Vändpunkt i Kina - Marxistarkiv
Vändpunkt i Kina - Marxistarkiv
Vändpunkt i Kina - Marxistarkiv
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
77<br />
myndigheterna försöka åstadkomma medling och en skilsmässoattest ställs endast ut om<br />
medlingen misslyckas. En man kan inte skilja sig från hustrun medan hon är gravid och inte<br />
förrän ett år efter barnets födelse, men den gravida kvinnan kan ta initiativet till skilsmässa.<br />
Ifall det gäller soldater eller officerare i Befrielsearmén får den ena parten inte börja skilsmässoförhandlingar<br />
utan samtycke av den part som tjänstgör i armén, ifall den senare står i<br />
regelbunden korrespondens med makens eller makans familj. Bara ifall det inte förekommit<br />
någon korrespondens under två år före äktenskapslagens ikraftträdande eller under ett år efter<br />
lagens ikraftträdande kan skilsmässa erhållas utan samtycke av den part som tjänstgör i<br />
armén.<br />
Beträffande egendom och underhåll efter skilsmässa (§§ 23-25) behåller kvinnan den egendom<br />
som tillhörde henne före äktenskapet, och egendom som gemensamt har förvärvats<br />
senare delas av den lokala domstolen ifall parterna inte kan nå överenskommelse. En mycket<br />
intressant bestämmelse, som avspeglar könens fullständiga ekonomiska likställdhet, finns i<br />
paragraf 25 som förklarar att ”om den ena parten efter skilsmässan inte har gift om sig och har<br />
svårigheter med sin försörjning skall den andra parten lämna hjälp. Båda parter skall söka få<br />
till stånd en överenskommelse om på vad sätt och hur länge ett sådant underhåll skall utgå,<br />
och ifall överenskommelse inte kan nås skall folkdomstolen fälla avgörandet.”<br />
En del modifikationer utarbetades för de nationella minoriteterna där hänsyn togs till lokala<br />
traditioner men på det stora hela är den nya äktenskapslagen, sådan den här i stora drag<br />
refererats, i kraft över hela <strong>Kina</strong>. Naturligtvis blev det genast rusning för att upplösa påtvingade<br />
äktenskap och för att få skilsmässa från kvinnor som var andra, tredje eller fjärde<br />
hustrur till godsägare. Det förekom också en strid ström av barnänkor som ville gifta om sig<br />
och göra slut på sin slavstatus och av fabriksflickor som ville gifta sig när äktenskapet inte<br />
längre inverkade på deras ekonomiska ställning I många områden utgjorde äktenskapsmålen<br />
nittio procent av samtliga mål vid domstolarna. Ett år efter den nya lagens ikraftträdande<br />
började rusningen efter skilsmässor avta, framför allt i de områden där jordreformen hade<br />
genomförts. Men å andra sidan hörde många kvinnor talas om lagen först när funktionärerna<br />
kom för att förbereda marken för jordreformen och andra kvinnor lade först in om skilsmässa<br />
efter jordreformen när de fått sin egen jordbit och därmed ekonomiskt oberoende.<br />
De gamla ekonomiska olikheterna avskaffades samtidigt som de sociala orättvisorna. Alla<br />
yrken och näringsgrenar, alla studieriktningar och förvaltningsgrenar öppnades för kvinnorna.<br />
Lika lön för lika arbete, upprättandet av barnkrubbor och daghem, amningsrum på fabrikerna,<br />
allt bidrog till att göra den nya likställigheten till en realitet och inte någonting som bara<br />
existerade på papperet. I byarna fick kvinnorna jord i eget namn, slavflickor, konkubiner,<br />
barnbrudar, tiggarflickor, vars män förlorat sin jord, änkor –alla fick de vackra nya dokument<br />
som gav dem verklig ekonomisk frihet. I svart på vitt med röda sigill representerade dessa<br />
dokument en lag som fastställde att de hade rätt till ett visst jordstycke och till inkomsterna<br />
från det. De kunde inte slita sina ögon från de fält som tilldelats dem. De stod med tårarna i<br />
ögonen och lät den goda jorden sila mellan fingrarna och tittade på den till och med om<br />
nätterna vid lampornas sken sedan vallarna plöjts upp.<br />
Bortsett från att kvinnorna i fabrikerna drog fördel av den allmänna förändringen av arbetsförhållandena<br />
fick de speciella förmåner. Arbetsförsäkringslagen, som antogs i februari 1951,<br />
bestämde att kvinnor skulle ha åtta veckors ledighet med full betalning vid barnsbörd. Femton<br />
dagars ledighet erhålles vid missfall under de två första månaderna av havandeskapet och<br />
trettio dagar om missfallet inträffar under tredje till sjunde månaderna. Minimilöner för<br />
okvalificerade kvinnliga arbetare sattes så att de kunde försörja två personer och lönen steg