Vändpunkt i Kina - Marxistarkiv

98
Kinas historia som av kampen mot översvämningarna.
Hennes far var väg- och vattenbyggnadsingenjör och studerade i Förenta staterna. Han kom
tillbaka full av entusiasm att tjäna sitt land och arbetade först för Kuomintang vid Yangtse.
Han blev snabbt desillusionerad av korruptionen, det servila smickret och mutsystemet, som
behövdes för att avancera i Kuomintangs tjänst, och av det förhållandet att inget reellt arbete
utfördes. Han drog sig tillbaka fylld av avsky och började i Shanghai som byggnadsingenjör.
– På den tiden ville jag också väldigt gärna bli ingenjör, sade Chien Chen-ying. Jag tillbragte
all min lediga tid på min fars arbeten och min barndoms lekar bestod av att klättra runt i
byggnadsställningarna på hans hus. Han hade inget emot att jag studerade till ingenjör men
varnade mig för att ägna mig åt väg- och vattenbyggnad. Du får aldrig ett jobb där, sade han.
Men hon ägnade sig trots allt åt det facket. Sedan japanerna gått till angrepp mot Kina blev
hon lika intresserad av politik som av väg- och vattenbyggnad. Hon gick in i det illegala
Kommunistiska partiet i Shanghai 1941 och året därpå lämnade hon högskolan sex månader
innan hon skulle ta examen och trots att hon var en av de främsta eleverna. Hon flydde från
Shanghai och förenade sig med Röda armén.
– När jag lämnade Shanghai, förklarade hon, trodde jag att jag hade slutat upp med ingenjörsbanan
för alltid för att bli revolutionär.
Under de första två åren arbetade hon bara med propaganda i Nya fjärde armén, men sedan
fick hon tillfälle till att göra verkligt ingenjörsjobb. Trots att Nya fjärde armén var invecklad i
en kamp på liv och död började den arbeten på att förhindra översvämningarna. Chien Chenying
fick sitt första verkliga ingenjörsuppdrag vid Huaifloden. Under nära två år ägnade hon
sig åt antiöversvämningsarbeten vid Huai och senare vid Stora kanalen i norra Kiangsu och
vid Gula floden i Shantungprovinsen – allt områden kontrollerade av Nya fjärde armén. Men
1946 satte Chiang Kai-shek igång sitt försåtliga anfall mot Nya fjärde armén och Chien Chenying
återvände till frontarbete. Hon var medlem av en ingenjörskår och reparerade vägar och
byggde broar som hon sedan sprängde i luften när så krävdes. I februari 1948 utmärkte hon
sig genom att klara av en isbröt som tornade upp sig nära Gula flodens mynning och som kom
en flod av is och vatten att sprida ut sig över flera distrikt. Sådana isbildningar utvecklades
periodvis men ingenting hade gjorts åt dem förut och denna var den värsta under 50 år. Isen
blockerade vägen till havet, vattnet steg och flöt tillbaka och hotade att spränga fördämningarna
längs många hundra miles. Chien Chen-ying arbetade i kylan ute på den hala isen,
borrade hål i isbrötens mitt och packade tjogtals konjaksflaskor fyllda med hög-explosiva
sprängämnen under isen. Med hjälp av en sprängämnesexpert bringades flaskorna på elektrisk
väg att detonera och ett stort hål sprängdes i mitten av bröten. Isen började snabbt brytas
sönder under trycket av vattnet bakom den och det varmare vattnet ifrån flodens botten
började välla upp genom hålet som sprängts. Chien Chen-ying och hennes kamrat måste
hoppa från flak till flak och kom i säkerhet just som hela ismassan började brytas sönder och
flyta mot havet. Översvämningsfaran var avvärjd. (Sedan dess har folkregeringen använt
bombplan för att skingra isbildningar i floderna, men Chien Chen-yings bedrift var det första
exemplet på att dylika isbarriärer kunde klaras av.)
Större delen av Gula floden kontrollerades på den tiden av Kuomintang och vid ett tillfälle då
översvämningar hotade det område som kontrollerades av Befrielsearmén fanns det ingen sten
med vilken man kunde bygga den fördämning som man var i trängande behov av. Men den
påhittiga unga kvinnan gav inte upp. Hon vädjade till bönderna. De skaffade 32,000 vagnslaster
sten som rivits upp från gårdsplaner, från förstörda hus, gamla bykstenar och kvarn-