Vändpunkt i Kina - Marxistarkiv

6
denterna i Peking – få ut klareringspapperen till Canton. De nödvändiga dokumenten och
många onödiga, som hamnmyndigheterna begärde, överlämnades, men mr J. Jolly, engelsk
marindirektör i Hongkong, letade fram nya anledningar till att avresan måste uppskjutas. Kapten
Tso tog upp saken med biträdande kolonialsekreteraren, mr K. M. A. Barnett, som försäkrade
honom att Jolly överskred sina befogenheter och att fartyget kunde avsegla den 3
april. Den 3 april kom, men papperen var fortfarande inte klara.
Under tiden kom Kuomintang propagandaapparat i gång. Den fabricerade ”nyheter” och
artiklar som översvämmade Hongkongpressen. I dessa talades det om ”röda sammansvärjningar”
och omedelbart förestående resningar i kolonin och invasion från Kina. Engelska
tjänstemän bidrog till den allmänna upphetsningen genom att avge ”lugnande” förklaringar att
Hongkong skulle försvaras mot alla hot utifrån eller inifrån. Chiangs agenter och deras villiga
medhjälpare i den engelskägda pressen gjorde sitt arbete så bra att undantagstillstånd
proklamerades den 6 april och soldaternas och polisens permissioner indrogs.
Den 7 april överlämnades en rekvisitionsorder på tankbåten till kapten Tso, som naturligtvis
protesterade mot denna exceptionella handling och bad att Hongkongmyndigheterna skulle ta
upp saken med den kinesiska regeringen. Fem dagar senare gjorde Hongkongregeringen något
som bara kan betraktas som en krigshandling mot Kinesiska folkrepubliken. över tvåhundra
engelska poliser i full stridsutrustning med stålhjälmar, kulsprutepistoler, tårgaspistoler och
gevär fördes ut till tankbåten i barkasser och klättrade uppför dess sidor med hjälp av änterstegar
som de hade med sig. De intog skjutställningar på däcket, riktade sina vapen mot de
obeväpnade besättningsmännen och halade ner Folkrepublikens femstjärniga röda flagga. En
rekvisitionsorder överlämnades till kaptenen med en paragraf att han gett vika för övermakten.
Besättningen knuffades ombord på väntande barkasser och fördes i land. Tankbåten
”rekvirerades” av beväpnade styrkor, för att, som den engelske kolonialsekreteraren James
Griffiths senare rapporterade i underhuset, ”skydda Englands nationella säkerhet och i det
allmännas intresse”. Den bogserades till Singapore för att användas av engelska flottan.
Befäl och besättningsmedlemmar på ”Yung Hao” blev åter erbjudna mutor om de förrådde sin
regering och stannade i Hongkong. De vägrade att ta emot dessa mutor lika indignerat som de
avböjde engelsk hjälp under sin påtvingade vistelse i kronkolonin. De avreste alla till Kina,
brinnande av vrede över detta krassa exempel på brutalt våld och imperialistiskt sjöröveri.
Men piratdådet hämnades snabbt och med ränta.
Tre veckor efter övergreppet tillkännagav Kinesiska folkrepublikens utrikesministerium att
”för att skydda Kinas nationella säkerhet och i det allmännas intresse” hade den beslutat
”rekvirera” det engelskägda Shell Oil Company i Kina och ”rekvirera genom köp alla
befintliga oljelager”.
Som man lägger märke till är ordalydelsen lika i bägge fallen med undantag av att kineserna
erbjöd sig att betala ersättning för den engelska egendomen medan inget sådant erbjudande
gjordes av engelsmännen för den beslagtagna tankbåten.
Då man närmar sig Hongkong med färja från Kowloon (Englands koncession på fastlandet
med ett 99-årigt kontrakt) dominerar en byggnad alla de andra nere vid hamnen. Det är Kinas
Bank, en symbol för att det nya Kina tror att freden kommer att bevaras och att Hongkong
fortfarande kommer att spela en roll som en stor hamnstad. Den höll på att byggas när jag
passerade Hongkong och med sina sexton våningar kommer den att bli det mest imponerande
huset i staden. Engelska affärsmän använde den som ett av sina favoritargument mot
amerikanerna för att bevisa att Folkregeringen inte hade för avsikt att köra ut dem ur kolonin