektion. 

Denna diagnostiska lucka kan åtgärdas genom en andra markör, VCA 

p18 antigen från Mikrogen. Utvärderingsuppgifter visar att IgGantikroppar 

mot p18 utesluter en färsk infektion. Anti-p18 liknar alltså 

EBNA-1-svaret men har den avgörande fördelen att personer med 

förlust av anti-EBNA-1 i regel inte förlorar denna sena markör, utan 

kan därmed bedömas korrekt (se även kapitel 9.4). 

Med hjälp av dessa uppgifter kan en färsk infektion alltid uteslutas, om 

antikroppar mot EBNA-1 och/eller p18 kan påvisas i IgG. 

Testresultatet blir oklart om endast ett isolerat uppträdande band kan 

identifieras i IgG eller IgM (med undantag för markörerna EBNA-1 och 

VCA) och alla andra antikroppsklasser är negativa. Här skulle det 

kunna handla om en begynnande reaktion vid en primärinfektion eller 

också om en korsreaktion. En upprepning av testet med ett nytt 

serumprov bör göras efter två till tre veckor. 

Ett negativt resultat utesluter inte möjligheten av en EBV-infektion. 

Falskt negativa resultat kan uppstå om serumproverna tagits mycket 

tidigt efter en infektion. 

Mörk teststrips: Vissa patientprover kan generera en mörk utbredning 

eller mönstrad färgning på hela nitrocellulosastripset (t.ex. sera från 

patienter som är allergiska mot mjölkprotein). Detta beror på olika 

faktorer som är att hänföra till patientserumet. Utvärdering av dessa 

strips är vanligtvis endast möjlig med vissa undantag. Exempelvis ska 

"inverterade" band (vita band mot mörk bakgrund) fastställas som 

negativa. Ett sådant serum bör alltid omtestas med andra serologiska 

metoder. 

11 Prestanda 

11.1 Sera från EBV-rutindiagnostik 

252 sera från rutindiagnostik undersöktes med recomLine EBV 

IgG/M/A. Serumproverna hade sänts in på grund av misstänkt akut 

EBV-infektion. Serumproverna var delvis uppdelade i förväg på akuta 

infektioner och EBV-negativa med hjälp av screeningresultaten. 

Tabell 5: Utvärdering av EBV-rutinprover 

EBV-ELISA-screening 

EBV-status n (%) 

recomLine EBV 

Tolkning 

Negativ Akut 1 

Tidigare 

genomgången 2 

Summa 

Negativ 64 (26 %) 0 (0 %) 0 (0 %) 64 (26 %) 

Gränsvärde 8 (3 %) 5 (2 %) 0 (0 %) 13 (5 %) 

Akut/färsk 2 (1 %) 115 (46 %) 0 (0 %) 117 (47 %) 

Tidigare 

genomgången 

3 (1 %) 10 (4 %) 45 (18 %) 58 (23 %) 

Summa 77 (31 %) 130 (52 %) 45 (18 %) 252 

1 EBV ELISA-resultat: EBNA-1-IgG: negativt, VCA-G: 

positivt/gränsvärde/negativt, VCA-M: positivt 

2 EBV ELISA-resultat: EBNA-1-IgG: positivt/gränsvärde, VCA-G: positivt, VCA-M: 

negativt/gränsvärde 

I screeningtesterna bedömdes 15/130 prover med misstänkt 

primärinfektion, vilket sedan inte konfirmerades med recomLine EBV. 

Tio av dessa sera bestämdes som tidigare genomgångna infektioner 

(EBNA-1 negativt men kraftig, högavid p18-reaktivitet i IgG). Fem sera 

måste klassificeras som EBV-gränsvärde, eftersom endast en antigen i 

en immunglobulinklass hade reagerat. 

För ytterligare 13 sera som i screening-ELISA bedömts som negativa 

kunde det tidigare fyndet inte konfirmeras. Tre prover karakteriserades 

med recomLine EBV som redan tidigare genomgången infektion 

(EBNA-1 negativt men kraftig, högavid p18-reaktivitet i IgG och 

negativt IgM). Två prover identifierades som akut resp. färsk EBVinfektion 

och åtta prover hade en oklar EBV-status, eftersom endast en 

antigen i en immunglobulinklass hade reagerat med recomLine EBV. 

Testet bör upprepas efter ca två till tre veckor vid sådana 

gränsvärdesresultat. 

11.2 Sera från akuta EBV-infektionsförlopp 

Totalt fem förlopp från förmodat akuta EBV-infektioner, bestående av 

vardera 6-9 prover, undersöktes (n=38 serumprover från fem förlopp). 

För två förlopp fanns det serumprover före infektionen. Dessa 

identifierades som EBV-negativa. För alla förlopp kunde ett tydligt IgGsvar 

identifieras redan från primärinfektionens första prov. De tidiga 

antigenerna BZLF1, p138 och p54 reagerade tydligt positivt. Endast i 

ett förlopp påvisades antikroppar mot BZLF1 först en månad efter det 

första provet. IgM-reaktiviteten var i alla förlopp redan från början 

tydligt positiv (ZEBRA och p54, delvis p138 och p23). Under det vidare 

infektionsförloppet bildades IgG-antikroppar mot p23, p18 och slutligen 

mot EBNA-1. IgG-aviditeten mot p23, p18 och EBNA-1 avtog gradvis 

och IgM-reaktiviteten sjönk parallellt med detta. 

11.3 Infektionsspridning 

recomLine EBV IgG [IgA], IgM 


Blodgivare (n=100) 

IgM IgA 

Infektionsspridning 93 % 8 % 26 % 

EBV-immunstatus klassificerades med hänsyn till resultaten från alla 

antikroppsklasserna för 93 prover som tidigare genomgången EBVinfektion 

och för sju prover som EBV-negativt. 

11.4. Aviditet 

Två paneler (30 seropositiva blodgivare, 35 akuta/färska infektioner) 

testades med recomLine EBV IgG. 

I blodgivarpanelen (tidigare genomgångna infektioner) var 

antikropparna mot EBNA-1 och/eller p18 och/eller p23 högavida för 

29/30 prover. För de akuta/färska infektionerna var aviditeten för antip23- 

och anti-p18-antikropparna låg till intermediär. 

I tidigare omfattande studier med rutinsera (n=1 577) från EBVserologi 

undersöktes aviditeten utförligt hos antikroppar mot EBNA-1, 

p18 och p23 med hjälp av föregående version av recomLine EBV. 90/1 

577 (5,7 %) var seronegativa, 7/1 577 (0,4 %) visade ett 

gränsvärdesresultat och 1 480/1 577 (93,8 %) var positiva med 

recomLine EBV IgG. 1 156/1 480 av de positiva patientproverna 

visade en klassisk tidigare genomgången infektion med recomLine 

EBV IgG. För de resterande 324 proverna med positiva IgG-resultat 

genomfördes en aviditetsbestämning och nedanstående reaktivitet 

bestämdes: 

Färska EBV-infektioner (42 av 324 prover): 

Anti-EA-antikroppar (p138 och p54) förekom vid olika bandstyrka och 

aviditetsmognad i de flesta fall. I 2/3 av fallen var anti-p23-antikroppar i 

IgG låg- till intermediäravida. Sena markörer (anti-p18, anti-EBNA-1) 

saknades. 

Nyligen genomgångna infektioner (12 av 324 prover): 

Det påvisades inga antikroppar mot EBNA-1, låg- till intermediäravida 

antikroppar mot p18 och högavida antikroppar mot p23. 

Sedan längre tid genomgångna EBV-infektioner (270 av 324 prover): 

Proverna ur denna grupp visade för de sena markörerna (EBNA-1, 

p18) och p23 olika kombinationer med negativa, svagt positiva (+) och 

tydligt positiva (2+) bandintensiteter. De förekommande markörerna 

visade alltid hög aviditet och säkerställde bedömningen som tidigare 

genomgången infektion. 

11.4 Analytisk specifitet 

Den analytiska specifiteten definieras som testets förmåga att 

noggrant bestämma analyterna vid förekomst av potentiella 

interfererande faktorer i provmatrisen (t.ex. antikoagulantia, hemolys, 

GARLEB013SE_2013-04 4/5 




effekter av provbehandlingen) eller korsreaktioner med potentiellt 

interfererande antikroppar. 

a) Interferenser: Kontrollstudier av potentiellt interfererande faktorer 

har visat att testets prestanda inte påverkas av antikoagulantia 

(natriumcitrat, EDTA, heparin), hemolys (upp till 1 000 mg/dl 

hemoglobin), lipemi, bilirubinemi (upp till 20 mg/dl bilirubin) eller 

frysnings- och upptiningscykler av provet. 

b) Korsreaktioner: I kontrollstudier undersöktes potentiella 

interferenser från antikroppar mot andra organismer som kan uppvisa 

liknande kliniska symtom som en Epstein-Barr-virusinfektion (t.ex. 

CMV, HSV). Dessutom testades förhållanden som kan hänföras till en 

atypisk aktivitet hos immunsystemet som t.ex. reumafaktor. Inga 

korsreaktiviteter påvisades. Ett kollektiv av de ANA-positiva 

patientproverna hade en förhöjd EA-IgG- och IgA-antikroppsreaktivitet. 

Fyndet som tidigare genomgången EBV-infektion påverkades inte av 

detta. 

12 Litteratur 

1. Epstein, M.A., et al. The Epstein-Barr Virus. Springer Verlag, New York, 

1979 

2. Ewig, S., et al. Das "chronische Müdigkeitssyndrom" ("Chronic fatigue 

Syndrome"). Klin. Wochenschr. 68: 789-796 (1990) 

3. Gorgievski-Hrisoho, M., et al.. Serodiagnosis of Infectious Mononucleosis by 

using recombinant Epstein-Barr Virus Antigens and Enzyme-linked 

immunosorbent assay technology. J. Clin. Microbiol. 28, 2305-2311 (1990) 

4. Nebel-Schickel, H., Hinderer, W., Saavedra, C., Schmutzler, R., Horn, J., 

Vornhagen, R., Sonneborn, H.-H., Anti-EBNA-1 (Carboxy-Half) IgG Antibodies 

as a seroepidemiological marker for Epstein-Barr Virus Infection. 

Transfusionsmedizin 32: 134-137 (1994) 

5. Jilg, W. et al., Diagnostic significance of antibodies to the Epstein-Barr virusspecific 

membrane antigen gp 250. J. Infect. Dis. 152, 222-225 (1985) 

6. Motz, M. et al. Expression of proteins encoded by Epstein-Barr Virus. In: 

New Approaches to Immunisation. Cold Spring Harbor Laboratory (1986) 

7. Bauer, G., Die Aussagemöglichkeiten der Epstein-Barr-Virusdiagnostik. 

Internist 33: 586-592 (1992) 

8. Schubert J., Zens W., Weißbrich B. Comparative evaluation of the use of 

immunoblots and of IgG avidity assays as confirmatory tests for the diagnosis 

of acute EBV infections. J. Clin. Virol. 11: 161-72 (1998) 

9. Bauer, G, EBV-Reaktivierung und Serologie 

10. Pottgiesser T, Wolfarth B, Schumacher YO, Bauer G. Epstein-Barr virus 

serostatus: no difference despite aberrant patterns in athletes and control 

group. Med Sci Sports Exerc. 2006 Oct;38(10):1782-91 

På begäran skickar vi gärna ytterligare litteratur om EBV-diagnostik. 

13 Förklaring av symbolerna 

Innehållet räcker till tester 

Antal tester 

Utvärderingsformulär 

Bruksanvisning 

Följ bruksanvisningen 

Innehåll 

In vitro-test 

Lot-nummer 

Får inte frysas 

Beställningsnummer 

Används före 

utgångsdatum 

Förvaras vid x °C till y °C 

Tillverkare 

14 Tillverkar- och versionsdata 

recomLine EBV IgG [aviditet] [IgA] 

recomLine EBV IgM 

Bruksanvisning 

Gäller från 

MIKROGEN GmbH 

Floriansbogen 2-4 

82061 Neuried 

Tyskland 

Tel. 

Fax 

E-post 

Internet 

+49 89 54801-0 

+49 89 54801-100 

mikrogen@mikrogen.de 

www.mikrogen.de 

Artikelnr 4572 (4576) 

Artikelnr 4573 (4577) 

GARLEB013SE 

2013-04 

GARLEB013SE 

GARLEB013SE_2013-04 5/5

recomLine EBV IgG [aviditet] [IgA] recomLine EBV IgM - Mikrogen

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?