Stalinismen kastar masken. Utrensningen i ... - Marxistarkiv

58
kommunistisk arbetare i Manchester. Med denne växlade han brev, i vilka han å den ena sidan
prisade socialismens triumfer och å andra sidan framhöll de kapitalistiska ländernas uselhet.
Dessa brev passerade naturligtvis den sovjetryska censuren. Gersjuns hade aldrig varit
utomlands, men resultatet av korrespondensen var att han skickades till fängelse som tysk
spion. När han tog farväl av den ene av oss bad han att hans brevvän skulle underrättas om
hans öde. Vi nämner detta i förhoppning att vi därigenom uppfyller hans begäran.
V. De som hade haft förbindelser med utlänningar. Ett stort antal utlänningar bodde i Sovjetunionen,
och förekomsten av utländska konsulat och diplomatiska representanter medförde att
många människor hade förbindelser med utlänningar. En läkare som flera gånger hade tillkallats
av den tyske konsuln i Charkov för att besöka en medlem av hans personal avböjde
först försiktigtvis och hänvisade konsuln till NKVD:s utländska avdelning. Han beordrades
emellertid av NKVD att fara till konsulatet och behandla partienten. Detta hade inte omedelbart
några olyckliga konsekvenser, men två år senare arresterades han för spionage och
anklagades för att ha rekryterats av den tyska underrättelsetjänsten i samband med dessa
professionella besök. Samma öde drabbade en sjuttioårig veterinär från Kiev, som hade
behandlat den tyske konsulns hund, även han på order av NKVD. En man som en gång hade
huggit ved på den polske konsulns bakgård och en kvinna som hade sålt ägg till konsulatet
arresterades också. Denne tyske konsul, som önskade spela tennis, försågs officiellt med en
partner av Sovjetmyndigheterna. En ung jurist som råkade vara en god spelare fick uppdraget,
och också han skickades till fängelse, där vi sammanträffade med honom, ehuru hans kontakt
med konsuln hade inskränkt sig till tennisspelet. Sådana exempel skulle kunna mångfaldigas i
det oändliga. Anhöriga till dessa människor arresterades även, t. ex. sonen till den ovannämnde
veterinären och en gammal uppsyningsman som, när han tillfrågades varför han satt i
fängelse, alltid förklarade att han var broder till den kvinna som levererat den tyske konsuln
mjölk.
Stängandet av flera utländska konsulat i ryska provinsstäder välkomnades under dessa
förhållanden allmänt.
VI. F. d. krigsfångar. Under det första världskriget tog tyskarna och österrikarna mer än en
miljon ryska fångar. Eftersom dessa olyckliga ”hade varit utomlands”, kunde de mycket väl
enligt den logik som tillämpades i sådana fall ha enrollerats i den tyska underrättelsetjänsten,
och de blev sålunda en kategori som förtjänade att arresteras. 1938 började i cellerna uppenbara
sig folk, arbetare och enkla kolchosbönder som alla var fullständigt ur stånd att begripa
varför de hade arresterats. Det visade sig att de hade varit krigsfångar. Män som hade tillfångatagits
av polackerna under 1920 års polsk-ryska krig började också uppenbara sig. I
fråga om de sistnämnda var det åtminstone tänkbart att några av dem kunde ha anmodats att
spionera mot Sovjetunionen, eftersom 1920 Sovjetunionen dock existerade. Det enda som
kunde anföras mot dem som varit i Tyskland och Österrike var att ukrainska fångar hade
samlats i speciella läger, i vilka man ivrigt bedrev en separatistisk och nationalistisk
propaganda. Denna omständighet kunde sägas ge något berättigande åt att NKVD sökte efter
potentiella fiender bland dem som hade vistats i sådana läger. Arresteringarna begränsades
emellertid inte till ukrainarna. Men vi hade det intrycket att arresteringarna av f. d. krigsfångar
var långt mindre omfattande än i de tidigare omnämnda grupperna. Sannolikheten av att
arresteras var för den enskilde personen avgjort inte så stor.
Å andra sidan arresterades förutvarande tyska, polska och österrikiska krigsfångar, som
stannat kvar i Ryssland efter kriget och i de flesta fall gift sig med ryska kvinnor. De
arresterades nästan utan undantag som spioner. Detsamma gällde tjeckerna, av vilka det fanns
ett avsevärt antal. Tjeckerna arresterades efter den tyska ockupationen av Tjeckoslovakien,
vid en tidpunkt då utrensningen hade börjat att avtyna.