Vändpunkt i Kina - Marxistarkiv

90
del vapen och de vaktar arbetena dag och natt.
Många av bönderna i denna trakt hade varit medlemmar i I-Kwang-Tao och andra sekter som
de hade gett spannmål för att stilla flodandarnas vrede. Då de såg de stora arbetena växa under
sina egna händer och såg hur vårfloden flöt i de kanaler de själva grävt vände de sin tro till sitt
eget arbete och till ordförande Maos ledning. På en del platser tog de gudabilderna ur templen
och kastade dem i floden för att understryka att de bröt med det förflutna. Arbetet vid floden
var en stor sak i deras liv och påverkade hela deras inställning. Kommissarie Wang uttryckte
det på följande sätt:
– Man kan se hur en bondes inställning växlar från dag till dag. Som bönder i alla länder är
den kinesiske bonden extrem individualist och i vårt feodala samhälle existerade inte världen
utanför familjen för honom. Han kommer till flodarbetet i början för att tjäna litet spannmål
för att livnära sig själv och skickar en del hem till familjen. På sin höjd har han accepterat
tanken att han arbetar för att hindra översvämning på sin egen jord eller på den jord som blir
hans efter jordreformen. Han väntar att han skall få en bit märkt ut för sig så att han skall
schakta bort den och bära bort den själv och få uträknat på kubikcentimetern hur mycket han
har gjort. I stället finner han att det är mycket lämpligare att arbeta i lag. Två saker händer
honom. Han får en första uppfattning om samarbete och han börjar utväxla tankar med andra
bönder. Han deltar i möten där bönder från andra byar och till och med andra distrikt berättar
om hur de har lidit av översvämningarna. Han ser att hans arbete är något mera än att bara
rädda den egna jordbiten. Han börjar känna gemenskap med sina arbetskamrater och ser dem
arbeta tillsammans för att rädda hela distriktet. Han besöker lektioner där översvämningarnas
orsaker förklaras och han får reda på att hundratals miles längre bort finns andra bönder som
arbetar och bygger dammar och han börjar förstå att bara genom böndernas samfällda arbete i
stora områden av landet kan översvämningarna förhindras. Steg för steg börjar han på basis av
egna erfarenheter från flodarbetet se det hela ur byns i stället för ur den egna gårdens synvinkel
och hans horisont vidgas till distriktet, provinsen och slutligen förstår han begreppet
Kina. Därifrån är det inget stort steg för honom att förstå den fara som hotar Kina i vad som
sker i Korea och han börjar få ett begrepp om världen. Och det är inte allt. Han kan bara
arbeta vid floden tack vare organisationen hemma. Hans hustru och barn och gamle far har
slagit sig ihop med andra hustrur, barn och föräldrar för att plöja, så och skörda. De har slagit
samman sina dragdjur för att få arbetet uträttat. Där det inte finns några djur drar grupper av
dem själva plog och harv. Här vid flodfronten och i byarna bakom tas de första stegen i
kollektivt arbete. Bönderna kommer aldrig att gå tillbaka till de gamla individualistiska tänkesätten
efter dessa erfarenheter. De blir mottagliga för de nya formerna av kollektivt arbete, för
kollektiva jordbruk. Första steget dit är ju de ömsesidiga arbetslagen, hjälpverksamheten. Som
ni ser, sluttade Wang, håller vi inte bara på att förändra naturen utan vi förändrar samtidigt
våra bönders ideologiska inställning.
Jordreformen hade inte genomförts i Suihsienregionen därför att det inte fanns några funktionärer
som hade tid att genomföra den. Det förberedande arbetet hade börjat men sedan fick
alla funktionärerna i uppdrag att mobilisera bönderna för den mera trängande uppgiften att
bemästra floden. Arrendeminskningar hade emellertid genomförts och den principen fastställts
att arrendenas storlek skulle vara beroende av skörden. I de fall där översvämningarna
hade förstört hela skörden betalades inget arrende. Ingen av de bönder jag talade med tvivlade
på att jordreformen skulle genomföras så snart flodarbetet var avslutat. Det var en extra sporre
för dem att anmäla sig som frivilliga och påskynda arbetet. I ett område med 380.000 invånare
anmälde sig 53000 eller nära 14 % till arbetet. Gamla och sjuka begav sig till arbetsplatsen.