Stalinismen kastar masken. Utrensningen i ... - Marxistarkiv

More documents

Recommendations

Info

11 annan stad. I allmänhet fanns det emellertid otvivelaktigt ett samband mellan offentliga anklagelser och NKVD:s följande ingripanden. Den första konsekvensen av en angivelse var vanligtvis att vederbörande förlorade sitt arbete. En hel armé av arbetslösa s. k. ”vänstermän”, ”högermän”, ”nationalister”, ”trotskister” och ”förfallna” uppenbarade sig nu. Dessa människor var stadda i en hopplös pilgrimsfärd från byrå till byrå och sökte överallt vädja om och erhålla rättvisa, d. v. s. rehabilitera sig och återfå sina arbeten. De flesta av dem var kvalificerade eller ganska välkvalificerade personer. Men nästan alla deras tidigare vänner vände nu ryggen åt dem och kunde eller ville inte hjälpa dem. Att tala till förmån för en sådan person var i och för sig en i hög grad allvarlig sak. De flesta av dessa människor blev till slut arresterade, och i många fall kom arresteringen som en befrielse. Det fanns faktiskt de som gick till NKVD och tiggde om att arresteras, emedan den politiska brännmärkningen och omöjligheten att få ett arbete gjorde livet utanför fängelsemurarna outhärdligt. Men oaktat fruktan för repressalier och oaktat all den fara det innebar, fanns det de som var villiga att hjälpa dessa olyckliga människor. De hade, liksom också hustrurna och barnen till arresterade män, en ställning som mycket liknade judarnas i Tyskland under Hitlerregimens första år. Bilden av situationen skulle vara ofullständig om man underlät att påminna om dem som ihärdigt, men naturligtvis i hemlighet, sökte hjälpa upprensningens offer genom att indirekt försöka skaffa arbete åt tidigare kolleger, se efter deras familjer o. s. v. Bland dessa fanns flera som innehade höga poster. Under tiden fick utrensningen allt större proportioner och kom så småningom att omfatta varje skikt av befolkningen. Sommaren 1936 inleddes en ny serie stora uppvisningsrättegångar. Vid dessa förkunnade Vysjinskij, den allmänne åklagaren, som tidigare varit mensjevik, för första gången att partioppositionens medlemmar, framför allt Trotskij och Bucharin, inte helt enkelt hade utvecklats till kontrarevolutionärer under loppet av sin karriär utan alltid hade stått i kontakt med utländska kapitalister och fascister i syfte att förhindra den ryska revolutionen eller, om den skulle lyckas, omintetgöra den. Jagoda, den fruktade kommissarien för inrikesfrågor, ersattes av Jezjov. För ett ögonblick drog landet en suck av lättnad, då man trodde att detta skulle medföra en politisk kursförändring. Men det blev snart uppenbart att den enda ändringen var en ökad hårdhet i politiken. Jezjov prisades i pressen som ”järnkommissarien”, som i sista ögonblicket hade lyckats avslöja en fruktansvärd komplott, vilken hade sina förgreningar bland landets högsta poster. Jezjov var tidigare föga känd för den stora allmänheten. Han uppenbarade sig som en meteor på det sovjetryska politiska firmamentet och försvann lika plötsligt. 1939 förflyttades han från sin post och blev för en kort tid folkkommissarie för de inre vattenvägstransporterna. Därefter försvann han för alltid från den politiska scenen. En sak är säker, och det är att han under den tid han satt vid makten i hög grad åtnjöt Stalins förtroende. Arresteringarna under denna period skilde sig från dem som företagits tidigare däri att de bl. a. gällde personer som i allmänhetens ögon var prominenta. De som föll för yxan var inte precis ”kvarlevor från det förflutna” som de olika grupperna av fördettingar och kulaker ofta kallades, utan direktörer, sekreterare i particeller, regionala kommittéer och distriktskommittéer, chefer och avdelningschefer i industriella storföretag, höga ämbetsmän i folkkommissariaten, särskilt inom transportorganisationen, officerare i röda armén av alla grader, t. o. m. marskalkar av Sovjetunionen, högt uppsatta män i partihierarkin, däribland medlemmar av centralkommittén och politbyrån, berömda författare, vetenskapsmän och tekniker.
12 När prominenta personer arresterades lämnades till en början inget meddelande härom, och allmänheten vande sig vid att omsorgsfullt notera vilka av de talrika fotografierna av celebriteter som försvann från väggarna eller avlägsnades från butikerna, och vilka broschyrer och böcker som inte längre var till salu eller fanns tillgängliga i biblioteken. Sådana försvinnanden var säkra tecken på arresteringar. <strong>Utrensningen</strong> verkade förödande bland skolböckerna. Den nya politiken, som uppmuntrade kult av individuella personligheter, hade medfört att skolböckerna hade fyllts av bilder av marskalkar, folkkommissarier och andra höga dignitärer med korta artiklar till deras ära. Resultatet var att hela upplagor nu måste förstöras utan att någonsin ha distribuerats. <strong>Utrensningen</strong> fortgick i en sådan takt att de nya hjältar som hade ersatt de gamla också hade blivit ”folkets fiender” när en ny upplaga var färdig. Följden var att barnen under åratal måste skriva av sina läxor, emedan inga läroböcker fanns tillgängliga. Sedlar av högre valörer bar fem höga ämbetsmäns underskrifter, och alla dessa hade till slut arresterats. 1938 utgavs nya rubelsedlar utan någon underskrift alls. De arresterades arbeten försvann med deras namn. När en känd skulptör, professor Kratko, arresterades avlägsnades alla hans skulpturer från offentliga platser och utställningar, ehuru de flesta av dem glorifierade Sovjetregimen. Antalet ursprungliga utställningsföremål i revolutionsmuseet i Moskva blev mindre och mindre. De ersattes med tavlor som framhävde Stalins insats i revolutionen och hans påstådda intima kontakt med Lenin vid ledandet av denna. Arresteringen av en författare eller konstnär förorsakade automatiskt att hans arbeten betraktades som skadliga, och de försvann undantagslöst, men detsamma skedde inte i fråga om tekniska eller vetenskapliga arbeten. De överfördes helt enkelt på någon annan och fortlevde under dennes namn. När t. ex. A. N. Tupolev, den berömde flygplanskonstruktören, arresterades erhöll ett antal flygplanstyper som benämndes ANT efter hans initialer bara en annan beteckning. En av våra cellkamrater hade tillsammans med fyra medarbetare fullbordat något arbete inom fysiken kort före sin arrestering och hade föreläst härom vid en konferens som hållits av den fysiska avdelningen inom vetenskapsakademin. Hans redogörelse publicerades ord för ord i två vetenskapliga tidskrifter på ryska och engelska men under namnen av de enda två medarbetare som inte hade arresterats. ”Folkets fiender” avslöjades även bland romanfigurer. Under Jezjovperioden utgavs tredje delen av Panferovs ”Brusski”, en välkänd roman om kollektivjordbruk, vari Jezjovperioden skildrades, och som innehöll en intressant framställning av den officiella versionen av striden mot ”folkets fiender”. De mycket osannolika ”avslöjanden” och bekännelser som den innehöll gav en fullkomligt riktig bild av de lika osannolika förhållandena under denna tid. Personer som i den andra delen hade beskrivits som ädla Sovjetmedborgare visade sig i den tredje ha varit hemliga fiender till folket. En reviderad upplaga av den andra delen utkom, och i denna hade de personer i romanen som skulle utsättas för den följande ”demaskeringen” genom några djärva streck av författarens penna tecknats om så att deras svek och list nu kunde förutses. Huvudanklagelsen mot ”folkets fiender” gällde inte kontrarevolutionär verksamhet och sabotage, som oftast tidigare hade varit fallet. Den vanliga beskyllningen gick nu ut på spionage för de kapitalistiska staternas räkning. Signalen härtill var Stalins stora tal våren 1937, i vilket han krävde ökad vaksamhet och sade att de kapitalistiska staterna använde hundratusentals spioner och sabotörer för att beröva Sovjetunionen frukterna av den socialistiska uppbyggnaden och förbereda ett militärt angrepp. En spion kunde göra mer skada än en hel fientlig armé.
Page 1 and 2: 1 F. Beck W. Godin Stalinismen kast
Page 3 and 4: Innehåll 3 Utgivarens förord ....
Page 5 and 6: 2 relativ frihet och fred. Detta ä
Page 7 and 8: 4 avlagt de begärda bekännelserna
Page 9 and 10: II. Lugnet före stormen ”Livet h
Page 11 and 12: 8 av den officiella propagandans he
Page 13: 10 om summariskt avkunnande av död
Page 17 and 18: 14 igenom och som drakoniskt förbj
Page 19 and 20: 16 fascistisk aggression var välko
Page 21 and 22: 18 arresteras eller häktningsorder
Page 23 and 24: 20 Angivelse av personer som man vi
Page 25 and 26: 22 Släktingar och godhjärtade gra
Page 27 and 28: 24 Å andra sidan är doktrinen om
Page 29 and 30: alla trappor var nät utspända på
Page 31 and 32: 28 ofta förskräckliga förhållan
Page 33 and 34: 30 - var det möjligt att ge plats
Page 35 and 36: metoderna. Ett avsevärt antal poli
Page 37 and 38: 34 Gulag hade till sitt förfogande
Page 39 and 40: 36 omnämnts blev hustrurna till ar
Page 41 and 42: 38 nationalismen, återinförandet
Page 43 and 44: 40 Det antal fall då arresteringen
Page 45 and 46: Kategorierna 42 1. Partiorganisatio
Page 47 and 48: 44 Sovjetmyndigheterna. 1936 arrest
Page 49 and 50: 46 förrevolutionära intellektuell
Page 51 and 52: 48 med särskild stolthet i otaliga
Page 53 and 54: 50 planekonomi utövade. I detta sy
Page 55 and 56: 52 Han hade intressanta erfarenhete
Page 57 and 58: 54 kyrkan, och stammen kom under ts
Page 59 and 60: 56 lands sipprade naturligtvis i vi
Page 61 and 62: 58 kommunistisk arbetare i Manchest
Page 63 and 64: 60 Många bulgarer, av vilka de fle
Page 65 and 66:
62 I och med början av Jezjovskede
Page 67 and 68:
64 tvångsarbete under Sovjetregime
Page 69 and 70:
66 Låt oss innan vi går in på ka
Page 71 and 72:
68 utbildning. Som medlem av organi
Page 73 and 74:
70 ljög och att deras legender var
Page 75 and 76:
72 NKVD-tjänstemän befann sig i
Page 77 and 78:
att följa de människors öden, so
Page 79 and 80:
76 faktum att jag hade otillräckli
Page 81 and 82:
78 kontrollprocessen betraktat mig
Page 83 and 84:
80 Under förhörets lopp blev det
Page 85 and 86:
82 Men ordens makt är stor. Termen
Page 87 and 88:
84 Sylakovs fall var ingalunda enke
Page 89 and 90:
86 med på hans fantasihistoria vid
Page 91 and 92:
88 moralen och hänge sig åt ett i
Page 93 and 94:
90 det inte. Han hade länge varit
Page 95 and 96:
92 Uppvisningsrättegångarnas tid
Page 97 and 98:
94 uppgiften för ett proletariat s
Page 99 and 100:
96 nitet hos lokala partifunktionä
Page 101 and 102:
98 ett osovjetiskt tänkande. Sovje
Page 103 and 104:
100 regeringens avsikter. Timosjenk
Page 105 and 106:
102 det normala livet. Frigivningar
Page 107 and 108:
104 gamla gardet, hade varit partim
Page 109 and 110:
106 från att senare uppta motstån
Page 111 and 112:
108 som hette privat äganderätt t
Page 113 and 114:
110 system av koncentriska cirklar,
Page 115 and 116:
112 finna passande politiskt uttryc
Page 117 and 118:
114 mot sin egen säkerhet i utveck
Page 119 and 120:
116 Många av de tjänstemän som u
Page 121 and 122:
118 tionens historia. Även patriot
show all

Stalinismen kastar masken. Utrensningen i ... - Marxistarkiv

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?