29.08.2013 Views

Vändpunkt i Kina - Marxistarkiv

Vändpunkt i Kina - Marxistarkiv

Vändpunkt i Kina - Marxistarkiv

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

sportleder. Det är ett projekt vars make man aldrig har drömt om förut i <strong>Kina</strong>s historia.<br />

84<br />

Före befrielsen var ett sådant projekt orealiserbart på grund av de motstridande politiska och<br />

ekonomiska intressen som var inblandade. Endast under en folkregering som styr hela landet<br />

för hela folkets bästa kan ett sådant projekt påbörjas. Totalprojektet innehåller fyra huvuddelar:<br />

a) Ett system reservoarer byggs uppe i bergen, där floden rinner upp, för att kontrollera den<br />

vattenmängd som strömmar ner till flodens mellersta del.<br />

b) Mindre reservoarer och dammar anlägges i de mellersta regionerna. Djupare och bredare<br />

fåror utgräves i bifloderna, slussar bygges för att reducera den volym och hastighet varmed<br />

vattenmassorna vid översvämningssäsongen rusar mot havet. Hundratals miles fördämningar<br />

uppföres samtidigt som man sänker flodernas vattennivå.<br />

c) En ny passage till havet öppnas i flodens nedre lopp. Fördämningsvallarna förstärkes och<br />

floderna uppmuddras.<br />

d) Bönderna uppmuntras att gräva brunnar och dräneringsdiken för att minska jordlagrets<br />

mättnadsnivå.<br />

Man planerade att i slutet av juni 1951 ha byggt en nyckelreservoar i bergen med en kapacitet<br />

på 47 miljoner kubikmeter, att ha konstruerat 1.250 miles nya fördämningar, att ha muddrat<br />

480 miles (mestadels för hand), att ha byggt ett väldigt slussystem vid en punkt av Huaifloden<br />

där 7,2 miljarder kubikmeter vatten kunde hållas kvar, att ha installerat 47 slussportar på olika<br />

ställen med hiss- och öppningsanordningar. Arbetet skulle kräva tre miljoner bönders arbetskraft<br />

och tio eller femton tusen tekniker. Åtta månader efter dekretets undertecknande och sex<br />

månader innan något arbete börjat planerade man att schakta bort 183 miljoner kubikmeter<br />

jord, ungefär 2½ gånger så mycket som vid Suezkanalbygget och lika mycket som då<br />

Panamakanalen grävdes.<br />

Planen var så mycket ambitiösare om man betänker bristen på utrustning och tekniker i <strong>Kina</strong>,<br />

och att alla tekniska projekt före befrielsen utförts av engelska eller amerikanska ingenjörer,<br />

att inga undersökningar gjorts och att det praktiskt taget inte fanns några tekniska data på<br />

vilka det förberedande arbetet kunde baseras. Men Kinesiska folkrepubliken är ett<br />

revolutionärt land med revolutionära ledare som är vana att bemästra alla problem som<br />

uppstår. Några dagar efter kungörelsen av 14-oktoberdekretet mobiliserades arbetare, undersökningsgrupper<br />

var på väg till Fu Niubergen och order placerades i Shanghaifabriker på<br />

slussportar av stål och hissapparatur.<br />

På försommaren 1951 tillbragte jag några veckor vid Huaifloden och dess bifloder och såg<br />

den största arbetararmé som någonsin mobiliserats för fredligt arbete i <strong>Kina</strong> i verksamhet. Den<br />

redogörelse som följer kan bara ge ett svagt intryck av den väldiga kraft som det nya <strong>Kina</strong> har<br />

skapat, den kraft som med sina bara händer kan förändra naturen och förvandla den till<br />

människans tjänare.<br />

11. Händerna som förflyttar berg<br />

Under en natt och en dag dånade tåget från Peking över de stora slätterna i norra och östra<br />

<strong>Kina</strong>, genom gröna fält av böljande vete och korn på vilka ”guldet” just hade börjat krypa<br />

uppför stjälkarna. Byarna i fjärran ser ut som krusningar och skuggor mot den gula jorden. De<br />

höga ringmurarna och husen själva är gjorda av samma jord de står på. Tegel av lera torkar i<br />

solen på bytorgen. Byarna på slätterna i Honan, Shangtung och Anhwei växer upp ur jorden

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!